Rocky Mountain High, del 2

COLORADO – NASHVILLE 0-0 (period 1)
• • •
Belive the hype!
Det är mycket riktigt en formidabel showdown som brakat loss i Mile High City.
Alla satsar hundra hela tiden, tempot är sataniskt, adrenalinet pumpar, några av världens bästa hockeyartister utför oerhörda konstnummer och stämningen i Pepsi-ladan tangerar det besinningslösa.
God bless världen att det finns sånt här att njuta av.
• • •
Tio första är det verkligen som att en lavin går över Predators.
Hemmalaget dominerar kraftigt, med två tidiga powerplay som draghjälp, och formligen bombarderar den fenomenale Pekka Pinne med skott.
Sen samlar sig Preds dock till en push åt andra hållet och efter 20 rykande minuter är det fortfarande helt ovisst hur det här ska sluta.
• • •
Humöret på isen ryker, till absolut ingens förvåning, direkt.
Colin Blackwell sänker Svenne Ghetto med en elak armbåge och Patrick Nemeth markerar, medelst knutna nävar, att det inte är okej.
Lite senare åker Järnkrok på episk propp av Zadorov, varefter det är Austin Watsons tur att göra samma slags markering.
Och så följer tjafs och smågurgel efter nästan varje avblåsning.
Så härligt!
• • •
Ojvoj för Avalanches powerplay.
Fan vet om ens Tampa har sån fart på passningarna, rör sig så kvickt både med och utan puck och blandar och ger med olika spelvarianter så fantasifullt.
Jag, som mest sitter i New York blänger, tror knappt mina ögon och ett är säkert:
Vill Preds ha stryk ska de fortsätta ta utvisningar. Inte ens Pekka Pinne, som varit golden hittills, hjälper i längden om den CCCP-showen får rulla vidare.
• • •
Nähä, de älskar inte PK Subban i Denver heller.
Han blir grundligt utbuad så fort han rör pucken – här också.
Tänk hur det kan bli bara för att man är sång- och dansman…
• • •
Råkar dagen till ära sitta intill en förträfflig kollega från Nashville, tidigare hemmahörande i DC, och hör mig för om hur det är att flytta till Music City och om jag var lite tänd på den idén tidigare är jag nu så till mig att jag inte vet hur jag ska kunna sitta still.
Till hösten, det kanske är dags då…
• • •
Aj då, nu kom det tråkiga beskedet att Erik Karlsson missar All Star-jippot.
Det skulle ju bli hans helg i nya hemstaden, men har han känningar i foten är det förstås riktigt att stänga ner världens bäste.
• • •
Jublet när de introducerar MacKinnon under lineup är det högsta jag hört sedan de presenterade Michelle Obama under demokratiska konventet 2008.
Det hölls också här och febern då, när Obama Mania svepte landet, var också lätt omskakande.
Men det smällde inte lika mycket i närkamperna som idag.
• • •
Nu hade jag tänkt mig en coke som paussaft, men det frågar man inte efter i en hall som heter så här.