The greatest show on earth, del 11

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Slut)
ARIZONA – COLORADO 1-7 (Slut)
CAROLINA – BOSTON 3-4 (Slut)
VANCOUVER – ST LOUIS 1-3 (Period 2)
• • •
Är det bara jag – en trött gubbe i sockerchock efter för många surpuffar – eller får fler känslan att det är färdiglekt för kidsen från Vankan?
Mästarna har liksom, likt Veiron i ottan, dragit på sig den skitiga arbetsoverallen och lagt in en imaginär jätteprilla och ser nu helt enkelt till att de inte längre får hylla på med det där lustfyllda och kvicka och kreativa de haft såna framgångar med i veckorna två.
Men det var – om dessa intryck stämmer – kul så länge det varade.
• • •
Släng en dajmstrut i väggen – Tocchet nöjde sig inte med att ifrågasätta om hans killar alls vill vara i Edmonton. Han fortsatte med en generalsågning som får de suraste gamla rockrecensenter att framstå som skogsmulle.
– Det här var ett totalt debacle. Vi skämde ut oss. Några av våra killar såg ut som att de aldrig spelat hockey tidigare.
Haha, kan han inte berätta hur han verkligen känner?
• • •
Ryan O’Reilly är ju så snuskigt skicklig, så smart och så starka att man nästan blir provocerad.
Bara i serietidningar om superhjältar ser man normalt såna där övernaturliga egenskaper.
• • •
Jodå, jag har redan tryckt i mig så mycket sött att jag nästan mår illa.
Man lär sig inte.
• • •
Jaha, så till slut blir det ändå runde robin-lagen som gör upp i kvarten – minus Washington och, kanske, Dallas.
• • •
The CEO messar och berättar att han i periodpauserna ”kastar sig i poolen”.
Varför i hela friden sitter jag här istället för att klippa slutspelet hos honom?
Ja, jag är väl helt enkelt dum i huvudet.
• • •
Mera socker!