Korten på bordet i östra konferensfinalen, del 4 – The End

TAMPA – NY ISLANDERS 2-1 (Slut)
• • •
Oh.
My.
God.
Det är bara 7.8 sekunder kvar och ett Islanders-mål har hela perioden hängt i luften som luftballonger hänger ovanför Stockholm ljusa sommarkvällar.
Då hugger superstar Kutjerov in avgörandet för Tampa.
Det, hävdar jag, skadade Islanders ännu mer än utskåpningen i måndags.
Vilken grej…
• • •
Mailet från Ekeliw kommer direkt:
– Joddelidejoddelidejoddelidedo!
Ha ha!
• • •
Men det är ju märkligt att Bolts alltid får sina allra bästa spelare skadade vid de mest olägliga tillfällen.
Om Brayden Point är illa tilltygad kan det här blir väldigt svårt i alla fall.
• • •
Och sällan har en coach varit sämre på att dölja sin rusiga glädje än Cooper efter det segermålet.
Det var ingen större skillnad på honom och Ekeliw i det läget, törs jag påstå.
• • •
Nu har vi samma kvällsprocedur som vanligt här – fast med lite mer tid än tidigare.
Vi har nämligen just satt en ny organisation i verket, så på vardagar kommer morgonredaktören in en halvtimme senare än vanligt – och på helger hela en och en halv timme senare. Det betyder att jag har kan deadline-surfa halva natten lång. Lycka.
Likafullt: Ett samtal med Vigge ska inväntas och ett referat därefter komponeras och skickas till redaktör Glader.
Sedan kan jag börja joddla med mitt vin.
• • •
Imorrn har vi Game 3 mellan Dallas och Vegas och för fan, då kör vi igen.