Live on stage – Elvis!

Elvis i dagsljus…
Det är en raritet.
Ja, har alltid varit. Den riktige Elvis, rock ’n’ roll-kungen, visade sig sällan innan solen hade gått ner. Det var om kvällarna han genomförde sina oförglömliga live-framträdanden och fick fansen att svimma av hänförelse.
Och likadant är det i huvudsak med hockey-Elvis från Ånge – också känd som Elias Pettersson. Några enstaka gånger per säsong, företrädesvis när Vancouver Canucks befinner sig på turné på östkusten, syns han i matinéer, men merparten av hans shower äger även de rum efter mörkrets inbrott.
Så gläds nu, blågula människa, gläds.
För idag, när tredje playin-ronden mellan Canucks och Minnesota Wild avgörs, får vi faktiskt se EP – den samtida varianten alltså; eljest hade vi haft en verklig världssensation i knät! – i en eftermiddagsföreställning, möjlig att följa också för svenskar med vanlig, sund dygnsrytm
En rekommendation: Drick mycket vatten och ta några riktigt djupa andetag innan du sätter dig framför tv:n eller bildskärmen – annars kan det mycket väl gå för dig som för Elvis-fansen i The Showroom på Kirk Kerkorians International i Las Vegas 1969.
Att se Elias flyga över isen kan vara lika överväldigande som att vara på plats när guden från Memphis efter ”2001: A Space Odyssey”-introt störtade in på scenen till ”C.C Rider”, hans moves i offensiv zon är lika läckra som The Kings höftvickande under ”Heartbreak Hotel” och hans slagskott har samma omtumlande power som svänget i ”Burning Love”.
Kort sagt – håll i dig. För här har vi, mitt på blanka eftermiddagen, en av veckans stora happenings:
Live on stage – Elvis!
• • •
Jaha, ännu en dag kliver er glade biff upp ur sängen och går omedelbart och sätter sig i korresoffan och börjar hamra på detta intro.
Det är ett bra jävla lugubert liv man lever för närvarande. Jag gör verkligen ingenting annat än tittar på, eller skriver om, hockey varje vaken timme.
Allt annat är, och måste vara, sekundärt och vi ska alla vara glada över att jag är edsvuren singel.
Om en annan människa tvingades dela den här tillvaron, komplett med ett jävla hockeyaltare mitt på vardagsrumsparketten, skulle det vara väldigt synd om den människan.
Det är överhuvudtaget bra att ingen annan vuxen visar sig och ser vad som händer med en lägenhet under dylika omständigheter, jag skulle bli utskälld som en Columbus-spelare som just slagit en indianare.
Men hey – jag har väldigt roligt. Och idag ska jag i alla fall försöka hinna diska…
• • •
Det är, bör understrykas, till en playoff-clash Elias kommer ut i sin imaginära jumpsuit den här gången och ni vet vad dom säger:
Slutspelet är grundseriens elaka storebror, som just släppts från fängelse och är ute och letar efter trubbel.
Alla har hört talas om det. Alla vet att skillnaden mellan den hockey som spelas under den eviga serielunken och den all-in-kamp som väntar under varenda en av de 3600 sekunder – och ibland mer än så – en playoff-batalj pågår är enorm.
Som bara alltför väl framgick i de unga canuckernas första möte med Wild i är det dock först när spelarna tillgodogjort sig den handfasta upplevelsen de verkligen förstår exakt HUR enorm.
De påminde starkt om ett rådjur caught in the headlights när de upptäckte hur lite utrymme det plötsligt fanns på isen, hur lite tid de hade på sig och hur elaka motståndarna var.
Desto mer imponerande var det att se dem ett par dygn senare, för de hade lärt sig läxan snabbare än det tar Connor McDavid att förflytta sig mellan rödlinje och blålinje och spelade verkligen slutspelshockey i Game 2.
Nu måste de göra det igen – bara ännu bättre.

• • •
Tipparnas svar på clownen Manne ber att få presentera dagens line of shame:

•Minnesota – Vancouver 2 (OT)
•Philadelphia – Washington 1 (OT)
•St Louis – Vegas 1 (OT)
•Columbus – Toronto 1
•Winnipeg – Calgary 2

• • •
Ja, Johan Forslund, det är förstås i någon liten mån för att retas med dig jag hajpar Elias på det här sättet – så du kan påminna oss om att han bara ramlar omkull hela tiden!
• • •
I natt var det kollega som också gjort fiasko i journalistpoolen som skickade följande meddelande i ett gruppmail:
Fuck this fucking pool!
Haha, hur är det man säger här? I concur!
• • •
Riktigt samma sak är det inte, men att lagen NHL bjöd in till slutspelet – alltså de som låg på 12:e plats i respektive grundserietabell i mars – håller på att slå ut två av de mest stjärnspäckade lagen påminner om när Team Europe gick till final i World Cup 2016…
• • •
Wild har varit med länge och vet exakt hur man ska göra den här tiden på året (well, egentligen ska man ligga vid en pool den HÄR tiden på året, men ni fattar…man säger ju så) och även om de flesta av oss aldrig slutar uppfatta dem som lite tråkiga, tidig spelstil och osexigt klubbmärke/tröjor har liksom satt den bilden forever, måste de tas på allra största allvar.
Nu har de ju dessutom en riktig offensiv stjärna i vardande. Kevin från Sankt Gallen. Han är fiala bra…
• • •
Helt riktigt, Mcemilfish. Den utmärkte Stroems post var fem plus. Väldigt vackert.
• • •
Tårtan har ju försökt anamma en annan attityd sedan han kom till Columbus men nu är det slutspel och då KAN han inte uppföra sig som folk.
Under gårdagens off-dag försökte snälle Aaron Portzline på The Athletic – och innan dess på Jackets-beatet på lokaltidningen i Ohio – få honom att prata lite mer om hur laget ska spela och det gick så här.
Haha…minerna, grimaserna, frustrationen. Hur mycket tråkigare skulle vi inte ha utan John?
• • •
OK, Elvis is in the building, redo att shake, rattle and roll.
Have fun, allihop!