Arkiv för March 2019 - Sida 3 av 9

Veckans Lista 25/3

Good evening, systrar och bröder.
Det korta sändningsuppehållet i bloggen är härmed över, för denna rent Buffalo-grå marsmåndag är pingvinerna från Pittsburgh i stan för tete-a-tete med sina stukade rivaler i New York Rangers och då inställer sig er biff plikttroget för tjänstgöring.
Det kan bli ett blodbad – men mer om det lite senare.
Först tänkt jag att vi skulle jaga den sega måndagskänslan på flykten med en uppiggande Veckans Lista.
Upplägget är det gamla vanliga. Er grånande guide i NHL-natten listar det bästa och det sämsta från senaste tiden – helt enligt eget huvud.

VECKANS LISTA

1. 120 poäng
– Tampas skörd med mindre än två veckor kvar till mållinjen är ett skinande monument över ett grundserieframträdande av historiska dimensioner. Så otroligt överlägsna de varit, så frapperande mycket bättre än alla andra. Grattis ni som håller på dem. Få se, känner jag nån som gör det…?

2. Nassau Coliseum
– Bekvämligheten och svängrummet förutan: Det är i den här klassiska ladan det ska bli allra roligast att se slutspelshockey om några veckor. En Kategori 5-orkan har inget på det drag som väntar där.

3. Steven med Kniven
– Tampas bäste genom alla tider, punkt och slut.

4. Golden Knights
– Red Wings-förlusten senast var ju en kladdig plump i protokollet, men ibland tryter väl motivationen också i skuggan av fejkade Eiffeltorn. Dessförinnan spelade riddarna så lysande hockey att tanken på ännu en final i T-Dojan började kännas helt rimlig igen.

5. Zdeno Chara
– En humla ska inte kunna flyga och backar som ser ut som Zdeno Chara ska inte kunna spela i det moderna NHL. Men han skrev just ett nytt ettårskontrakt – och Boston gjorde helt rätt som erbjöd den dealen. På något sätt lyckas ju jätten från Trencin vara en tung faktor även när alla ska vara unga, små och overkligt snabba. Det är så coolt.

6. Coach Tocchet
– Trotz är alltjämt, på goda grunder, störste Jack Adams-favoriten. Men även Tocchets bedrift förtjänar priser. Han har de facto gjort slutspelskandidat av ett skadeskjutet kollektiv helt utan stjärnglans.

7. Christoffer Bodin i podden
– Att sitta och prata målvakter med unge Bodin är som att diskutera lo fi-rock med Håkan Steen. Man känner sig smartare och mer välinformerad efteråt.

8. Hurricanes
– Jag tror vi törs säga det nu: Torkan är över. Det kommer spelas playoff-hockey i PNC Arena för första gången på tio år.

9. Kyle Connor
– Det finns större namn i truppen, men just nu är det framförallt här gränslöst begåvade ynglingen som symboliserar det faktum att Winnipeg Jets vid precis rätt tidpunkt börjar se ut som det mästarlag många identifierade dem som redan i höstas.

10. Spurten
– Mindre än två veckor to go. Nu skiljs contenders från pretenders, nu är det allt eller inget, nu avgörs säsongen 2018-2019. Det är så rysligt exalterande.

VECKANS BU

•Ottawa Senators och Edmonton Oilers
– Just när man tror att de två sämst skötta organisationerna i nordamerikansk proffsidrott inte kan sjunka lägre lyckas de bevisa motsatsen. Stackars, stackars fans.

•Willie Desjardins
– Av alla dåliga beslut Rob Blake tagit senaste året är nog det att ersätta John Stevens med den här klåparen det allra sämsta. Backa Kovy!

