When The Blues Came to Town

Jaha, igen då.
En ny, genuint betydelselös match i the woooorld’s most famous arena.
Kackiga Rangers tar emot St. Louis Blues – ett lag som i praktiken redan är klart för slutspel och inte precis kommer spela med desperationens ångor rykande ur öronen.
Ursäkta gnället men jag tror faktiskt det är dåligt för själen att utsättas för så mycket kass, andefattig och ovidkommande underhållning som vi sett på Garden senaste månaden och just idag har jag nått nåt slags gräns.
Jag tyar inte längre, som Yellbear Hjalmarsson skulle sagt.
Jo, jag är på plats för det kräver plikten men ett par timmar innan puckdrop sitter jag och känner mig som Travis Bickle i Taxi Driver när han mal om att ”days go on and on…they don’t end”.
Därför kommer jag nog inte ha så mycket att säga er, allra minst i det här introt.
Hoppas ni kan ursäkta en gammal tiger.
Det kommer bli desto mer ramalama i korresoffan innan monstermatchen mellan Tampa och Washington imorrn, det är ett löfte.
• • •
Jaja, jag vet, jag vet – jag är bortskämd och arrogant som klagar när jag har ett så privilegierat liv och får betalt för att se hockey på Manhattan.
Andra sitter i torftiga ettor i Skövde och ska upp vid fyra för att köra truck på ett varulager, borde jag ta och påminna mig själv om, sura gubbjävel.
Men man ska vara ärlig också och sanningen är att det just nu känns väldigt oinspirerande att se hockey på Madison Square Garden, det bara är så.
Det blir snart bättre, slutspelet börjar om en dryg vecka och jag lovar – det kommer slå gnistor om papa Baloo då.
• • •
Titta vilket bildfynd – på Hästpolo-Gustav efter en liten nedslipning av i garnityret mot Blackhawks igår.

Hoho, guds straff för respektlöshet visavi äldre kompisar kan vara skoningslöst…
• • •
Nå, Blues ändå.
De är ju en av säsongens verkliga feelgood-stories.
Bedrövliga i höstas, ett tag sist av alla i tabellen – men sedan coachbytet i slutet av november har de spelat alldeles förträffligt och nu utmanar de Jets och Preds om förstaplatsen i Central-joxet.
Dessutom: laguppställningen kryllar av stora hockeyartister, bland dem Tarasenko, Ryan O’Reilly, Jaden Schwarz, Parayko, Pietrangelo, Vince Dunn (ett fynd i fantasy-ligan, faktiskt) och, inte minst, Sunken från Boden.
Så vad sitter jag här och muttrar för? Det ska ju bli skitkul att se den här hockeymatchen!
• • •
Här är en till bild på Skånes Dracula, just som olyckan inträffat.

Igen:
Ho ho!
• • •
HEK, LAGET i Pittsburgh – för repris av finalen 2017.
Hur känns det?
Jag tror det blir en väldigt sevärd match där.
• • •
Sunken, ja.
Han har fått sitt stora genombrott i år och det gläder mig väldeliga.
För Sunken från Boden är en verkligt förträfflig person, utrustad med lysande humor.
Exempel:
När han tidigare i vintras började matchas riktigt mycket, för att han hade spelat så bra, frågade hans agent hur det kändes.
Sunkens svar:
– Du måste fixa det här. Jag får alldeles för mycket istid, det är ju jobbigt…
Underbart!
• • •
En annan showdown det borde skvätta om i kväll är den i Pepsi Center mellan Avalanche och Coyotes.
Det är ju, i princip, en direkt uppgörelse om sista wild card-platsen i väst.
Ojvoj.
• • •
På bussen längs 34:e gatan idag var det en gubbe som plötsligt ställde sig upp och skrek ”I hate everything!”.
Sedan klev han av.
Jag kände sympati.
• • •
Så här vaknade jag i morse och kände att det kommer sluta i kvällens omgång:
•NY Rangers – St. Louis 2
•Pittsburgh – Nashville 2 (Straffar)
•Detroit – New Jersey 1
•Colorado – Arizona 1 (OT)
•Calgary – Anaheim 1
•Vegas – Minnesota 1

• • •
John J, du får inte bli för gramse när det om en månad eller så meddelas att Rasmus Dahlin nominerats för Calder Trophy, ihop med Elias Pettersson och Miro Heiskanen…
• • •
Min bäste vän här i New York heter Bennington i efternamn så jag kan inte sluta roas av att Blues nye målvaktsstjärna heter Binnington.
Det är, nästan, som att han skulle heta Bjirman…
• • •
Men att Montreal ställde till det så där mot Columbus igår…vet dom inte att dom förstör hela helgen för den förträffliga Julia med så lökiga framträdanden i de största matcherna?
• • •
Efter ikväll är de bara två matcher kvar på Garden den här säsongen – Ottawa är dyker upp på onsdag och Columbus på fredag – och sen stänger vi för sommaren.
Thank god, säger jag.
Det ska inte vara så här på Garden – och var heller aldrig fram till ifjol. År efter år från våren 06 framåt var Rangers med i playoff-racet och spelade bara stora matcher hela mars och början av april. Därför var det alltid roligt att gå hit. Exalterande. Kittlande.
Nu – zzzzzzz.
Gorton, general managern, får fan se till att vrida saker och ting tillrätta i sommar.
Fuck the rebuild, ge oss underhållning!
Och ni får gärna börja nu, med den match som står i begrepp att avgöra alldeles strax…