Den grymma duellen, del 3

NY RANGERS – TAMPA 3-3 (Period 2)
• • •
Nu är det faktiskt så lite Tampa-kross att min pressläktargranne från Örby skruvar besvärat på sig.
Säga vad man vill om detta Rangers, men de har fanimig hjärta.
Det vore antagligen lätt att bara skita i det här, när resultatet betyder ingenting och opponenten är så jävla bra, men de vill verkligen spela och, dare I say it, i mitten av perren tar de faktiskt över showen på Garden.
I viss mån har det förstås att göra med att Bolts inte precis är motiverade som under en Game 7 i slutspelet, men Rangers pumpar också på med häpnadsväckande hunger och jävlaranamma.
Stunning.
• • •
Usch, otäcka scener i The Rock.
Hoppas verkligen det inte är så illa med Mirco Mueller som det ser ut när han ligger orörliga scener och sen förs ut på bår.
• • •
Ifall nån hade glömt inleder Mika andraperren med en påminnelse om att han fortfarande spelar för Rangers och även om hans polare försvunnit är han alltjämt en briljant hockeyspelare.
DJ:n sätter ett riktigt konstmål med en avig direkt-backhand – i hög fart.
• • •
På nåt sätt är det förstås humor att Dan Girardi, helt ren till vänster om bulgaren knappa tre minuter in i mittperioden, får snärta in ett elegant skott.
• • •
Här vill vi inte riktigt tro på det där med att bråk och våld har positiva effekter på ett lag, men det är de facto ett gurgel monumentale en bit in i perren som tänder Rangers.
Buchnevich vevar som en tok med Gårde och, Lias kastar sig in i en skolgårdshög bakom Vasse och Lemieux vill så gärna presentera sig för The Garden Faithful men hålls bort av en mycket bestämd linjedomare.
• • •
Oilers har mindre av Rangers passion, känns det som.
• • •
Nu tror Ekan att Jon Cooper kommer skälla ut sina stjärnor och det tror jag också.
Grejen är ju att Rangers kan spela så här i offensiv zon men bakåt har de verkligen inte samma kvaliteter och därför skulle Bolts – Bolts! – kunna hantera det här bara genom att spendera mer tid innanför offensiv blå.
• • •
Då ska jag skicka iväg en springare efter kaffe…