Hej och hå, let’s go!
Hey ho, let’s go!
Den frasen, hämtad från Ramones mästerliga ”Blitzkrieg Bop”, skulle kunna inleda alla bloggintron inför matcher på Madison Square Garden.
Den är lika klassisk del av den lokala kontexten som skyskrapor, gula taxibilar, Frihetsgudinnan, pretzels, Sinatras insjungning av ”New York, New York”, street-basket och tunnelbanan – och används de facto ofta för att hetsa upp publiken både här på Garden och på Yankee Stadium.
Men den passar särskilt bra just den här regniga torsdagen, för idag – 15 april 2021 – är det exakt 20 år sedan Joey Ramone gick bort.
Det går inte riktigt att fatta. Har vi levt utan Joey i två decennier?
Helt befängt.
Ännu konstigare:
Om den trådsmale, gänglige särlingen från Queens fått leva skulle han fyllt 70 om en dryg månad.
Joey, 70?
Det är som att försöka föreställa sig Lou Lamoriello som bebis, ungefär.
Men they’re all gone now – Dee Dee, Johnny och Tommy Ramone har också lämnat jordelivet – och kvar finns bara minnen.
Samt en odödlig fras:
Hey ho, let’s go!
• • •
Idag blev er vän Furman Baloo för sista gången testad för Covid i det stora testcentret på teatern vägg i vägg med Garden.
På lördag har det gått så kort tid sedan dagens test att inget nytt behöver utföras – och sedan kommer jag vara fullt vaccinerad och slipper helt och hållet.
Skönt, förstås. Det har varit en betydande vojne vojne att inte kunna gå på hockey utan att planera in den här tidskrävande proceduren
Men en liten, paradoxal rännil av melankoli – eller något besläktat i alla fall – strilar samtidigt genom blodomloppet. Jag kommer definitivt aldrig glömma de nio glåmiga pandemi-eftermiddagar jag satt här, i auditoriet, och väntade på dom.
En unik upplevelse vi aldrig får vara med om igen – hoppas jag.
• • •
JT Miller spoke truth to power – och det gav effekt.
NHL skjuter fram Canucks comeback, Miller och hans lagkamrater behöver inte riskera liv och lem i back-to-back-drama efter två veckors sjukdomskaos och en enda träning.
Väldigt klokt, tycker jag.
• • •
Rangers går upp mot Devils ikväll – och när gör de inte det, höll jag på att säga.
De gamla rivalerna från varsin sida om Hudson River är inbegripna i en regelrätt fyrklöver till serie som kulminerar med dubbelmatiné till helgen – en här på Garden på lördag och en i The Rock på söndag.
Det är Blåskjortornas stora chans – och deras stora utmaning. Vinner de alla fyra kan de jaga ikapp Bruins – men att vinna fyra raka mot ett Devils-lag som kan slappna av och spela ut och inget hellre vill än förstöra för stekarna från Manhattan blir fan så svårt.
• • •
Vad som stör mig är egentligen inte regn som det vi haft i New York idag. Vad som stör mig är att jag tillåter regn som det vi haft i New York idag – envist, ihållande, intensivt, vasst – att sänka mitt humör så dramatiskt.
Ens välbefinnande ska inte vara avhängigt yttre faktorer man inte inte har någon som helst kontroll över, men tyvärr, jag är ett hjälplöst offer för New York-vädrets skiftningar.
Det är dags att flytta till det garanterade solskenet.
• • •
Det var, vill jag minnas, mulet men varmt i Atlanta när Nicklas Bäckström fredagen 5 oktober 2007 begick sin NHL-debut – med Washington Capitals mot Atlanta Thrashers i fina Phillips Arena.
Han gjorde en helt okej match och assisterade till ett mål, men den blyge och lätt trulige 19-åring Valbo’s finest var då bara muttrade tyst när vi mötte honom i omklädningsrummet efteråt.
Ikväll, nästan fjorton år senare, spelar samma man – nu verkligen just en man, med pondus och auktoritet och ett varmt, öppet sinnelag – sin 1000:e match i ligan.
Det är lite mindblowing att det hunnit gå så vansinnigt mycket tid sedan den där höstkvällen i Georgia, och att han hunnit spela så otroligt många matcher. Men framförallt är det fantastisk att ha fått sitta vid sidan och se den den försynte pojken växa ut till en av våra allra största hockeystjärnor.
Bloggen ber att få gratulera – å det allra hjärtligaste – till denna mäktiga milstolpe.
• • •
Rangers schema är överhuvudtaget lätt kufiskt just nu. Sedan de besökte Buffalo i månadsskiftet har de inte behövt lämna Metropolitan-området en enda gång – och kommer inte heller behöva göra förrän de två sista matcherna mot Bruins i TD Garden 6 och 8 maj.
Now, om den där fjärdeplatsen ändå låg i potten i de matcherna…vilket episkt grundserieslut skulle inte det kunna bli?
• • •
Paulie hade inte tid att ta emot min tipsrad idag, det var något med ett trauma rörande vem som är hans mamma, så jag fick lämna mina uppgifter till Benny Fazio – själv lätt stressad för han hade bord bokat på Nuovo Vesuvio.
Men hur som helt – det är med detta facit jag kommer vinna mina dolares i afton.
•Boston – NY Islanders 2
•NY Rangers – New Jersey 1 (OT)
•Washington – Buffalo 1
– Två mål av 1000-Bäckis!
•Carolina – Nashville 1
•Tampa – Florida 1 (OT)
•Pittsburgh – Philadelphia 1
•Toronto – Winnipeg 2
•Detroit – Chicago 2
•Dallas – Columbus 1
• • •
Hänger det inte i luften att det blir lite Mika-show ikväll igen? En sån man aldrig glömmer?
Jo, jag har lite känsla av det.
• • •
Ordet ”Ho” i Ramones ”Hey Ho” har, bör det kanske påpekas inget att göra med det ”ho” som blev allmänt känt genom hip hop ett decennium senare. Ramones-frasen kan pretty much rakt översättas till ”Hej och hå”.
• • •
Synd att Bratten inte kan spela, han har ju varit ett av få riktigt fina utropstecken i hos Devils i år och hade varit roligt specialstudera litegrann.
• • •
Medan jag sitter och väntar på mitt testsvar på anvisad plats i den där teatern kommer plötsligt Islanders och Devils-ikonen Chico Resch fram och tittar på mig, med stora ögon, och först efter ett par sekunder utbrister han:
– Nej, det är ju inte du!
– Jo, svarar jag, det är det visst det.
– Ja, skrockar han, men inte den jag trodde. De här maskerna, man tar fel hela tiden.
Se där, dagens lilla anekdot.
• • •
Ok.
Hey ho, let’s go!