•Spurt
– Ja, den punkten kommer här också. För really, det kunde varit mer drama. För mycket har avgjorts för tidigt i år.
• • •
Jaha, som ni kanske sett dansade papa Baloo in på ytterligare en plattform idag.
Jag ska sådär var tionde dag resten av säsongen skriva krönikor för Hockeysverige.se
Kul som fan, förstås. Vem vill inte ha den eminente Uffe Bodin som redaktör?
Jag ber dock att få påpeka att jag inte bytt jobb. Sportbladet är fortfarande mitt hem och allt fortsätter precis som vanligt både här i bloggen, i podcasten och på sportbladet-sajten.
Ni vet, Charlie Watts slutar ju inte i Stones bara för att han spelar på vassa jazzskivor då och då.
Och det är förstås en helt rimlig jämförelse…
• • •
Evgeni Malkin och Kris Letang sitter båda på pressläktaren och äter popcorn, men det betyder inte så mycket.
Inte ikväll.
Är det någon motståndare Penguins haft lätt för de senaste två säsongerna är det Rangers och som Rangers ser ut just nu…blodbad var ordet, right?
Crosby kommer ha en field day, jag bara känner det på mig.
• • •
Apropå Hockeysverige.se har Kajsa Kalméus vänligheten att frälsa oss med sin närvaro på Garden ikväll.
Hon har just uppfyllt en livslång dröm och flyttat till New York och kommer vara med oss framöver.
Välkommen till stan, och till the wooooorld’s most famous arena, Kajsa!
• • •
Kvällens stora happening äger rum i San Jose om några timmar.
Där och då går Hästpolo-Gustav, äntligen, upp mot sina gamla kamrater i Red Wings – inklusive en viss Niklas Kronwall.
Lille Skutt har darrat på stämbanden varje gång jag nämnt det för honom, ett tag förekom det till och med mummel om att han brukar bli förkyld runt 25 mars, men nu är det bara att bita ihop och köra – och by god hålla huvudet uppe under räder längs vänsterkanten…
• • •
Coach Quinn meddelar under sin presskonferens att Jesper Fast spelat färdigt för säsongen.
Han ska ägna sig åt rehab istället.
Det betyder med största säkerhet att det inte heller blir något VM för Quickie.
Surt.
• • •
Veckans första tipsrad kommer härmed:
•Toronto – Florida 1 (OT)
•New Jersey – Buffalo 1
•NY Rangers – Pittsburgh 2
•Tampa – Boston 1 (OT)
•St. Louis – Vegas 2 (OT)
•Minnesota – Nashville 2
•Winnipeg – Dallas 1
•Calgary – LA Kings 1
•San Jose – Detroit 1

• • •
– Hur många matcher är det kvar på Garden efter ikväll, frågar jag en kollega när jag slagit mig ner på pressläktaren.
– Tre, svarar han, but who’s counting?
Well, alla…
Nä, allvarligt. Vad konstigt. Det var ju bara alldeles nyss Nashville var här och vann Opening Night.
Men tiden…min pappa, som till skillnad från avkomman var en fena på matte, sa under sina sista år att ha kunde bevisa att tiden börjat gå fortare och jag börjar tro honom.
• • •
Vi har en riktig showdown nere i Amalie Arena ikväll också.
Där ska tonen sättas inför andra playoff-omgången, för jo – då lär Bolts och Bruins mötas igen.
• • •
Kan inte låta bli att säga nåt om djurgårdstakter när jag ser Bengan Hörnqvist joxa lite med trasan under Pens förvärmning i katakomberna en timme innan puckdrop.
Han nickar gillande och börjar sjunga om ”djuuuurgårn”.
Lite kul ändå.
• • •
Som framgår av statistik min vän Seth Rorabaugh tagit fram – kanske inte den mest värdefulla i världen, men ändå – leder Rangers-forwarden Vinni Lettieri faktiskt en kategori i ligan.
Ingen har spelat fler matcher – 20 – utan att producera en enda poäng.
Grattis….
• • •
Jamen, hörrni – Rangers-Pittsburgh.
Det brukade vara enorma fältslag med prestige monumentale on the line.
Nu vet jag inte riktigt vad det är, annat än väldigt obalanserat, men låt oss ta en titt.

