Helig högmässa i Katedralen
Om vi säger så här:
Ojvoj!
Det är kanske inte säsongens allra största match som alldeles strax börjar i Hockeykatedralen på 1909 Avenue des Canadiens-de-Montréal, men det är en av de allra intressantaste.
Om Montreal Canadiens slår Vegas Golden Knights en gång till står de plötsligt med ena boots-klacken i Stanley Cup-finalen och det vore den största överraskningen sedan New Jerseys resa till den stora balen 2012.
Nej, de var aldrig så dåliga som många av oss fick för oss under den mindre lyckade grundserieavslutningen, och North-divisionen aldrig så svag som ögat emellanåt lurade oss att tro, men ändå. Ingen alls, inte ens de mest optimistiska i den ärevördiga klubbens väldiga fan-skara trodde att de var redo för en final-push redan i år och väldigt få vågade hoppas på fördel i denna serie mot Vegas, en av de riktigt tunga favoriterna, byggda för titel NU.
Här är vi likafullt, på tröskeln till…nånting högst oväntat. Ingenting är förstås ens i närheten av klart ifall de går upp i 2-1-ledning, särskilt inte som Vegas visat sig ha nästan lika mycket av kackerlackans egenskaper som Kings i fornstora dagar, men de rycker åt sig momentum och får oddsen på sin sida och bara det vore sensationellt.
Så, jo:
Ojvoj!
• • •
Till slut tömde de ladan igår kväll och även vi på utedasset – den provisoriska pressläktaren – fick möjlighet att trycka ur oss våra små aktstycken i någorlunda ro.
Sen körde Skräddarbacken-Johan som en Gud genom den sena kvällen, med ”Darkness on The Edge of Town” på hög volym, tillbaka till Manhattan.
Om jag inte hade såna problem med det uttrycket skulle jag sagt att vi hade det ”mysigt”.
Allra bäst dock:
När jag kom hem och slog på burken på nytt väntade ett mail från Islanders med besked att det kommer finnas ett säte på vanliga pressläktaren åt papa Bofinken i morgon kväll.
Därmed är det bevisat att vänlighet och respekt räcker längst.
För några år sedan hade jag reagerat på situationer som den igår med helig vrede och frustration, men istället skickade jag ett artigt mail med förfrågan om det inte möjligen. på något sätt, kunde gå att hitta nåt litet hörn åt mig till Game 3 och se – jackpot.
Det kommer alltså live-rapporter – mycket gladare, dessutom – från orkanens öga även imorrn.
• • •
Det är något mycket lugubert med Canadiens-coachen Ducharmes positiva provsvar.
Habs var inneslutna i en regelrätt bubbla i Vegas – där smittspridningen för övrigt är lägre än någonstans i Kanada – och ingen annan i eller runt laget har blivit smittad, så hur fan har han kunnat bli det? Och inte fört viruset vidare? Det ligger en hund – eller åtminstone en mikroorganism – begravd här.
Nu får Habs klara sig utan chefen ikväll, Ducharme har isolerats i sitt hem och Luke Richardson basar i båset i denna tredje rond.
Det är såklart ett jävligt ovälkommet störningsmoment, men oroliga fans kan dämpa eventuell oro med erfarenheterna från New York i vintras.
Det var när David Quinn låg hemma och hostade Rangers spelade säsongens bästa hockey.
Then again, det var just David Quinn, inte Dominique Ducharme…
• • •
När matchen i St. Petersburg blåstes av och Fotbollslandslagets vinst mot Slovakien var ett faktum fick jag ett sms av min kanadensiske vän Mike.
”Jag ber att få gratulera till Tre Kronors seger”, skrev han.
Det tycker jag var mycket dråpligt och skoj.
Mike fann sig dock snabbt när jag skrattande förklarade att det bara är hockeylandslaget som kallas Tre Kronor.
”Ah, sorry”, svarade han, ”my mistake. Jag trodde alla svenska landslag med en Forsberg som avgör matcher var Tre Kronor”.
• • •
Chandler Stephenson kan inte spela för Knights ikväll heller och man kan ju lugnt konstatera att det är svårare att ersätta en förstecenter än en coach, men riddarna försöker.
På värmningen i morse gick Alex Tuch in mellan Mark Stone och Max Pacioretty.
Den trion är det power i, no doubt. Men istället förlorar den tredjekedja Tuch normalt ankrar slagkraft och Montreal får färre enheter att stänga ner.
Bra för dom, illa för Vegas.
• • •
Idag var det återigen en magisk sommardag i New York och jag hade det oerhörda privilegiet att få äta långlunch med en god vän på Pastis i Meatpacking och det var väldigt nära att jag följde vännens exempel och tog in ett glas vin eller tre, för vin till lunch skänker extra glans åt så ljuvliga dagar, men så påminde jag mig om att jag behövde vara skärpt för detta intro och tog in en diet coke istället.
Ni ser vilka uppoffringar en gammal bofink gör bara för er…
• • •
En annan faktor som bidrar till att detta är säsongens kanske mest spännande duell är det faktum att Golden Knights blir första amerikanska laget på kanadensisk is på hela säsongen.
Det är fascinerande inte bara såtillvida att två nationalsånger plötsligt ska framföras i Bell Centre; Riddarna har tvingats leva i sträng karantän sedan de passerade gränsen och hur reagerar de på det efter månader i stegrande frihet? Det kan påverka ordentligt, tror jag.
• • •
Vi har en liten sidekick i spåret som ska gratuleras idag. Hon har blivit känd som ”Åttaåringen” hos oss, men det namnet gäller inte längre för under fredagen fyllde Julias lilla ängel nio, råkar jag veta.
Hurra för dig, lilla människa. Låt oss hoppas att din mamma får fortsätta fira även i natt!
• • •
Paulie vet att jag ska ut till De Fem Familjernas Long Island en gång till och var exceptionellt hövlig när jag ringde idag.
– Hey kid, sa han, it’s an honor to be your bookie. Waddaysay, if you get the game right tonight, let’s take a ride down to Atlantic City and celebrate with a couple of steaks and some blackjack. I just need to make a stop at this Russian guy’s place. It shouldn’t be a problem.
Jag tackade ja – fast det där med ryssen lät lite skumt – och registrerade följande rad:
•Montreal – Vegas 1 (OT)
• • •
Erik Gustafsson kommer panga in ett viktigt mål i kväll.
Kom ihåg var ni läste det först.
• • •
Noterar att även Knights nu fått Saints-stämpel och faktum är att de inte åkte på en enda utvisning i förra matchen – för andra gången i årets slutspel.
Anmärkningsvärt, inte minst som det handlar om ett lag med betydande attityd, men disciplin är en viktig, eh, disciplin i playoff och jag vill ju gärna tro att det handlar mer om det än om att domarna åker omkring och tänker ”Åh, vilka helgon vi har på isen ikväll”.
• • •
Jo, OT ikväll. Det infernaliska momentet kan inte försvinna bara för att det blivit semifinal. Kom, nattmangling, kom!
• • •
Nu ber jag att få travestera introt till klassiska Sweet-hiten ”Ballrom Blitz”:
Are you ready Kenta? Uh-huh
Julia? Yeah
Linyreg? Okay
Alright fellas, let’s go!
