En dopritual i Philly

Det är inte ofta NHL-vittnet får vara med om något helt nytt, se något hen inte sett tidigare, uppleva något främmande och exotiskt.
Men i kväll händer det faktiskt mig – i The City of Brotherly Love.
För här, i mäktiga Wells Fargo Center på mytomspunna Broad Street, ska jag för allra första gången se Seattle Kraken live.
Jo, jag var på träningscampen i Seattle i september och jag har ju sett dem på tv, men det här är något annat.
Ett NHL-lag som inte ens existerade för att par månader sedan, en expansionslegion som utökar den finaste hockeyfamiljen med ytterligare ett namn, ska uppträda inför mina kalla blå för allra första gången.
Egentligen ska jag väl inte säga att det känns som att träffa vänners nyfödda barn, för säger jag det finns risken att somliga i min omedelbara närhet tar illa upp, men…det gör det.
Kraken är en bebis, en ny familjemedlem, en liten krabat jag kommer följa under hela uppväxten och så småningom får se bli stor och tuff och – kanske – framgångsrik.
Välkommen till världen, kompis.
Det är ett sant privilegium att få träffa dig för första gången.
• • •
Redan igår eftermiddag baxade jag ner en Nissan från Hertz genom Holland Tunnel och dundrade ut i solskenet på Jersey Turnpike och erfor just då ytterligare ett rusigt we’re-back-to-normal-moment.
I och för sig var bloggen ute och rörde på sig redan under slutspelet i somras, men några roadtrips under grundserien var det inte frågan om förra säsongen.
Just Philly är det dessutom alltid en särskild kick att susa ner till; nära men ändå en helt annan plats, med egen stämning och karaktär och feeling.
Så hakar ni på i bloggen i afton får ni umgås med en påfallande exalterad bofink.
• • •
Hittills, i de tre första matcherna, har Kraken varit…ja, vad ska vi säga?
Treplus, typ. Bra – utan att på minsta vis glänsa.
Men med tanke på vad denna helt nykomponerade grupp gått igenom under sin inledande grundserievecka är det ett under att de inte ligger begravda under ett berg av brutala förluster.
Covid har dragit fram som en gräsbrand genom organisationen – som vore det 2020, med skillnaden att ingen blir särskilt sjuk. Att Järnkrok ligger hemma och suckar med lite snuva, och att ytterligare en bunt spelare blev spelklara timmarna innan premiären och flög in till Vegas i sista stund är bara början på storyn. De har också en PR-chef som testade positivt i Vegas och fortfarande sitter isolerad i ett rum på Strippen, en radiopratare fastnade någon annanstans och annan essentiell personal har fått bytas ut mitt i steget.
Det är som att högre makter tycker att nykomlingen måste få smaka på misären alla andra lag tvingades tugga i sig redan första säsongen.
• • •
Nej, det var inget ramalama i Philly-natten igår, om någon helt fördomsfullt (…) trodde det. En helt nykter middag intogs med Seattle-vännen Ryan – sedan satt jag på rummet och skrev så det glödde i fingertopparna.
Er bloggare är plikttrogen som en gammal betjänt på ett engelskt slott när det behövs.
• • •
Maple Leafs-vänner, ta ett par djupa och sköna andetag.
Ikväll begår er Bad Boy – Prickskytten Monumentale från Phoenix – säsongsdebut.
Kommer stå New York Rangers dyrt det, tror jag
• • •
Det är inte jättekul när klockan ringer i arla morgonstunden, men jag studsar ändå upp ur hotellsängen, för dra mig i boxarnäsan – jag ska på morning skate för första gången sedan vulkaniserat gummi uppfanns (känns det som i alla fall).
Såna var media inte välkomna på förra sässen, ens under playoff, men nu står dörrarna öppna till Wells Fargo-komplexets backstage-utrymmen och inte för att det funkar precis som vanligt, omklädningsrummen förblir till exempel stängda, men det är ändå en lisa att stå och hänga vid sargen och få lite ishallsfeeling, hälsa på bekanta, studera Oskar Lindbloms förhäxande moves på isen och – inte minst – ta några bilder.
Som de här:

