Vår bästa tid är nu
Solen bränner från klarblå himmel när jag i den sena eftermiddagen kommer trampande söderut på åttonde avenyn, mot plazan vid Gardens backstage-entré på 33:e gatan, och plötsligt känns hela scenen väldigt bekant – på ett påfallande angenämt sätt.
Något i eftermiddagsskenet, något i dofterna i den ljumma vårvinden, något i själva atmosfären väcker starka associationer till något jag först inte kan identifiera men instinktivt vet att jag tycker väldigt mycket om.
Efter en stund slår det mig:
Det är ju början av april och en normal säsong hade slutspelet börjat nu. Kanske inte just på detta datum, men i den här vevan. När den amerikanska våren tar sats och börjar accelerera.
Då brukar solen lysa så eftermiddagarna får just de här konturerna, då brukar just de här dofterna hänga i den stegrande värmen, då brukar det kännas på precis det här sättet.
Ah!
Nu får vi vänta ytterligare en månad, och lite till, innan vi kan ta del av den himlastormande magi de omisskänneliga markörerna utlovar.
Men ändå.
De aktiverar redan nu en eufori i mitt hjärta så varm att jag dansar in i The Woooorld’s Most Famous Arena för att för första gången på ett år, and change, få se Rangers spela mot pingvinerna från Pennsylvania.
Vår bästa tid är nu, som Jan Malmsjö slog fast – och den kommer bara bli bättre och bättre.
• • •
Sorry för sändningsuppehållet igår, det var inte riktigt meningen, men framöver kommer jag vara väldigt busy på just måndagar.
Om ni köper print-upplagan av Aftonbladet i morgon kommer ni förstå varför.
Där väntar stor Baloo- och NHL-fest – och så blir det varje onsdag resten av säsongen.
Missa ej.
• • •
Brynäs har alltid flyt, kom ihåg det. Även när allt är som mörkast får de till sist en studspuck, eller ett domslut, med sig. Så har det varit sedan inlandsisen drog sig tillbaka från de platta nejder som idag kallas Gästrikland.
• • •
Annars får jag lov att säga att det känns lite, lite frustrerande att ha fastnat på den här platån i resan tillbaka till NHL:s normala situation.
Först var det enormt bara att få gå hit igen – och sedan var det oerhört när lite publik fick komma in i hallen.
Det låter kanske bortskämt och överdrivet otåligt, men nu behövs det ytterligare någon form av push framåt. Mer publik, möjlighet att träffa spelarna, kaffe på pressläktaren.
Så – en resa till Texas, helt befriat från Covid-restriktioner nu, kanske vore något…
• • •
Nädå, nu ska jag inte hålla på och vädra gamla Brynäs-aversioner jag egentligen inte hyser längre
Sedan jag kom hit och lärde känna spelare från alla möjliga och omöjliga har jag helt tappat allt agg jag som ung och mer trångsynt Leksandssupporter kände visavi vissa lag – ja, i princip alla andra men framförallt Mora, Brynäs och Frölunda – och älskar alla.
Sålunda gläder det mig nu att de nervösa gamla brynäsare jag nyligen talade med inför kvaldramat mot HV får andas ut åtminstone i något dygn.
Visste ni för övrigt att Brynäs är den klubb som har flesta ex-lirare i NHL i detta tidevarv?
Frölunda och Djurgården har också en försvarlig mängd (däremot inte Modo längre, vemodigt nog), men med femton gossar spridda över den nordamerikanska kontinenten står Brynäs faktiskt i en klass för sig.
Förstår jag rapporterna från Gavlerinken ikväll rätt får vi dessutom snart hit Molin junior.
• • •
Idag går det för övrigt jublande snabbt att få negativt testsvar. Mina celler har blivit kollade så många gånger att de förmodligen hoppar upp ur provrören och skriker åt lab-assistenterna att de mår finfint.
Fast jag börjar längta intensivt efter att slippa allt det där också; jag vill kunna valsa in i hallarna när jag har lust och ta mig till pressläktaren utan fånig eskort av sur vakt och lalla runt som vanligt med kollegor och åskådare och gubbarna som serverar kaffe.
Come on, virushelvete, försvinn nu. You made your point.
• • •
Här har vi första delen av Kevin Weekes exclusive med Henke – inklusive rätt förstummande foto när han ligger i sjuksängen med saftigt ärr längs hela bröstkorgen.
Mannen är otroligt imponerande, vill jag påstå. Om jag bara hade ett litet uns av den där förmågan att bita ihop och fokusera på det som måste göras – oh boy, vilken bättre människa jag ändå skulle vara.
• • •
Vad gäller playoff-vibbarna runt just den här arenan får man väl försöka njuta av dem nu, för när det är dags för the real thing kommer Rangers näppeligen vara med.
I matematisk mening har de förstås fortfarande chansen, men då måste de vinna nästan alla matcher som återstår och tillåt mig fnissa lite – de är för ojämna och svajar för vådligt mellan briljans och lökighet för att klara av det.
Men okej – om de mot förmodan tar fyra poäng mot Crosby & co den här veckan lovar jag att tro lite grann.
• • •
Dagens lilla rad, stämplad och klar på Bada-Bing ute i Lodi:
•New Jersey – Buffalo 2 (OT)
•NY Islanders – Washington 1
•NY Rangers – Pittsburgh 2
•Philadelphia – Boston 2
•Carolina – Florida 2 (OT)
•Columbus – Tampa 2
•Detroit – Nashville 2
•Chicago – Dallas 2 (OT)
•San Jose – Anaheim 1
• • •
Efter kaoset i Vancouver har en känslig fråga aktualiserats:
Ska NHL-spelarna tillåtas gå före i kön och få vaccin redan nu?
Den är särskilt känslig i Kanada, där massvaccineringen knappt kommit igång och smittspridningen tagit fart på allvar på slutet.
Men, tycker somliga – ska man alls ha underhållning av den här sorten är det priset man får betala; då måste de inblandade aktörerna få de sprutor som behövs. Helt korkat är inte det argumentet, om ni frågar mig.
Här nere, söder om gränsen, får alla vid det här laget vaccin – inklusive NHL-spelare – och 150 miljoner doser har redan sprutats in i amerikanska armar, så vi behöver inte debattera så mycket.
• • •
Penguins utan Bengan Hörnqvist – det är första gången på sju år jag är med om det i en live-sändning och det känns alldeles fel.
• • •
Mina kollegor har helt uppenbart tröttnat på pandemi-upplägget nu, för jag är så ensam på pressläktaren att jag skulle kunna arrangera en Hultsfredsfestival här uppe utan att störa någon annan.
Furman känner sig ensam!
• • •
HEK, ikväll kan LAGET göra det stora rycket. De MÅSTE slå Wings – och det gör dom också, bara lugn.
• • •
Försöker räkna ut hur många gånger jag sett Sidney Crosby live, men det tar för lång tid. Bortåt hundra måste det dock vara. Om inte mer, med alla playoff-resor.
Lucky me.
• • •
Fast kvällens stora Central-batalj är ju den mellan Stars och Hawks. Jävlar vad det kommer smälla där.
• • •
Ok, folks, from New York City – The Greatest City in The World. It’s hockey night again.
Ha så underbart!
