Det onda blodet kokar, del 2

NY ISLANDERS – TAMPA 0-0 (Period 1)
• • •
Det är tjafs och käbbel vid rödlinjen redan under uppvärmningen – och Maroon och Barzal har en fin liten dispyt mellan båsen.
Ont blod indeed.
På isen, under själva matchen, har det dock varit varit någorlunda fredligt so far. Hårda tacklingar, ja, och tjatter mellan avblåsningarna, visst. Men smutsigt är det inte.
Så länge det står 0-0 lyckas alla fokusera på hur mycket som står på spel och undviker att ta för stora risker.
Fast…you know. Vänta bara. Eller – vänta inte. En sekund efter signalen drar Matt Martin ett slagskott på Vasy – en big no-no – och ni ser ju själva.
Det brakar loss..
• • •
Spelmässigt är det jämnt – och tajt.
Bolts har visst övertag i början, men Isles utjämnar rätt snabbt och skottsiffrorna 11-11 ljuger inte.
I fortsättningen vore det kul om vi fick se några målchanser också.
• • •
Är det några som har rätt personal för verkliga bad blood-serier är det Islanders.
Matt Martin, Clutterbucken, Uncle Leo Komarov, Ross Johnston och den för tillfället frånvarande Casey Cizikas hör till hela ligans mest nasty uppviglare och råskinn och kan verkligen göra livet surt för de motståndare som vill dansa vals.
Just Komarov är särskilt effektiv mot svenska spelare. Han talar vårt fina gamla språk flytande, nämligen, och älskar att pladdra hål i huvudet på blågula kollegor.
• • •
Det är ju helt psykedeliskt vilken otur Barzal har med klubbspetsar i ansiktet och puckar i bröstkorgen och annat otrevligt.
Inte sedan Kenny i South Park har någon åkt på så mycket stryk.
• • •
Ah, jag trodde de hade pensionerat Doc Emrick en gång för alla, men när det är matiné skruvar de alltså på micken hemma hos åldringen i Michigan igen.
Förmodligen är tanken att fler fans som inte brukar se hockey hänger med i de här eftermiddagssändningarna och att hans godmodiga trivsamhet då fungerar bäst.
Kanske är det så, men han får inte vara lika sen i reaktionerna som senast, då blir det bara dåligt.
• • •
Det måste ha varit nåt med de där sardinerna igår för idag är systemet…hm, how to put this någorlunda smakfullt…well, min metabolism känns lika igenkloggad som mittzonen när Islanders tar ledningen i hockeymatcher.
Några tips om hur man enklast, ehm, får upp tempot i verksamheten igen?
• • •
OT, visst känns det som att det nästan är ödesbestämt idag?