25-årsjubileum på Garden, del 2

NY RANGERS – CAROLINA 0-0 (Period 1)
• • •
Att vara utan el på en pressläktare känns som jag föreställer mig att det är att vara astronaut på en rymdfärja som läcker syre – om än mindre allvarligt.
En sådan jeppe tar få andetag – och jag har bara laptoppen öppen under korta stunder.
Then again – det finns inte överdrivet mycket att rapportera från de inledande 20 minuterna i denna jubileumsmatch.
Lucas Wallmark laddar på ett skott som Ferland styr i stolpen, Henke räddar ett friläge, gästerna verkar lite härskna och…ja, det är väl ungefär det.
Hemmalaget får ta och hosta upp sig.
Kvällar när The Captain gråter ska det slå gnistor om New York Rangers.
• • •
Kung Kenta håller ställningarna i spåret helt själv, noterar jag.
Inte alldeles oväntat när vi bara har en match – men din insats är ändå uppskattad, kompis.
• • •
Bästa momentet under hela firandet kommer under ”Star-Spangled Banner”.
En spotlight riktas mot en tom mikrofon vid zamboni-entrén – och så dyker John Amirante, den klassiska nationalhymnsvokalisten som gick bort förra året, upp i jumbotronen och sjunger från en gammal 1994-inspelning.
Rörande, faktiskt.
• • •
– Det är nästan ”Kill me now”-läge, suckar Varpu.
Ja, det får fan bli lite mer action i mittperioden.