• • •
Dave Hakstol, ja.
Han återvänder till Philly – som huvudcoach – för första gången sedan han fick sparken av Flyers och säger själv att han ser fram emot upplevelsen ikväll.
Huruvida han har samma känslor om några timmar återstår att se. Han var under sin sista säsong inte mer populär i denna stad än vad Blur var i Oasis replokal 1995 och lär få ett allt annat än varmt välkomnande av den elakaste publiken söder om Long Island.
• • •
Från Tampa meddelas att Kucherov är skadad på nytt – på obestämd tid.
Nu håller de på och fuskar igen, Ekeliws grabbar…
• • •
Bofinken tipsrad ser ut så här i afton:

•Toronto – NY Rangers 1
•Philadelphia – Seattle 1
•Calgary – Anaheim 2
•Arizona – St, Louis 2

• • •
Kommer man till Nusnäs måste man köpa en dalahäst, är man i Kentucky dricker man bourbon och ja, when in Rome: Äter man lunch i Philadelphia består den av en Philly Cheesesteak-macka.
Dagens intas på Reading Terminal Market och är ingenting annat än en smash hit.
• • •
Det är dock med viss tvekan jag sätter en etta på matchen vi ska se här på Broad Street.
För av säsongspremiären mot Canucks att döma är Carter Harts psyke fortfarande bräckligt som nytorkad Papier maché, så lyckas krakarna sätta några snabba puckar kan det gå alldeles åt helvete för hemmalaget.
– Men i så fall har de väl en backup de kan slänga in istället, replikerar den optimistiske.
Hoho.
Flyers tittar rakt ner i avgrunden om Hart inte kan återerövra tron på sig själv, så är det bara.
• • •
Man kan undra om vi någonsin får se Evander Kan i NHL igen.
Han stängdes just av 21 matcher för att ha förfalskat vaccinintyg – och det är ju bara toppen av det isberg av problem han brottas med.
Sicken tragedi.
• • •
Wenny Wennberg såg sammanbiten ut på skejten i morse, tyckte jag.
Säsongens andra cannoli skickas nog in i ugnen ikväll.
• • •
Vid min gud, jumbotronen i den här arenan får mig att dra efter andan varje gång jag ser den. Det är ingen jumbotron. Det är en hel stadsdel.

• • •
Ryan Ellis ser lite farlig ut, men kan vara mest sympatiska människan i hela NHL.
När vi mediauppbådet sitter i en liten skrubb och väntar på Hakstols presskonferens råkar han bara igenom rummet på väg till gymet, ler vänligt mot alla och önskar oss en trevlig dag.
Man kommer inte osökt att tänka på fotbollsstjärnor.
• • •
Eminenta ölsorten Yuengling tycks ha köpt in sig som en av Flyers största sponsorer i år.
Man kan ju bli glad och uppspelt för mindre – tillika sugen på en kall.
• • •
Badtofflan har riktiga skor på sig när han kommer till sin presskonferens under förmiddagen.
Det går framåt.
• • •
Vill redan nu flagga för att det blir livesändning i bloggen även imorrn kväll.
Jag tar med mig Ryan i min Nissan och kör raka vägen till The Rockhhh härifrån – med möjligt stopp på Ikea i Elizabeth för svenska köttbullar.
• • •
Men hur fan kunde Kane tror att han skulle komma undan med ett fejkat vaccinationsintyg?
Så otroligt dumt och onödigt.
• • •
New York Dolls, mitt fantasy-lag, lyckades efter hård kamp vinna första veckans omgång mot regerande mästaren Anton Johanssons Liljeholmen Champs – och hävdar därmed att vi fått lite revansch för förra säsongens finalförlust.
Nu går jag upp mot Nubbens Fläskpannkaka (!), rattade av Simon Norberg. I hans trupp ingår en viss Connor McDavid, så det kan bli jävligt svettigt, men jag får förmodligen loss både Brock Boeser och Devon Toews från IR-listan, så visst hopp har jag.
It’s gonna be a showdown, som det riktiga New York Dolls sjöng.
• • •
Enda besvikelsen under skejten i morse: Gritty syntes inte till. Det vittnar om att han börjat slarva med förberedelserna och det duger ju inte.
• • •
Onsdag, är svaret.
Om ni undrar när nästa podcast-avsnitt spelas in alltså – och det gör ni ju.
• • •
Nu tar vi och vevar igång den här kittlande dopritualen, när bloggen för första gången någonsin sätter gaddarna i det alldeles nya NHL-laget Seattle Kraken.
Igen:
Välkommen till världen, buddy – och till bloggen.