Helig högmässa i katedralen, del 3

MONTREAL – VEGAS 1-1 (Period 2)
• • •
Riddarna borde ha kört svärden genom Montreals rödvita hjärta vid det här laget.
De dominerar som en ung Mike Tyson dominerade sina fajter, men till skillnad från honom lyckas de inte få in ett enda knockout-slag.
Det påminner om något…få se…vad tänker jag på…jo, just ja: Riddarna i fjolårets semifinal mot Dallas.
Även då hände det att de ägde hela matcher och ledde skotten lika överlägset, men de kunde inte göra mål och förlorade i alla fall.
Samma scenario känns inte helt otänkbart nu – och i så fall kommer gästerna ligga vakna hela natten och inbilla sig att de ser Jeff Petrys röda ögon lysa i mörkret…
• • •
Han är ju helt underbar, wonderkid Caufield.
Vilken karisma i varje aktion.
Så fort han spränger iväg i det där friläget VET man att han kommer göra mål.
Det går att se, det går att känna, det går tammefan till och med att lukta sig till.
Habs har en tvättäkta superstar i vardande där.
• • •
Men vad gör Eric Staal?
Jo, det kan jag svara på själv.
Gamla karln trampar rakt i klaveret och serverar motståndaren Roy en perfekt macka precis framför Price och pang-boom-morsning-korsning.
• • •
Helt otroligt är det inte om Montreal-fansen känner sig lite förfördelade av zebrorna i kväll.
• • •
Erik Gustafsson får inte precis spela så mycket så urmakarna i Schweiz blir oroliga om de verkligen har instrument som kan mäta den mängden tid, men mitt tips står fast.
Han kommer baka cannoli i Katedralen.
• • •
Det vore magstarkt att påstå att Brayden McNabb uppför sig som man förväntar sig att en gäst ska göra.
• • •
Shea Weber är alldeles för ärrad för ta en så dum utvisning. Tacklingen på Suzuki är tuff men ren och att ”hämnas” på det sättet känns som ett rookie-misstag.
• • •
Du får hälsa Mullvaden också, Julia!
• • •
8-30 i skott.
1-1 i mål.
Förbluffande.
• • •
Nu ska en laddning wings konsumeras i holken.