Hockey Night in The Rockhhh

Men titta här då.
Tak, väggar, inget solsken, ingen vind – och inga griskultingar som som stånkar runt längs snitslad bana på andra sidan sargen.
Det är en alldeles vanlig kväll i NHL igen – i en alldeles vanlig lada.
Fint ändå.
Inte för att jag har något emot de stora evenemangen, inte när de är så underhållande som de i Dallas på nyårsdagen, men det är ändå the everyday race det handlar om – egentligen.
Så för att ännu en gång citera Sean Connery:
Welcome to The Rockhhh!

Här tar Devils emot Colorado Avalanche och Colorado Avalanche modell 2019-2020 är ett av de mest sevärda lag som funnits, så det borde kunna bli en riktigt lattjolajban kväll.
• • •
Färden hem från Oklahoma igår, via Atlanta, gick finemang, tackar som frågar.
Det var turbulent som satan sista timmen in mot LaGuardia, men det rörde mig faktiskt inte i ryggen.
Ni förstår, jag var ledig hela fredagen och hade inga åtaganden som väntade hemma och tankade därför i mig minst lika mycket bränsle som planen under dagens lopp.
Såna gånger får de flyga upp och ner om de vill, jag bara flinar i alla fall.
• • •
Vi fick in del små-lugubra resultat under eftermiddagen, men vad starkt av Oilers, Sabres och Sharks.
De senare har nu spolat av både Penguins och Blue Jackets, på bortais, och ser bra ut igen.
Kan monsterfloppen i Detroit på nyårsafton ha varit den slutgiltiga förödmjukelsen som vände på hela säsongen och får hajarna att sluta simma i sidled?
Inte omöjligt, känns det som just nu.
• • •
Det fanns allvarliga planer på morning skate i The Rockhhh i morse – om inte annat så för att jag ville samla på mig mer stoff till detta intro än jag ärligt talat har just nu… – men fastnade i Sveriges JVM-semi medan jag höll på och klädde på mig och hade inte fått på mig mycket mer än en strumpa när det dramat nådde sitt klimax, så det blev ingen morgonresa.
Fel beslut, kan man tycka när det nu slutade som det slutade, men ah – det var en spännande jävla match och jag tycker våra kids sett till förutsättningarna gjort det riktigt bra turneringen igenom.
• • •
Jag har ett par äldre musikälskare till vänner som underlät att gå och se Jimi Hendrix på scen när de hade chansen som unga.
Drygt fem decennier senare ångar de sig alltjämt – bittert.
Det påminner jag mig när jag vaggar ut i den kalla lördagsdimman och instinktivt känner att det vore mycket behagligare att vända om och sjunka ner i korresoffan igen – och sen trampar jag beslutsamt vidare.
Den samtida hockeyns motsvarighet till just Hendrix – Nathan MacKinnon – uppträder ju här i Newark ikväll.
Han är en lika stor konstnär, en lika unik virtuos på sitt instrument, och kan på samma sätt få själva vinden att kvida – och måste upplevas live.
Jo, jag har sett honom förr, många gånger, men man får inte försätta några chanser.
Plötsligt en dag är det försent och så tvingas man gå och känna sig som Clas och Hasse resten av livet…
Så Nathan, spela nu ut hela ditt fantastiska register
Vi är här för dig.
• • •
Framförallt har JVM, som vanligt, varit en enda lång aptitretare för en gammal NHL-murvel. Jag kan inte vänta på att få se Höglander, Fagemo, Raymond och Nils Lundkvist storma ut på NHL-isarna.
• • •
En påminnelse om min tipsrad i förmiddags:;
•Boston – Edmonton 1/Fel fel fel!
•Columbus – San Jose 1/Fel fel fel!
•Buffalo – Florida 1 (OT)/Rätt, typ.
•Minnesota – Winnipeg 1/Rätt, typ
•Vegas – St. Louis 2/
•Toronto – NY Islanders 1 (OT)
•Montreal – Pittsburgh 2
•Ottawa – Tampa 2
•New Jersey – Colorado 2
•Arizona – Philadelphia 1
•Vancouver – NY Rangers 1
•LA – Nashville 2
• • •
En till sak om junisarnas turnering:
Det ska naturligtvis inte vara tre-mot-tre när så viktiga matcher når förlängning.
NHL skippar det konceptet så fort slutspelet tar vid och det borde internationella förbundet också göra – pronto.
• • •
På förkommen anledning vill jag påpeka att jag inte tycker att SHL ska vara en stängd liga – eller att kända publikfavoriter ska få wild cards till en sådan stängd liga.
Jag råkade under den rödvinsmarinerade hemresan igår lägga mig i en sådan debatt och skojade med min lidelsefulle vän Fin-Emil från Bengt-Åke Gustafsson-skogarna om att jo, så måste vi ju ha det och ”Leksand ska aldrig kunna åka ur” – och det tog såklart hus i helvete.
Man måste verkliga försöka komma ihåg att ironi och humor passar lika bra på sociala medier som ketchup passar i dry martini.
• • •
Avs 7-3-smocka mot Blues i torsdags var, som vi ju konstaterade redan då, ett verkligt statement.
Det löd:
– Vi är riktiga Stanley Cup-contender i år.
Fast det innebär inte att de kan komma hit till The Garden State och bara avfärda Devils ikväll.
Som mannen utan hals ute på Long Island konstaterade efter derbyförlusten:
–Devils are good right now, they’re playing free…
Precis.
Sedan Hynes fick sparken och Hart Trophy-Hall trejdades till Sonora-öknen är det som att all anspänning bara släppt. Säsongen är liksom körd, de behöver inte känna någon press mer och har istället kul bara på isen.
Såna lag är alltid livsfarliga.
• • •
Äter sen lunch på Dinosaur BBQ vägg i vägg med The Rockhhh tre och en halv timme före showtime.
Vid bordet intill sitter två kufar i St. Louis Blues-jerseys och febrar om att det ska bli så kul att se kvällens match.
Man får vara med om så mycket konstigt här.
• • •
Det var ju katten, ikväll får vi inte se Bratten…
Han har en lower body-skada och sitter på pressläktaren och äter popcorn.
Jesper 2, Boqvist, spelar dock.
• • •
Med tanke på alla skador de har är det svårt att klandra Habs för att de chansar på Kovy – särskilt som han kostar så lite.
Men tillåt mig tvivla på att de kommer ha någon nytta av honom.
• • • 
Det här att Bednar flyttat ner Burracuda i fjärdekedjan…vad är det för tok?
• • •
OK, time to rock in The Rock.
Hoppas det blir ramalama.