Våren som inte får ta slut, del 5 – The End

COLORADO – SAN JOSE 3-0 (Slut)
• • •
Hoppet har tänts i Mile High City igen.
Det finns plötsligt en realistisk chans att den mirakulösa våren, precis som vi babblade om i introt för några timmar sedan, fortsätter för evigt.
Personligen trodde jag snarare att de där molnen borta i horisonten skulle stäva närmare och lägga sig hotfullt över Pepsi-burken.
Sharks såg så dominanta och självsäkra ut i förrgår, men faktiskt:
Den här gången var det Av’s som satte tonen och tvingade hajarna att anpassa sig till dem istället för tvärtom.
– Ja, vi spelade snabbt och det är det man måste göra för att slå det här laget, säger Gabe The Babe när vi ses strax efter slutsignalen.
Exactemente, som det hette i radioprogrammet ”Metropol”.
• • •
Fan vet om det räcker att Carl från Malmö offrar en kyckling till hockeygudarna.
Blir det inte mål på lägen som det han hade i mitten av tredje krävs nog en get också.
Och kanske en eller annan Hollywood-kändis.
• • •
Stämningen i Pepsiburken skulle jag huvudsakligen beskriva som standard. Hög såklart, men inte på himlastormande PNC Arena-nivå.
Under slutminuten ikväll, efter Erik Johnsons spik i den tomma kistan, vevade sig Denver-borna dock in i en ny, riktigt imponerande dimension.
• • •
När Drew Doughty för någon månad sedan la ut texten om Brent Burns, ska vi kalla det defensiva tillkortakommanden, var det nog insatser som den ikväll han tänkte på.
Ojvoj, vilken hemsk kväll monsterskägget hade.
• • •
MacKinnon har nu gjort poäng i åtta slutspelsmatcher i rad och det har ingen Avalanche-stjärna mäktat med sedan Foppa gjorde det 2000, 2001 och 2002.
Världens bästa, sa vi så?
– Ja, jag tror inte det finns någon annan som är mer explosiv eller svårt att hantera, bekräftar kedjekamraten Landeskog.
• • •
Han kan förstås inget säga till kompisen Hedbä, men när Per-Ragnar står vid sågen i Insjön igen om ett dygn är det nog framförallt Philipp Grubauer han kommer minnas.
Han var femplus ikväll, tysken.
• • •
Bloggen hamnar i kyffet där materialarna slipar skridskor när Landy ska utfrågas.
Av’s PR-man förklarar att kaptenen egentligen slipper intervjuer såna här kvällar, för han talar så mycket dag ut och dag in, och måste alltid ställa upp efter förluster – men den ende närvarande svensken ska förstås få sina citat så han föser ut mig till slipen.
Det är ju ändå storstilat.
• • •
OK, friends, nu tackar vi från Denver för den här gången.
Imorrn flyger jag tillbaka till New York och blir där över helgen.
Går allt bra hörs vi från Korresoffan strax innan de släpper pucken i Raleigh igen.
Tjohopp!