Bloggens genrep hösten 2021

Okej, folks.
En sista teaser innan vi sätter tändstickan till stubinen och låter den mest efterlängtade NHL-säsongen på flera år explodera på den nordamerikanska kvällshimlen.
Den borde kunna bli…ja, hygglig i alla fall.
Försäsongen närmar sig ju gudskelov sin konklusion, så lagen som uppträder får allt tydligare kontur av ”ordinarie uppställning” – och även er bofink ska försöka varva upp mot något slags ordinarie tillstånd.
Så välkommen till bloggens genrep hösten 2021!
• • •
Att det inte hänt mer här sedan sist beklagar jag, men det det har tyvärr varit fullt på min tallrik hela veckan. NHL-bibeln, som lämnades till tryckeri måndags och kommer ut i handel på tisdag, förvandlade helgen till rena nu-går-jag-fan-i-väggen-traumat och sedan var det bara att fortsätta hamra på bloggens egen monster-preview (håller på med Tampa nu, så snart får ni ta del av 70 000 om hur det går i vinter…).
Men ha tålamod – när grundserien väl startar, och matcher som betyder nånting avgörs kväll efter kväll, blir det konstant action runt lägerelden.
Som vanligt.
• • •
There’s a new Lundkvist in town (med lite annorlunda stavning, okej okej…) – och yes:
Ikväll får jag äntligen se honom live.
Den 21-årige backtalangen från Piteå spelar ska, såvitt jag förstår i par med hårde Tinordi, en gång för alla visa att han hör hemma i premiärtruppen och bloggen kommer ha sin starkaste spotlight riktad mot honom kvällen lång.
• • •
God bless Robin Lehner ändå. Det kan ibland låta lite yvigt och melodramatiskt när han tar till orda, men han för alltid angelägna spörsmål till torgs. Som nu: Han fick i sanning NHL:s uppmärksamhet med utläggningarna om, exempelvis, klubbarnas vårdslösa generositet med jazzpiller av olika valörer.
Förhoppningsvis kan det bli starten på någon form av nyordning.
• • •
Även Mika finns på isen ikväll – liksom blågula djävlarna Jesper Bratt och Andreas Johnsson.
Däremot vilar Alexander Holtz. Lite surt, honom hade jag också velat rikta en strålkastare mot. Men han får väl sista chansen att ”make his case” i Devils försäsongsavslutning mot Islanders i morrn.
• • •
Ingen vid sina sinnens fulla bruk trodde förstås något annat än att Canucks till slut skulle komma överens med EP från Ånge och Quinn Hughes, men man får ändå förstå att champagne-korkarna smällde i Vancouver i veckan.
Elias kontrakt kan kanske framstå som lite kort – fast det är därför det, i mina ögon, är så bra. Riktigt begåvade unga spelare som vill ha tryggheten i kontrakt som löper över sju-åtta år gör i allmänhet bara bort sig. Om tre år kan ju Elias mycket väl vara en av ligans tre största stjärnor och, med ett lönetakt som då börjat stiga, begära astronomiska summor.
Så applåd till Elvis – för det också.
• • •
Så sent som för en månad sedan kom NHL med det oerhörda glädjebeskedet att allt skulle bli som vanligt för oss i media.
Var vi bara vaccinerade var vi välkomna in i omklädningsrummen igen, fria att göra one-on-one-intervjuer och hänga runt och ta in backstage-atmosfären.
Det lät nästan för bra för att vara sant – och det var det också. De enskilda klubbarna protesterade vilt, de ville inte ha tillbaka några lortiga smitthärdar till journalister i sina boningar, och ligan vek sig direkt.
Så vi får nöja oss med presskonferenser – och kanske, någon enstaka gång, en egen intervju,
Men vänta bara, framåt 2026 börjar saker och ting säkert bli någorlunda normala – och en bloggare kan åter samla hot stuff till sina poster bakom kulisserna.
• • •
Tidigare idag var jag på pressfika på svenska konsulatet på Park Avenue och åt god kaka.
Meddelas endast på detta sätt.
• • •
Man får ändå tacka William Eklund, Lucas Raymond, Alexander Holtz, Oskar Olausson, Jonathan Dahlén och Nils här på Manhattan.
Tack vare dem har denna försäsong känts lite mer meningsfull än försäsonger brukar kännas.
Prestationer i träningsmatcher ska inte övervärderas, nej, men de killarna har verkligen gjort det svårt för sina respektive klubbledningar att hålla dem utanför premiärtrupperna.
Hoppas, hoppas…
• • •
Efter kakan tog jag taxi från Upper East Side hit till Manhattan och fick ytterligare en bekräftelse på att vardagen verkligen återvänt till Manhattan.
Trafiken var underbart vidrig…
• • •
Nästa gång ni nått så här långt i ett bloggintro är det allvar.
Can’t wait.
Men först – denna sista teaser.
Kör så det ryker, Nils.