The Mowgli & Baloo Roadtrip 2019

BOOM!
Med den bilden, på Ondskan Ekeliw från Örby utanför American Airlines Arena, inleds The Mowgli & Baloo Roadtrip 2019.
Första stoppet är alltså – Texas.
Ah, Texas – The Promised Land. Bredbent, storvulet, högljutt och skrävligt, men också besjälat och innerligt. Med biffar stora som hela älgkalvar och Lone Star-öl sval som sommarnatten, med Stetson-hattar bredare än Kupolen i Borlänge och boots som smäller i dammig parkett, med JR Ewing och Pamela Barnes, med juicy BBQ och fräsande chili, med Alamo och Longhorns, med Doug Sahm och Beyonce, med skarpladdade Smith & Wessons i kavajens innerficka och brummande pickup-truckar på tolvfiliga highways, med olja och american football, med ZZ Top och Dixie Chicks, med Lyndon B och Bush-familjen – och med hockeylaget Dallas Stars, just nu indraget i infernalisk streckstrid i den västra konferensen.
– Här känner jag mig hemma, förkunnar Ekan.
Det var väl det jag visste.
Nu vrider vi om startnyckeln, petar i D-växeln och kör.
Happy färd, ni som åker med oss.
• • •
Kvällen innan vi drog hit, i söndags, hade vi ju avslutningsmiddag med Sportbladets gloriösa gruppresa på klassiska stekhuset Keens på 36:e gatan och jag kan ju så här i efterhand erkänna att jag var lite orolig över att det skulle kunna bli lite stökigt i den ärevördiga miljön, men vi hade verkligen en utomordentligt trevlig stund där.
Vår ambition att spela in en podd rakt upp och ner kom visserligen på skam, det funkade inte rent logistiskt, men vi gjorde ändå några inslag – med härligt sorl i bakgrunden – som återfinns i avsnittet Ekeliw jobbat med under dagen.
Här är några bilder från den ystra tillställningen.

• • •
Som lille ettermyran Kenta redan påpekat är det alltså Rangers vi ser i Big D ikväll och jaja, dom kan man tycka att vi hör nog om i den här bloggen till vardags.
Men när vi bokade den här resan definitivt såg det fortfarande ut som att detta skulle bli Mats Zuccarellos första hemmamatch för Stars – mot Rangers.
Det hade ju varit en en vårens verkliga happenings.
Men tyvärr bröt ju norrmannen – med oturen hos en NHL-bevakare från Borlänge vid blackjack-borden i Vegas – armen efter två perioder med sitt nya lag, så det blir inget med det.
Men han dyker i alla fall upp på en presskonferens efter tisdagens morgonvärmning och ställer till med rena ståupp-showen.

När han får frågan om han såg Henke Lundqvists svarar han, brett flinande, ”ja, han är en bra skådespelare” och sen säger han att Mika ”saknar mig som om jag vore hans pojkvän och facetajmar mig varje dag”.
Hi hi.
• • •
Under flygningen ner igår – mycket smooth och händelselös, för en gångs skull – satt Ekeliw helt tyst med hörlurar i öronen på sätet intill i fyra timmar.
När jag frågade vad han lyssnade på svarade han ”några olika podcasts”.
– Vilka då
– Nja, det är NHL.
Mannen är hängiven…
• • •
Kolla här nu då – bloggen goes rörlig bild med Burger Klingberg.

Så blir det när man hängt med redaktörer som PeO Larsson och marknadskungar som Sebastian Persson några dagar – man förstår att det är dags att hotta upp saker och ting…
• • •
Nördigheten når ytterligare en dimension när vi sitter genom Stars morgonvärmning i den förtjusande AA-laddan – ”klassisk och modernt elegant på samma gång”, som min uppspelte travel companion beskriver den – och Ekan får syn på Rick Bowness, Tampas tidigare assisterande coach.
– Jag känner till och med igen hur det låter när just han blåser i pipan, påstår han.
Jisses.
• • •
Burger överdriver inte när han i klippet ovan beskriver den otippade kylan i the heart of Texas.
Alltså, jag fick slita rätt hårt för att hindra Ondskan från att lura mig till Tampa på den här resan, för där har vi varit förr och han måste ju se något nytt, men när vi landade sent i måndags kväll var det nästan så jag ångrade mig.
I Tampa – där såna som Lönta, The CEO of Everything och Smedjebacken-Uffe just nu håller hov – har de mellan 17 och 20 plus. Här är det minusgrader och så rått att det biter i Biffens boxarnäsa.
Men det ska bli varmare om något dygn och det är det viktiga för det är då Ekan ska rida på mekanisk tjur i Fort Worth.
• • •
Från general manager-konferensen i Boca Raton – tänk att de aldrig samlas i, typ, Detroit… – meddelas bland mycket annat att man överväger obligatoriskt hjälmtvång även under matchvärmningarna.
Tänk hur tokigt man kan börja tänka efter några konjak till kaffet…
Alltså, ja, jag förstår säkerhetsaspekten. Det HAR ju faktiskt inträffat olyckor med hjälmlösa lirare under de där förövningarna, men det är inte precis någon epidemi och förlåt mig, men det är enda chansen vi på läktarna har att se hur stjärnorna verkligen ser ut och vem blir inte tagen av att se exempelvis Erik Karlssons hårman i vinddraget när han gör en rush genom zonerna.
Så jag tycker nog att det även i fortsättningen bör vara upp till enskilda lag, och enskilda spelare, att avgöra den saken.
• • •
Under söndagens middag hade jag förresten Emil från Härnösand till bordet.
Han visade sig vara en läsare som är inne här minst en gång om dagen och konsumerar allt som skrivs – men aldrig kommenterat en endaste gång.
Vi pratar alltså U-båt monumentale.
En av huvudambitionerna i mitt liv är nu att få en ändring till stånd därvidlag.
U-båt-Emil, vi vet att du är här! Skicka upp i periskopet och ge dig till känna!
• • •
Innan deadline var det en del surr om att Stars eventuellt skulle trejda Mattias Janmark, men när jag säger att det måste vara skönt att ha honom kvar fyrar Burger av ett leende som indikerar att det aldrig var aktuellt.
– Nä, det tror jag inte. Han är extremt underskattad och så betydelsefull för vårt lag. Det vet dom, säger han.
Gott så.
Vi är glada över att få se ytterligare en landsman in action.
• • •
Morgonens chock, förresten:
När jag kom ut från duschen hade Ekeliw tagit fram strykbrädan och stod och jobbade med en skjorta.
Det måste vara Marknad-Sebbe som lärt honom.
• • •
Var kvällens verkliga blockbuster-match spelas hade Jarkko påmint oss om i sms redan när vi vaknade i morse.
”I natt preludium till SC-final 1 om drygt två månader. Andra och sista grundseriemötet mellan Bolts och Jets. Bom-bom-bom”, skrev han och kryddade med emojis på flygplan och blixtar.
Jaja, det där får vi se – jag förbehåller mig rätten att vara lite tveksam till Jets möjligheter att nå så långt.
Men en match värd att se lär det bli. Den i höstas, i Winnipeg, var ju en av säsongens absoluta höjdpunkter.
• • •
Nope, inte heller i Texas klarar de av att kalla Ondskans vid hans rätta namn…