Den otippade måste-matchen i Newark, del 5 – The End

NEW JERSEY – ARIZONA 2-1 (Slut, straffar)
• • •
God kväll – och förlåt.
Jag glömde att det var en liten slutrapport utlovad också, så jag började göra en massa annat och nu ska jag snart ut en sväng.
Men ah, äh, det fsnns inte så mycket att slutrapportera om heller. Ha en fin kväll, hörrni. Det är vår vän Jarkko som bevakar ikväll, så räkna med mycket svensk action. Det brukar bli så.

Den otippade måste-matchen i Newark, del 3

NEW JERSEY – ARIZONA 1-1 (Period 2)
• • •
Nä, inga mer cannolis – vare sig i våra munnar eller på isen.
Men det beror i det senare fallet bara på att Darcy Kuemper är för jävla bra i gästernas kassen.
Devils har tagit över, spelar i alla fall glimtvis med samma energi och kvickhet som under fjolåret, och radar upp ett helt batteri fina chanser.
Han går dock inte att få hål på, Kuemper.
• • •
Trevligt möte i pausen:
Mario Kempe, som Tocchet satt åt sidan efter de två förlusterna i Florida, står i stilig kostym med en kopp kaffe i presspentryt.
Bloggen har aldrig haft den äran förut, men han verkar synnerligen sympatisk.
• • •
Det blir alltid farligt när Arizona åker på utvisningar.
För motståndarna alltså.
Väldigt underligt, men så har det alltid varit för alla som haft Michael Grabner i uppställningen.
• • •
OEL står för säsongens mest odiskutabla tripping när han drar omkull betjänten Coleman just som han försöker sticka i kontring.
Det inser Tingsryd-sonen själv också, och tar sig snabbare till utvisningsbåset än jag tar mig till baren efter avslutade arbetsskift i Vegas – och det säger inte lite.
• • •
Just ja, har helt glömt den här idag:
One more year, Kronwall!
• • •
Som sagt – Coyotes har allt att spela för och borde samla sig till en rejäl urladdning nu i tredje.
Den ser vi fram emot.

Den otippade måste-matchen i Newark, del 2

NEW JERSEY – ARIZONA 1-1 (Period 1)
• • •
Jaha, jämnt skägg efter 20.
Och, mja, det är inte historiens största match vi ser.
Men den är okej.
Devils vill avsluta snyggt och Coyotes har allt att spela för.
De förutsättningarna genererar ändå hyggligt med intensitet och nerv.
• • •
Man ska lyssna på Sjöberg:
Det tar ju bara två och en halv minut innan hans profetia om OEL slår in.
• • •
Om farbror skulle ta och scanna av nyheterna innan han postar sina inlägg…Devils har ju fått tillbaka halva den där skadelistan idag.
Hischier, Palmieri, Wood, Quenneville och Mueller är alla på isen.
Morsning korsning.
• • •
Sean Connery hälsar.
De kör verkligen hans ”Welcome to The Rockhhh” på jumbon nuförtiden.
Fem plus.
• • •
Det är ändå hyggligt med folk här och det förstås – till skillnad från grannklubben inne på Manhattan ser Devils till att hålla biljettpriserna på hyggligt anständig nivå såna här gånger.
Då förtjänar man lite lojalitet.
• • •
Det är något år sedan jag såg honom live senast, tror jag, men under alla de stora Chicago-åren – när han var i bloggens blickfång för jämnan – gjorde Yellbear Hjalmarsson så djupt intryck att jag inte behöver se numret för att känna igenom – direkt.
Den där bredbenta åkstilen, den där småländska pondusen…omisskännlig är ordet.
• • •
När jag gäspar under en lite seg sekvens höjer Sjöberg, med större vana av ligor som inte gör anspråk på att vara bäst i världen, ett finger.
– Säg vad du vill om The Rock. Det här är ändå en roligare upplevelse än att se Örebro-Linköping en torsdag i november.
Point taken, jag sväljer gäspningarna i fortsättningen.

