Elvis Goes to Washington, del 5 – The End

WASHINGTON – VANCOUVER 1-2 (Slut, Straffar)
• • •
And the Washington session is in recess.
På måndag blir det nytt drama – fast då i Capitolium, vars väldiga kupol jag ser lysa imposant i mörkret när jag tittar ut genom hotellrumsfönstret.
Helt annorlunda grej då.
Och ändå inte.
• • •
Idag blev jag övertygad:
Vancouver Canucks kan mycket väl gå till playoff.
Spelar de så här hårt, med så här mycket jävlaranamma och offervilja, kommer de bli svåra att stoppa.
De slår serieledarna av en anledning.
• • •
Just som jag står och pratar med Elvis ser han att Quinn Hughes sitter ner och gör intervjuer tvärs över omklädningsrummet.
Då lyser Ånges finest upp och ropar:
– Quinn, visa lite respekt. Ställ dig upp!
Är man ett år äldre så är man…
• • •
Sekvensen i slutet av förlängningen när JT Miller jagade ikapp vem-det-nu-var som kom i friläge…den får Vancouver-media att undra om Markan tänker bjuda JT på kaffe.
– Jag tror jag ska bjuda allihop på en kopp. De gjorde ett fantastiskt jobb framför mig, säger han.
Precis.
• • •
Elvis höll på att sätta det där mördande skottet i förlängningen också – men träffade Holtby i pallet.
– Det blev för mitt på, suckar han.
• • •
Ser att Canucks tar tåget till Philly för nästa tourstop.
Mycket klokt, så ska även jag ta mig norrut i morrn.
Men först – en liten kväll i DC.
Under tiden får ni ha det så skoj med lördagskvällens alla fina dueller.