The Mowgli & Baloo Roadtrip 2019, del 27

BUFFALO – PITTSBURGH 0-5 (Slut)
• • •
Vi inleder denna slutrapport med en liten video på Ekan i regnet utanför Keybank Center.

• • •
Och nu får han sammanfatta kvällen även i textform:

Det blev inte direkt någon dramatik i Buffalo…
5–0 till Pittsburgh, som visade att de verkligen är en contender i år igen – sjätte segern på de sju senaste matcherna.
Sabres? Nollade för tredje matchen i rad och rejält utbuade av hemmafansen.
Det var fantastiskt att se Rasmus Dahlins eleganta skridskoåkning live, men hans lag verkar onekligen ha gett upp den här säsongen. En riktigt håglös insats.
* * *
– Where’s Bjurman! Where’s Bjurman! Var är… där! Bjurman!
Målskytten Patric Hörnqvist förstod att en viss svensk hockeyjournalist skulle intervjua honom efter storsegern, och redan i korridoren utanför omklädningsrummet hörde vi att ”Bengan” visste vem som lurade runt hörnet.
Underbart att iaktta!
Han var förstås på gott humör.
– Vi har kommit igång som lag nu och är inne i en fin trend! De senaste tio matcherna har det känts riktigt bra, konstaterade Hörnqvist.
Jag tippade ju Pittsburgh som Stanley Cup-mästare inför säsongen, och efter några tröga höst- och vintermånader – som fick mig att tveka – börjar det kännas mer och mer realistiskt igen.
* * *
Evgeni Malkin kastade handskarna i den tredje perioden.
Vem han var förgrymmad på? En gotlänning.
Johan Larsson i slagsmål med Malkin, det hade jag inte förväntat mig…
Nu blev det inte mycket till fajt – domarna klev in och bröt uppgörelsen snabbt – men en högst anmärkningsvärd tvekamp ändå.
* * *
Jaha, då är det dags att åka tillbaka till korresoffan i New York i morgon.
Vi startade alltså roadtripen i Dallas för 1,5 vecka sedan, och därefter har det blivit åtskilliga mil på de amerikanska motorvägarna.
Om jag räknar rätt motsvarar sträckan vi har avverkat hittills ungefär densamma som om vi hade kört från Stockholm till Lyon. Och när vi väl kommer fram till New York skulle vi med samma räknesätt ha nått hela vägen till… Barcelona.
* * *
Bjurmans bränsle för att hålla sig fokuserad vid ratten är precis som i fjol, och under alla sina år i USA, de där obskyra, artificiella persikoringarna.
Orangegula och fula – och fullproppade med E-ämnen.
Jag provade en häromdagen, eftersom jag hade glömt bort smaken, och gav inget högt betyg. Bjurres svar:
– Jag vet, de smakar kemtvätt!
Ändå fortsätter han med samma bilgodis, roadtrip efter roadtrip.
Min diet på pressläktaren, kaffe och popcorn, må ha blivit ifrågasatt under nattens bloggande – men det smakar i alla fall inte… kemtvätt.
Nu fick jag det sagt, Baloo!
* * *
Nattens bästa för en Bolts-supporter som jag: Tampas vändning från 0–3 till 5–4 mot Detroit!
Nikita Kucherov uppe på 115 poäng nu. Sanslöst faktiskt.
Men jag vet, det är om en knapp månad allvaret börjar. Stanley Cup or bust.
* * *

Klart slut! Nu sätter jag punkt för den här gången och låter Bjurre ta över sin blogg igen. Ni ser ju på bilden, han trivs trots allt inte med att sitta syssloslös på pressläktaren – även om det säkert var behövligt med en ”night off”.
Hur som helst, tack för bloggförtroendet, Baloo! Och tack för alla fina ord i kommentarsfältet, chall, linyreg, Kung Kenta med flera.
På återhörande!
• • •
Ja, som sagt – nu åker vi mot New York City. Exakt när vi kommer hem imorrn är oklart (och Kenta, om du inte sett några tips framåt midnatt kommer det inga heller…), men någon gång under helgen fyrar vi av The End.
Hörs då.