”Smile, you son of a bitch”, del 3

CAROLINA – WASHINGTON 2-1 (Period 2)
WINNIPEG-ST. LOUIS 1-0 (Början av Period)
• • •
Till slut stämplar Ovie in på kontoret och smäller, i ett powerplay, in kvitteringen.
Då känns det i några minuter som att Caps håller på att ta över.
Men precis som Fluie påpekar i spåret fortsätter backarna spela tam grundseriehockey och se – med en halv minut får Teräväinen dansa in i slottet och ge det hungriga Canes ny ledning.
Lysande av honom – illa av Caps.
• • •
Har börjat packa inför flygningen till Nashville imorrn och låt mig upprepa en gammal sanning:
Att sortera, och para ihop, strumpor efter tvätt hör till det tråkigaste vi människor har på vardagsrepertoaren.
• • •
Det är exakt 19 202 själar på plats i PNC ikväll och det har det aldrig tidigare varit när det spelats hockey.
Publikrekord för Canes alltså.
Applåder från korresoffan.
• • •
Vi trodde Carolina hade bråttom, men Jets är ännu ivrigare.
Lowry smäller in 1-0 på Binnington efter bara tolv sekunder.
Ojvoj.
• • •
En sån som Niskanen känns det som att lagkamraterna borde ruska om.
”Matt, minns du förra sommaren? Om du inte vaknar och börjar spela som att matcherna faktiskt gäller ninting blir det aldrig lika roligt igen”.
• • •
Det ser i sanning i häftigt ut i Winnipeg.
Hemmalaget i den hallen SKA inte kunna förlora stora matcher.
• • •
Detta är en kväll som gjord för stark mat, slår det mig plötsligt.
Nån ska få röra ihop en sizzling chili och köra hit.