Den grymma duellen, del 2

NY RANGERS – TAMPA 0-2 (Period 1)
• • •
Ondskan in the house!

Jodå, han hann – och gled in redan i slutet av värmningen.
Hjältetakter kallar jag den rushen i jetlaggat tillstånd efter en åtta timmar lång resa över Atlanten.
• • •
Nä, slarvsylta kan vi inte tala om – ännu.
Rangers gör mycket bättre ifrån sig än i de första katastrofmatcherna efter massflykten ifjol, när McDonagh och Miller och Grabner och Rick Nash och Holden försvann.
Samtidigt är Tampa förstås många, många klasser bättre och när de vill – som när Tyler J snärtar in ettan – gör de vad de har lust mot det här motståndet.
• • • 
Han är en liten bjässe, Claude Lemieux grabb, som ju debuterar för Rangers ikväll.
Om han bara visar en tiondel av pappas gamla takter kommer han snart vara stor publikfavorit här i en stad som älskar bad guys men inte riktigt haft nån att älska sedan Sean Avery slutade.
• • •
Och i powerplay är det, för att fullfölja den metaforen, som att Lillen inte bara är pensionerad och nyopererad mot Tyson.
Han är förbjuden att hålla upp garden också.
Kort sagt:
Det blir knockout direkt.
• • •
Som ni kanske ser är det NBC-sändning, med Pierre McGuire i det så kallade Lönta Lindqvist-utrymmet mellan båsen.
Well, en dryg timme före puckdrop möttes vi en trappa backstage och han hälsade med ett glatt ”How are you doing, Swede”.
Hade inte en aning om att han kände till mig, men titta – vi är kompisar.
• • •
Yes, tokiih, Ekan lär komma till användning under föredraget.
Min dåliga humor också.
• • •
Trodde Leafs sparade på krutet till den episka matchen på Long Island imorrn, men ojvoj.
• • •
Trött?
Inte Ekilew:
– Nej, nu ser jag Tampa och glömt att jag är trött. Fast det känns lite overkligt att jag inom loppet av ett dygn suttit hemma i Örby och tittat och nu är här, säger han.