Nya kapitel i den stora sagan
Det är tisdag under andra Stanley Cup-veckan och handlingen i två av våra förtrollade sagor ska föras framåt ännu en etapp – med nya förvecklingar, nya vändningar och säkerligen nya huvudrollsinnehavare.
Så kan man verkligen se på serierna i Lord Stanleys två månader långa race mot paradiset. De är fristående sagor – samtliga med egen karaktär, eget temperament, egna storylines, egna ensembler av personligheter och egna sätt att nå slutpunkten.
Kvällens två pjäser, till exempel, känns väsensskilda. Å ena sidan har vi Kanadas svar på Il Classico, med alla sina historiska implikationer – en oväntat snäll historia där slughet och finess och förstklassigt målvaktsspel hittills betytt mer än huggtänder och magsyra. Å andra sidan har vi slaget down Dixie, laddat med betydligt mer adrenalin och disharmoni. Där såg det ut som ena parten hade gjort den andra till sin lilla hund efter de två första ronderna, men med sisu värdigt en finsk frivilligpluton på kareliska näset under vinterkriget slet sig hunden ur kopplet i de nästkommande fajterna och gick till blodig motattack
Ingen av historierna tar slut redan ikväll, vi är inte framme vid den sortens tryckkokare till kapitel ännu, men mycket står ändå på spel och manus kan i bägge fallen nå avgörande vägskäl. I Raleigh skaffar sig en av kombattanterna obönhörligen slagläge. I Montreal kan Leafs göra det. Eller så utjämnar Habs serien – och får hela Big Smoke att skälva till av oro igen,
Så du dyre lord som leder oss genom våren och sommaren 2021 – tryck på ON-knappen igen.
Vi vill veta hur det går i våra sagor.
• • •
Bloggens lägereld tänds från korresoffan även ikväll – och så blir ett tag nu.
I och med att vi inte får ha någon fysisk kontakt med vare sig spelare eller coacher är det av mindre betydelse att NHL-korren är på plats på alla stora matcher, de konventionella uppgifter som ska utföras sådana gånger går att sköta lika smidigt hemifrån.
Istället kommer jag göra nedslag här och där när det känns angeläget – för bloggens skull. Så det blir mer liv och närvaro och känslor och buzz och saftiga historier runt elden. Och var försäkrad: Jag har mina gamla blå riktade mot några tänkbara match-ups i Rond 2…
• • •
Det svänger alltid snabbt i hockey, men de halsbrytande kasten i den pågående VM-turneringen i den lettländska huvudstaden liknar ju ingenting.
Brakusel ena dagen är lysande nästa, alla kan slå alla och ingenting alls förefaller omöjligt.
Konstigt – men kul.Och jag älskar att ni fick se Goalofssons specialare idag. Det direktskottet är det malle i, milt uttryckt.
• • •
Chansen finns att Hurricanes får tillbaka Jaccob Slavin i denna femte showdown, det avgörs efter matchvärmningen.
Det vore bad news för Preds. Det kanske kan verka lugubert att en enda back betyder så mycket, särskilt en som inte längre precis vräker in poäng. Men den djupt kristne mjukisen från Denver är klistret som håller ihop Canes bastanta försvar, så de blir betydligt svårare att spela mot när han är med – och vice versa.
• • •
Efter sexton år är det fortfarande så mycket i vardagen i New York som känns som film och tv – inte minst scenerna här i huset om förmiddagarna när jag kommer ner i lobbyn och dörrmännen vill prata hockey.
Idag var flera av dem i verklig form och ville ha mina takes på framförallt Islanders framfart mot Pens.
– How about that Sorokin kid, huh, ropade en .
– They’re gonna beat those Penguins in six, sa en annan.
– I like that Matt Martin. He’s a tough fuck, bröt en tredje in.
Samtidigt stod gamle favoriten Simon, hängiven Rangers-supporter, bakom desken och ruskade på huvudet.
– Those fuckers. Next year it’s our turn. Who’s gonna be the next coach, huh? That Gallant guy?
De förväntar sig egentligen inga svar på frågorna, de vill bara lufta sina åsikter. Om jag påbörjar utläggningar om vad jag tror tappar de snabbt intresset.
– Yeah, yeah, great. Listen, have a nice day, Swede. I hope you get to see some good hockey tonight as well, låter det.
Haha, New York City forever!
• • •
Nej ni, Leafs-fans. Dansken behöver ni inte ha ångest över. Coacherna fortsätter med Campbell i kassen – fast det är back-to-back-fajt.
De tror på honom. På dansken – not so much.
• • •
Är det någon som undersökt hur stor del professor Hugosson hade i Tre Kronors förvandlingsnummer i Riga idag?
Han är med som pressboss och något säger mig att det var han som – likt vid JVM i vintras – klev in, satte ner foten och förklarade hur sånt här ska gå till.