Den otippade måste-matchen i Newark

Hur är det fatt egentligen?
Nånstans i kön till NJ Transits biljettautomater på helgstökiga Penn Station måste jag ställa mig själv den frågan.
Offrar jag verkligen en lördageftermiddag i slutet av mars, med förtjusande besök i stan och allt, på en hockeymatch mellan New Jersey Devils och Arizona Coyotes i garanterat öde The Rock i Newark?
Jo, jag gör det.

Faktiskt.
Så sent som för ett år sedan hade det varit otänkbart.

Absurt, till och med.
Men vi har ju en helt unik situation den här våren.
Yotes – det inpiskade bottenlaget; under nästan ett helt decennium det MINST sevärda av alla lag som skulle kunna komma hit och söva de stackars Jersey-borna säsonger när Devils också halkar omkring i tabellens källarfukt – är ju indragna i playoff-racet i väst och häver sig åter upp över strecket om de vinner mot Alb…förlåt, New Jersey idag.
Något så sällsynt och udda känns det tvärtom som att man inte FÅR missa.
Så, tackar som frågar – det är utmärkt med mig.
Hoppas bara jag har några läsare som delar intresset för denna oväntade lilla happening och gör mig sällskap i spåret…
• • •
Som ni som följer papa Baloo på Twitter kanske sett har jag sällskap över – eller snarare under – Hudson River idag.
Henrik Sjöberg på Hockeynews.se, som efter en lång coast-to-coast-trip nu installerat sig i New York har också insett att det här mot alla kan bli nåt att se och kommer stånkande med stora kamerastativet just som 10.14-tåget ska avgå.
– Oliver kommer göra mål idag, är det första han säger när han knölat ner sig sätet intill i den fullsatta vagnen.
Det tror jag också.
• • •
Minnesota Wild asså.
Vilket lugubert lag.
De åker på stryk av vilka nötter som helst, inte minst hemma i X:et. Sen sticker de iväg på roaden och spöar Tampa och – som igår – Washington.
Då är man ju ett schizofrent hockeylag.
MN Johan, kan du förklara för oss?
• • •
Now, det är ju faktiskt så att jag i flera år predikat om att Coyotes förr eller senare kommer explodera och bli det lag de blivit i år. Djupet i talangpoolen man per automatik tillskansar sig efter så många år i botten gör det mer eller mindre ofrånkomligt.
Ändå tänker jag inte klappa mig själv på axeln nu, för det var definitivt inte den här säsongen jag trodde det skulle hända. Inte när nyckelspelare efter nyckelspelare, med givne förstekeepern Antti Raanta i spetsen, gick sönder och fick tillbringa lika lång tid på skadelistan som Silvio Dante tillbringar på Bada-Bing.
Men det har det gjort ändå och jag tror det säger väldigt om vilken lysande coach Rick Tocchet är.
Han, Trotzen och Bill Peters – där har ni bloggens Jack Adams-kandidater.
• • •
– Har du testat dom här, undrar Sjöberg och hugger ivrigt åt sig en cannoli från kakfatet de ställt fram i pressloungen i The Rock.
Det är lite som att fråga Keith Richards om han testat alkohol nån gång.
Jotack, mitt blod har en gräddvit nyans nuförtiden.
Men det hindrar ju inte att det är trevligt att få dela det legendariska bakverket med min medelpadske vän.
• • •
Hu, vi har fjorton – fjorton! – matcher denna grundseriens näst-näst-sista lördag och chansen att få alla rätt i tipset är mindre än Sabres chanser att nå playoff.
Men vi gör ett försök och jag har en känsla av att jag kommer sätta i alla fall tio.
•New Jersey – Arizona 2
•Philadelphia – New York Islanders 1
•Colorado – Chicago 1 (OT)
•Edmonton – Ottawa 1
•Winnipeg – Nashville 2
•Toronto – NY Rangers 1
•Montreal – Buffalo 1
•Florida – Boston 2
•Carolina – Minnesota 1
•St. Louis – Tampa 2
•Dallas – Pittsburgh 1 (OT)
•Vancouver – Calgary 1 (OT)
•Vegas – Detroit 1
•LA Kings – Anaheim 2

