Clear Eyes, Full Hearts, Can’t Lose, del 2

BOSTON – NY ISLANDERS 1-1 (Period 1)
• • •
Oh, man.
Det är grizzly-björnar som representerar Boston ikväll – rytande, blodtörstiga, skoningslösa grizzly-björnar ute efter att slita alla som kommer i deras väg i stycken.
Islanders ska vara VÄLDIGT glada att de på något förunderligt vis har 1-1 efter först 20.
• • •
Pastan är kokad på rätt sätt ikväll – och upphottad med rätt sorts parmesan!
Satfläsk vilken slägga han får på vid 1-0-målet.
Missen i förra matchen är härmed glömd.
• • •
I Boston tror man ju annars att björnar ska vara tygnallar som den Mark Wahlberg hänger med i ”Ted”.
Men det är bara just Pastrnak som påminner om honom.
• • •
Det är nåt helt sanslöst vad det smäller i den här serien.
Någon blir ju överkörd av bussen i precis varenda byte.
I duschen efteråt måste det, i bägge läger, se ut som att en samling regnbågar tvagar sig, så blåslagna som alla rimligen är.
• • •
Hörde ni!?!
De spelade Sweets ”Fox on the Run” i TD Garden!
Det är ju Rangers som måste fatta att den ska spelas för deras nye storback!
• • •
Barzal har börjat hetta upp ordentligt – och gör då ofta just såna här mål, egentligen omotiverade men stora. Det är mycket lovande för Isles.
• • •
Det värmer förstås hjärtat att höra TD Gaaaaden med sitt blytunga ”Let’s Go, Bruuuuins”.
Men efter kvällar som de här i T-Dojjan är det svårt att bli imponerad av nånting annat.
• • •
Personligen skulle jag gärna vilja se Oskar Steen och/eller sköne Anton Blidh i Cassidys uppställning, är det så mycket begärt?
Ja, det kanske det är.
• • •
Ett litet smakprov från bloggens hemmaplan i ett par dygn då:

Imorrn blir det bloggrapport från en av de där solstolarna.