Game 7, baby, del 5

BOSTON – TORONTO 5-1 (Slut)
SAN JOSE – VEGAS 0-1 (Period 1)
• • •
Det här är ju som att bevittna ett fyrverkeri som aldrig tar slut.
Raketerna bara fortsätter explodera på himlavalvet i den ena spektakulära formationen efter den andra och vi i menigheten står stumma med öppna munnar och bara stirrar, oförmögna att riktigt greppa vad vi ser.
Jag säger det igen:
Bedårande!
• • •
Wild Bill – de stora ögonblickens man.
Det är, förstås, han som spräcker Jones nolla efter halva perioden – och ser till att ångesten börjar flöda i hela norra Kalifornien.
• • •
Mm, det där att Sharks får två powerplay direkt efter varandra direkt är ingen välsignelse.
Inte som de, trots monsterpress, underlåter att kapitalisera.
Då får ju riddarna istället momentum.
• • •
Just ja, med Maple Leafs försvann det sista kanadensiska laget också.
Så sifferkombinationen 1993 – senaste gången Lord Stanley landade ”hemma” – fortsätter blinka dystert över The Great White North.
• • •
Erik kommer göra nåt riktigt stort in den här matchen, det bara är så.
• • •
Handshake blir det under alla omständigheter i Sharktank om några timmar.
Då ska det bli intressant att se hur herrar Gallant och DeBoer hälsar…
• • •
Visst fan har NHL bråttom.
Boston Bruins, som just torkat svetten ur trynet efter en Game 7-seger, spelar första matchen mot Columbus redan på torsdag.
Vilket tok.
• • •
Flower tänker tydligen vara så där omöjlig ikväll igen.
Det bådar inte gott för hajarna.
• • •
Alldeles nyss pratade jag med Nordy Nordström och ska nu författa ett aktstycke åt redaktör Glader.