• • •
Apropå skador är det faktiskt ingen överdrift att påstå att Devils just nu fler bekanta namn på Injury reserve-listan än i laguppställningen.
Bland de som coach Hynes inte har tillgång finns exempelvis Taylor Hall, Nico Hischier, Jesper Bratt, Kyle Palmieri, Miles Wood, Mirco Mueller, Will Butcher och John Quenneville.
I deras frånvaro heter hemmakrigarna istället saker som Kenny Agostino, Joey Anderson, Blake Pietela, Eric Tangridi, Michael McLeod, Kurtis Gabriel, Connor Carrick och Josh Jacobs.
Huh?
Who?
Det är ju ett AHL-lag, rakt upp och ner.
Å andra sidan – som Sjöberg påpekar mellan cannoli-tuggorna:
– Det är därför Devils är lite farliga just nu. De har så många killar som vill visa att de är värda ett jobba här nästa år.
• • •
Jag blir varm i hela hjärtat när jag noterar att Oliver Ekman-Larsson och Yellbear Hjalmarsson bildar Coyotes första backpar
Så mycket småländskt krut i en och samma enhet, en sådan mängd oböjlig Karl-Oskar-attityd i samma giv…det är så vackert.
• • •
Det blåser som fan i de här trakterna idag.
Kändes som ni behöver veta det.
• • •
Om en fjärdedel av stolarna i The Rockhhh är ockuperade idag är det bra – för Devils-fansen har verkligen ingen anledning att gå på matcher längre, allra minst mot mer eller mindre obekanta lag från way out west.
De som ändå kommer borde få medaljer för sin lojalitet.
• • •
Det här blev ett kortfattat intro och jag ber att få skylla på Sjöberg.
Han är en så trevlig fyr att jag suttit och babblat med honom istället för att randa.
Men jag lovar, jag ska försöka vara mer fokuserad under matchens gång.

Fredagens dubbelmacka

Hej på er.
Allt bra?
Fint.
Det är det här också, även om varit lite, hm, trötta idag – och jag fortfarande aningen skakad över att så många av matcherna jag inte såg igår fick så luguber utgång.
Canadiens-Islanders 4-0…say what? Och Kings-Sharks 4-2? Knäppt. Panthers-Coyotes 4-2, Predators-Penguins 1-2, Blackhawks-Flyers 1-3, Stars-Avalanche 1-3, Oilers-Blue Jackets 4-1 och Vegas-Jets 5-0 var också lätt uppseendeväckande resultat.
Ikväll har vi bara två fajter och dem ska jag ligga i korresoffan och slötitta på, men så mycket bloggande tror jag inte det blir. Det spar vi till matinén i Newark imorrn.-
Nå, så här slutar dubbelmackan 22 mars:

•Washington – Minnesota 5-1
(Washingtons mål: Ovetjkin 2, Bäckis, Connolly, Burakovsky: Minnesotas mål: Bacon Brodin)
•Anaheim – San Jose 2-4
Anaheims mål: Daniel Sprong, Jakob Silfverberg. San Joses mål: Joe Pavelski 2, Sören på Rören, Evander Kane).

Fin fyrklöver i sena mars, del 5 – The End

BUFFALO – TORONTO 2-4 (Slut)
WASHINGTON – TAMPA 4-5 (Slut, OT)
VANCOUVER – OTTAWA 7-4 (Slut)
ANAHEIM – WINNIPEG 3-0 (Slut)