• • •
LAGET fick slita enormt för segrarna hemma i sin rockande juke joint i helgen, men det var värt det för de vann inte bara matcherna. De återerövrade sin swagger och sitt självförtroende. Det hördes på Ironhook i luren efteråt.
– De två första matcherna var vi inte oss själva, men nu har vi börjat spela som i slutet av grundserien igen och känner att vi blir bättre ju mer det gäller. Nu måste vi nypa en match i Raleigh och det är ju lika bra att få det gjort på en gång, sa han.
Så uttrycker sig bara en hockeyspelare som verkligen tror att hen ska vinna.
• • •
Twitter hade invändningar när jag inatt beskrev Jets sweep som en nästan – nästan, det ordet ingick i meningen… – lika stor skräll som Blue Jackets dito i förstarundan 2019.
Ja, nej, Oilers är inte samma lag som Bolts var då, långt därifrån, men de har världens två största superstars i truppen och att de, efter en grundserie som den i år, bara skjutsas ut med diskvattnet på det här sättet känns i alla fall för mig helt chockerande.
Men värst av allt:
Det lät efteråt inte som de var särskilt knäckta. De beskrev fiaskot som ”weird” och ”ännu en lektion att dra lärdomar av” – och konstaterade att ingen känner någon överdriven oro, ”vi bygger något stort på sikt här”.
Vore jag Oilers-fan skulle den bristen på emotionell investering bekymra mer än något annat.
• • •
Dagen har varit mild och skön här i New York. Ja, så skön att bofinken kvackade som en hel anka när han under tidiga eftermiddagen satte sig på en bänk vid East River, kände solen hetta i kinderna och såg pråmarna stäva norrut i de glittrande dyningarna.
Där och då fick han också en stark ingivelse:
Lill-Nyllet kommer göra mål ikväll också. För fjärde matchen i rad.
Kom ihåg var du läste det först.
• • •
Apropå profiler i den svenska hockeyjournalistiken:
The one and only Lönta Lindqvist, Hörnetts egen Cosmo Kramer, fyller år idag.
Bloggen ber att få utbringa ett rungande hurra för denne oförliknelige och djupt saknade sidekick.
• • •
Min övertygelse om att det blir Game 7 mellan Penguins och Islanders är obruten – och nu börjar jag känna mig rätt säker på att det blir en även mellan Golden Knights och Wild i T-dojjan på fredag. Det börjar pirra i hela mellangärdet vid blotta tanken.
• • •
För ett år sedan hände det att jag glömde att ta på det då obligatoriska munskyddet när jag var ute på byn. Nu, när vi inte behöver dem utomhus längre, händer det att jag istället glömmer att ta av det.
Man är ett sorgligt vanedjur ändå.
• • •
Idsint, jag kan förstå att du inte vill jinxa Leafs genom att stanna uppe och se matcherna. Men vi saknar dig om nätterna, buddy!
• • •
Paulie Walnuts var inne på Manhattan idag, för överläggningar med Johnny Sack, och tog emot tipsraden personligen nere på Mulberry Street Bar i Little Italy.
Johnny tittade på mina tips, blåste ut cigarettröken med en fnysning och frågade ”Are you sure you wanna go down that road”?
Jo, så här tror jag att det går:
•Montreal – Toronto 1 (OT)
•Carolina – Nashville 1
• • •
HEK på pokerkväll, Chall på bokcirkel, Idsint i bingen…vet hut! Hör ni inte hur lägerelden kallar? Ni ska vara med här nu!
• • •
Tillåt mig presentera Nordamerikas egen Håkan Loob:
Dominic Moore.
Tre gånger har det blivit OT när han varit gäst i NBC-studion – och tre gånger har han satt hjälten.
Först Joel Eriksson Ek i game 1 i Vegas, sedan Josh Bailey och Kyle Connor igår.
Somliga lever verkligen upp till epitetet ”Expert”.
• • •
Svensktoppen i Stanley Cup-slutspelet just nu:
1. Gabriel Landeskog
2. William Nylander
3. Joel Eriksson Ek
4. Victor Hedman
5 Patric Hörnqvist/Jonas Brodin
• • •
Som vanligt regnar det in helt förföriska bilder från tailgate-partyt utanför PNC Arena.
Där borde kanske bloggen varit ändå, och rapporterat om grillos, ölhävning, country-hits på dånande volym och levande grisar…
• • •
Wayne Gretzky sa upp sig sig från alla uppdrag för Oilers idag. Ja, en olycka kommer sällan ensam. Connor McDavid borde kanske se det som en hint. Ibland är gräset verkligen grönare på andra sidan.
• • •
Första målet denna afton görs av Habs wonderkid, Cole Caufield. Det sker 3.14 in i förstaperren.
• • •
Klockan ringer, spotlightsen tänds, den store berättaren i himlen harklar sig.
Fortsättningen på två magiska Stanley Cup-sagor fortsätter nu.