Inget att förlora i Raleigh

”Vi har inget att förlora”.
Förhoppningsvis är det den tanken, och den känslan, som brinner i hjärtat på The Bunch of Jerks just nu.
Egentligen har de förstås det. Förlorar de fjärde raka mot Björnarna från Boston är säsongen över, alla blodiga uppoffringar har varit förgäves och det som nyss kändes som roligaste året i hela karriären slutar i en bitter känsla av förödmjukelse.
Men när läget nu är som det är, när uppdraget beskrivs som omöjligt och ingen längre tror att det finns minsta chans, är det den noting-to-lose-hållningen man måste inta.
Fuck it all, liksom. Nu går vi ut och lägger allt vi har på rött och så får det bära eller brista. Vi bränner hela lagret av krut och ammunition i en enda blowout.
För vår brotherhood.
För våra passionerade fans.
För vår stad.
För vår saga till säsong.
För ödet och berättelserna i framtidens historieböcker.
Lag som lyckas försätta sig i det tillståndet och agerar utifrån de premisserna, är alltid farliga. Ja, ibland till och med omöjliga att slå.
Så om Rod Brind’Amour rattat in rätt sorts mentalitet i sitt manskap kan det här gå.
Nä, de lär inte kunna vända hela serien vad de än intalar sig själva.
Men de kan vinna åtminstone en match och undvika förnedringen i att bli svepta.
Inget att förlora, pojkar, inget att förlora…
• • •
Bloggen är nu, efter en liten roadtrip på måfå i Silicon Valley, tillbaka i centrala San Jose och sitter nu vid en ny hotellrums-TV för att se fjär
Om det låter för jäkla lyxigt kan jag trösta med upplysningen att det regnat idag – och därtill så kraftigt att jag inte ens pallade att gå ut vid Apples Mothership till butik i Cupertino.
Förstå lidandet…det här ju Kalifornien, hit åker man – och stannar – för att solen ska lysa på en (OBS! Ironi!)
• • •
För Bruins gäller framförallt att undvika den känsla av trygghet 3-0-ledning hotar att plantera i hjärnan.
De skulle aldrig säga det, eller ens formulera tanken i ord, men någonstans i bakhuvudet puttrar ändå vissheten om att en förlust inte vore någon katastrof.
Men sårade byten ska dödas direkt. Får de leva vidare finns risken att de repar sig och sedan kan vad som helst hända.
Det vet ledarna i laget – gamla rutinerade brunbjörnar som Chara, Bergeron, Marchand, Rask och Backes – också. Så de kommer höja sina ramar i skyn och slå så hårt de kan – rakt över strupen på The Jerks. Den östra konferensfinalen ska stängas nu.
• • •
På Starbucks har de ju ovanan att fråga vad man heter när man beställer sin fåniga lilla vanilla latte, och har men det obskyra namnet ”Per” blir det lätt förvirrat.
På Santana Row igår han jag dock inte svara, för mitt sällskap – vi kan kalla honom Crankshaft – kom före med:
– Biffen!
Sedan hade han jättekul när de ropade ”Biffen” med helt koko-uttal.
• • •
Now, det jobbiga för Canes är att Tuukka Rask fortfarande står i Bruins-kassen – vad för desperation och once-in-a-lifetime-attityd de än kramar fram.
Han skulle kunna ha en off-kväll han också, visst, men det spela inga pengar på det.
När målvakter av Tuukkas dignitet kommer in i den här sortens Conn Smythe-flyt, och utstrålar så oerhört mycket lugn och självförtroende som han gör kväll efter kväll, då slutar de i allmänhet inte spela lika storartat förrän bucklan är utdelad.
• • •
Fast jag brukar använda ”Zeb” på Starbucks istället.
Den sitter fint.
• • •
Trion som tävlar om epitetet ”General Manager of The Year” presenterades nyss:
De heter Doug Armstrong (St. Louis Blues), Don Waddell (Carolina Hurricanes) och Don Sweeney (Boston Bruins).
Personligen hade jag gärna sett Lou Lamoriello (NY Islanders) och Brad Treliving (Calgary Flames) i den församlingen, men okej – de kandidaterna får duga.
Viss humor är det förstås att Waddell sågs som en hopplös nödlösning för Carolina innan säsongen – och att Sweeney länge betraktats som ett skämt av många ”armchair experts”.
• • •
Innan vi börjar ikväll vill vi förstås ha en rapport om hur Bloggens First Dog, Manfred, mår.
HEK, är han på humör?
• • •
Ojvoj, Chara saknas på matchvärmningen, rapporteras det från Raleigh.
Då är det nåt allvarligt fel på honom – han skulle aldrig, aldrig missa en sån här match annars.
• • •
Carl-Folke, är du vaken? Vi ser fram emot ditt sällskap inatt och godkänner inte trötthet som giltig frånvaro!
• • •
Som min vän Michael Traikos frågar på Twitter:
Kommer Chara ändå ut och tar emot Prince of Wales Trophy om Bruins vinner ikväll?
Något annat skulle kännas fel.
• • •
OK, nu får vi veta: Gör Bruins slut på Hurricanes feelgood-saga och tvingar fram en handshake redan ikväll – eller kan The Bunch of Jerks undvika Penguins och Islanders bittra öde?