En norrman kommer hem till Broadway, del 5 – The End

NY RANGERS – MINNESOTA 3-2 (Slut, OT)
• • •
Man vet att en NHL-spelare är väldigt speciell när förre ägaren kommer till fel omklädningsrum för att kramas.
Det är vad som händer Zuke.
Medan han står och pratar med norska journalister får han plötsligt se hur MSG-honchon James Dolan och Rangers mångårige PR-boss JR står och vinkar i entrén.
Han springer över och så utbryter ett regelrätt kramkalas.
Unheard of, faktiskt.
• • •
Henke möter med en ljudlig suck av lättnad när bloggen hastar fram till honom efteråt.
Inte så mycket för att Rangers – återigen – kom tillbaka från underläge och vann.
Men för att hans norske polare inte gjorde något mål.
– Det var väl för väl. Då hade jag fått gå och gömma mig. Han hade en styrning som träffade mig rätt i huvudet på slutet. Uh, skrockar han.
• • •
Vilken satans ful armbåge av Cernak i huvudet på Dahlin.
Och Tampa som alltid ska vara så fina och präktiga och aldrig gör något fel.

Han måste stängas av länge.
• • •
Zuke erkänner efteråt att han var tagen av den kärlek som vällde över honom – och vem skulle inte vara det?
– Jag fick kämpa för att hålla tillbaka tårarna under den där videohyllningen, säger han med lite darr på stämman.
Igen:
Att vinna New Yorks reservationslösa kärlek är inte lätt, men de som gör det…ah, vill han inte behöver han aldrig mer betala för en drink i den här stan, Mats.
• • •
Vet om inte ni hunnit se, men anklagelser om grov rasism har riktats mot Flames-coachen Bill Peters under natten – och det slutade med att han inte gjordes tillgänglig för media efter matchen i Pittsburgh.
Om den historien visar sig vara riktig är det game over för Peters.
• • •
Jag säger tack och godnatt från New York City– och hoppas på snart återseende.,