Vi kan nog räkna med en hel räcka skoj varianter under resans gång.
• • •
Burger är också påfallande uppriktig om att han inte tycker att Stars spelat lika bra som de borde kunna under årets grundserie – trots att de befinner sig ovanför strecket just nu.
– Vi har faktiskt färre poäng i år än ifjol vid samma tidpunkt. Fast nu är vi ändå på wild card-plats. Det säger en del. Det är bara en sex-sju lag som är så bra att de kan spela avslappnat. Alla andra känner pressen och krigar om övriga slutspelsplatserna. Vi är till exempel inte alls lika bra som för några säsonger sedan, när vi hade pucken hela tiden. Vi får inte ihop det som vi borde, framförallt i offensiven, säger han.
Men nu är Mowgli och Baloo här, så ikväll lossnar det.
• • •
I Texas har de inga semlor.

Det låter som titeln på en bra roman.
I själva verket är det bara ett dystert faktum.
• • •
Var vi ska sedan får ni la se, men vi kommer röra oss i nordostlig riktning härifrån och ja….vi kan väl säga att vi kommer äta bbq, höra kanoner smälla och, at the end of the rainbow, klaga på gråväder.
• • •
Quinn scratchar Lias Andersson.
Ja, man kan ju inte hålla på och spela unga begåvningar i det läge Rangers befinner sig…
• • •

När de har Elvis-byster på lunchställena, då vet man att man är i God’s country.
Ville bara få det sagt.
• • •
Det har hänt vid hundratals tillfällen – och ändå känns det fortfarande lika lugubert att sitta i ”fel” tidszon och, som nu, se matcherna på östkusten börja redan vid 18.
Jag får den obehagliga känslan av att jag är sen till jobbet – och det händer aldrig.
• • •
Fan också, om Mojo får en hjärnskakning igen.
Med hans historia vore det inget annat än förfärligt.
• • •
Här sitter Ondskan och laddar för fajt – samtidigt som han klipper ett podcast-avsnitt.

Örbys king of kings!
• • •
HEK, ikväll lyfter LAGET! Jag bara känner det på mig.
• • •
Ett roligt inslag under de här resorna – för mig i alla fall… – är att jag, som en annan Fråga Lund-inventarie, får sitta och dra gamla anekdoter om arenorna och platserna vi besöker.
Här får den andäktiga publiken – alltså Jonathan – höra om All Star-festen 2007 (när Länsman var med, faktiskt), konferensfinalerna mellan Stars och Red Wings 2008, basketmatchen jag och Höken bevakade 2005, 90-talets Southfork-besök, rodeokvällen i Mesquite 2010, kvällarna på Billy Bob’s i Fort Worth 2013, Trumps valmöte sommaren 2015, fjolårets hallabaloo med Scottie Burnside och sommarens draft, när det var så satans hett att den nuvarande kylan inte ens gick att föreställa sig.
– Oj, vad spännande, säger han hela tiden och jag tror inte jag kan spåra någon ironi alls.
• • •
Rangers hade ingen morning skate, det var bara några ynglingar och scratchade spelare som var ute och rörde lite på påkarna – inklusive Henrik Lundqvist, enär bulgaren faktiskt står igen. Han såg inte direkt road ut.
• • •
Det måste sägas, jag skulle bli väldigt glad om Coyotes gick till slutspel.
• • •
Ett litet, litet sting av obehag måste jag erkänna att jag känner när speakern i American Airlines en timme före puckdrop upplyser om vad man ska göra i händelse av ”severe weather”.
Det handlar ju då huvudsakligen tornados och det är just denna tid på året de monstren börjar svepa över slätterna, bland annat här.
Snälla gud, jag vill inte se Ekan blåsa ut i en tromb över isen!.
• • •
Har ni sett bilderna på Hagelin när han spelar luftsaxofon med Tom Wilson innan de stormar ut på isen?
Clarence Clemons over there – i love it!
• • •
Det börjar bli långt, detta intro – så nu tror jag att vi knyter ihop påsen och skickar ut alla små bokstäver i rymden.
Den första matchen under Mowgli & Baloo Roadtrip 2019 börjar alldeles strax.
Enjoy!