Ekon av gamla högtidsstunder, del 3

NY RANGERS – DETROIT 3-0 (Period 1)
• • •
Mika skakar av sig Viking Line-rosten, iscensätter en tjurrusning med Buchnevich, får fram en sylvass passning i exakt rätt läge och så är Howards nolla spräckt.
• • •
Man vet att det inte händer så mycket på isen när man med ena bänkgrannen, Helene, debatterar om var i ligan de har sämst respektive sämst pressmat (sämst: här på Garden. Bäst: i Detroit och Raleigh) och med den andra, Skräddarbacken-Johan, pratar om hur underbart det vore att sitta på Dan Tana’s i LA just nu.
• • •
Och när första målet väl är gjort så prickar Rangers snabbt in ett par till också.
Det är så det brukar bli mot AHL-lag av den sort som gästar Garden ikväll.
Så länge det står 0-0 hänger de med, men vid första motgång klappar de ihop, som om insikten om vilka de egentligen är plötsligt ploppar upp i hjärnsubstansen igen.
.• • •
Jimmy Howard är ändå den Howard jag gillar bäst sedan han i ”Spanarna på Hill Street”.
• • •
Åh, Dan Tana’s. Det VORE verkligen helt magiskt att sitta vid bardisken där ikväll.
• • •
We all live in a yellow submarine…var är ni, hemlisar? Kom igen och ge Kenta lite eldunderstöd, för tusan.
• • •
Dylan Larkin tvingas avbryta matchen på grund av skada.
Men vad gör det, Red Wings har ju sånt djup i truppen…
• • •
Ja, det måste helt enkelt bli en LA-resa snart.
Måste.
• • •
Det är väldigt roligt när brödmannen firar sina mål med den där höga bensparken.
Bästa firandet sedan landsmannen Kuznetsov började med sin fågeldans.
• • •
Kvällens jubel kommer nu pausen när en tjomme kliver ut på isen och sätter en straff i ett litet, litet hål i en pappskiva – och vinner en sprillans jäkla bil.
Haha, fantastiskt ändå.
• • •
Skräddarbacken-Johan jobbar åt den andra tidningen så jag vet inte om jag törs fråga om mer kaffe, men vi får se…