För mycket av det goda är underbart, del 5

De har provat precis allt i Toronto under de 53 år som gått sedan Maple Leafs senast vann Stanley Cup.
De har försökt med gamla spelare och unga spelare, små spelare och stora spelare, skickliga spelare och klumpiga spelare, fula spelare och snälla spelare, hårda coacher och mjuka coacher, smarta coacher och dumma coacher, innovativa spelsystem och traditionella spelsystem, höga löner och låga löner, långsiktiga planer och kortsiktiga planer, fan och hans moster – och hans mormor med.
Men förgäves.
Förbannelsen består.
Vad klubben än hittar på blir pressen i Kanadas största stad alltid för mycket och till slut viker varje version av den blåvita truppen ner sig.
Gång efter gång efter gång efter gång efter gång.
Men årets upplägg i Stanley Cup är ändå nytt och oprövat och kanske kan detta – unga supertalanger inför tomma läktare i tryckkokaren Scotiabank Arena – vara lösningen som till slut förlöser den plågade organisationen.
Det är i och för sig ofrivilligt, framtvingat av en världspandemi, men likafullt. Den är inte omöjligt att den här gyllene upplagan – en av de mest löftesrika någonsin, det tror jag vi kan vara överens om – utan publik glömmer de omöjliga förväntningarna från Maple Leafs Nation, slappnar av och lyckas spela ut hela sitt register.
Supporterskaran får hoppas,
För om inte heller det här fungerar, då vetifan…
En fingervisning coming up alldeles strax.
• • •
Nä, inte fan blev det någon pre game-nap för er vän vid bloggratten. Jag hade inte varit utanför lägenheten sedan fredag kväll och det påminde för mycket om vårens traumatiska lockdown så jag gick ut och tog en liten promenad i den ångande hettan istället – och blev förstås ännu tröttare av det.
Säg hej till Dum-Per.
• • •
Det jobbiga för Leafs är förstås att de sitter med Svarte Petter på hand i playin-matrixen.
John Tortorellas Blue Jackets kan ställa till med vilka skrällar som helst när playoff-åskan går.
Fråga Tampa.
Så, ja, Lill Nyllet & gör till att börja med väldigt klokt i att inte hamna i underläge i serien.
• • •
Det är lysande lag – ja, de bästa, ju – som utkämpar dem men jag jag får ingen riktig feeling för roundrobin-matcherna. De betyder för lite och genererar samma känsla som när man går på konsert med favoritartisten och tvingas lyssna på en massa trista förband.
Don’t bore us, get to the chorus!
• • •
Furman Bjurman ligger för närvarande på delad tiondeplats i poolen, med sex poäng upp till förstaplatsen.
Mika (ett mål och en ass), Huberdeau, Kotkaniemi och Kulikov (!) är de som levererat åt mig.
Kampen går vidare.
• • •
Minns ni det fiktiva Stanley Cup-slutspelet här i bloggen?
Well, I det vann Lill-Nyllet Conn Smythe och Ekeliw har fått för sig att det var en spådom av Saida-kaliber.
I så fall är 53 år av sorg snart över i Big Smoke.
• • •
Ok, nu börjar kvällspasset – med duell på duell på duell.
Överdos?
Ja, tacka herren.
För mycket av det goda är ju bara, bara underbart!.