• • •
En fin fyrklöver såg det redan på förhand ut som vi skulle få – och en fin fyrklöver fick vi.
Jag är fortfarande så uppspelt över det gnistrande dramat i DC att det inte kommer gå att somna utan en liten nattfösare, faktiskt.
Och Canucks, shit – nu har de bara fyra poäng upp till strecket.
Elvis i playoff – jag skulle ge en örsnibb för det!
Nu är det dags att fly till John Blund en stund, för imorrn ska jag upp och spela in nytt podcast-avsnitt med Ekan och en Special Guest.
Sedan har jag hela dagen och kvällen off, så ni får klara torsdagens feta omgång själva.
Men jag kan redan nu tala om för er hur det kommer gå. Här är Baloos torsdagsrad:

•Florida – Arizona 2
•New Jersey – Boston 2
•Carolina – Tampa 1
•Montreal – NY Islanders 1 (OT)
•St. Louis – Detroit 1
•Nashville – Pittsburgh 1 (OT)
•Chicago – Philadelphia 1
•Dallas – Colorado 1

•Calgary – Ottawa 1
•Edmonton – Columbus 2
•Vegas – Winnipeg 1 (OT)
•LA Kings – San Jose 2

Fin fyrklöver i sena Mars, del 4

BUFFALO – TORONTO 2-4 (Slut)
WASHINGTON – TAMPA 4-5 (Slut, OT)
VANCOUVER – OTTAWA 1-0 (Slutet av Period 1)
ANAHEIM – WINNIPEG 0-0 (Slutet av Period 1)

• • •
Tack för showen, Caps och Bolts!

Det är ju ingenting mindre än 2019 års bästa hockeymatch som slutar när Victor Hedman – Pansarkryssaren från Fäbodvägen! – åker in sudden-pucken.
Wow, faktiskt.
• • •
One More Year, Kronwall!
• • •
Fast Kuuuuch håller på att bli syndabock monumentale när han går för hattrick istället för att passa den helt öppne Tyler Johnson i slutet av tredje.
Så kan man göra mot Columbus i november.
Inte nu.
• • •
Nu ska jag skriva och ta emot min gäst, så nu får ni hålla grytan kokande själva ett tag.

Fin fyrklöver i sena Mars, del 3

BUFFALO – TORONTO 2-3 (Mitten av Period 3)
WASHINGTON – TAMPA 3-4 (Period 2)

• • •
”Hej, det är vi som är Tampa Bay Lightning och dom kallar oss världens bästa lag av en anledning. Kolla nu ska ni få se”.

Så, ungefär, känns det som att gästerna i Betongbunkern säger innan de med tre snabba mål vänder på konferensfinal-genrepet.
Fuck vad bra dom är när dom är bra…
• • •
Det blev inget ärende i förra pausen. Jag började sortera strumpor istället.
Men nu bär det av, jag måste fixa så min gäst – dokumenterad frukostfascist – har bröd att rosta i morgon bitti.
• • •
Men sen har hemmalaget en replik:
”Hej det är vi som Washington Capitals och vi har vunnit Stanley Cup av en anledning. Ni ska inte tro att ni kan komma hit och köra med oss. Vi vet hur man ska tas med er, ni gillar inte när det blir fysiskt och hårt…”
Fuck vad bra dom är när dom spänner musklerna under andra halvan av mittperren.
• • •
One more year, Kronwall!
• • •
Det känns inte alls så förvånande att Geparden från Nykvarn bakar en cannoli.
Han har varit en av Caps vassaste och är helt uppenbart på väg mot sedvanlig vårform.
• • •
Herregud, Bolts fjärde balja – sicket otroligt konstverk.
Såna mål gör inte att göra, men dom gör det ändå.
• • •
Det ser inte bra ut när Kempny haltar ut utan att kunna stöda på benet efter att Paquette helt sonika spöat upp honom.
Han är mycket viktig för Caps.
Vore vi ondskefulla skulle vi titta på Tom Wilson och säga nåt om öga för öga nu…
• • •
Nylander-Nylander 1-0!
Sabres lär ligga under, och får kanske stryk, men Alexander har vunnit the bragging rights i familjen.
• • •
Ok, snabb rush till brödbutiken!

Sida 3 av 9