Sista dansen i Brooklyn, del 2
NY ISLANDERS – EDMONTON 0-0 (Period 1)
• • •
En samtidsspaning från bloggen:
New York Islanders öppnar alltid exceptionellt försiktigt och avvaktande i hemmamatcherna.
Som ikväll:
De spenderar så lite tid nere hos Koskinen i Oilers-kassen att, ja, om det inte varit för lite powerplay-tid på slutet hade det räckt med att zamboni-föraren spottat lite på den delen av isen nu i pausen.
Skottsiffrorna 3-13 efter 16 minuter ljög inte.
Det är dock inte alls så att gästerna spelar ut Trotzens grabbar. De har pucken i offensiv zon mest hela tiden och de får iväg mycket skott, ja – men Isles defensiv är ju så satans tät att farligheterna ändå är få, skotten kommer mest från ofarliga lägen och de som det ändå är nåt med tar Vezina-Robin hand om.
Men för fan – i fortsättningen vill vi se lite offensiva ansatser också.
• • •
Ha ha, till slut händer det!
Honda-bilen som på VM-i-Slovakien-stil står på ett podium i ett av Lehner börjar blinka och tuta – som om någon försökt forcera låset.
Då vet man att det är mycket spel på den planhalvan.
• • •
För att vara grundserieövning med västlag på besök är det både gott om folk och hyggligt fin atmosfär i Brooklyn-ladan ikväll.
Spela bra och vinn – and they will come.
Enkelt recept, men väldigt effektivt.
• • •
97 frälser oss med små glimtar av briljans, såna man drar efter andan åt, praktiskt taget varje gång han är inne på isen.
Speeden, accelerationen, sättet han rör sig på, puckbehandlingen…det är gud himself som delat ut det Connor har på sin repertoar
Men mest blir man ju ledsen över att han han är så ensam och över att så lite tyder på att han inom överskådlig framgång kommer få spela i den typ av omgivning han förtjänar.
• • •
Det är bara nån Brooklyn-version av Gris-Olle som bräker lite ohyfsat under kanadensiska nationalsången; i övrigt uppför sig Barclays exemplariskt.
Annat var det under den infekterade playoff-serien mellan Isles och Maple Leafs 2002.
Då brände de den rödvita flaggan på parkeringen utanför Coliseum och vrålade sig genom hela ”O’ Canada”.
Väldigt fel förstås – men som man längtar efter månaderna när känslorna blir så starka…
• • •
Om jag fryser?
Jotack, fingrarna skulle kunna tjänstgöra som istappar vid vilken takkant som helst.
• • •
Stilla natt i spåret, noterar jag.
Kom igen nu, folks.
Det är ju fullt med action överallt.