NHL-bloggen

Säsongspremiär i The Rockhhh, del 3

NEW JERSEY – CHICAGO 2-1 (Period 2)
• • •
Hawks kvitterar tidigt och sen blir det, mja, inte ställningskrig, men en väldigt jämn kamp där momentum svänger hela tiden – utan att parkera ordentligt på endera sidan.
Bägge lagen har sina chanser, ingen är jättenära att näta mer.
Men så, med två minuter kvar – wonderkid Hughes slår till för hemmalaget.
Likafullt:
Tredje borde kunna bli lite rafflande.
• • •
Hittills har ju Seth Jones inte direkt spelat så de lokala myndigheterna i Chicago haft anledning att fundera på en helgdag i hans namn.
Men det kanske kommer, han har nio år på sig att bevisa att han är värd alla de där dollarsedlarna…
• • •
Jack Hughes blir förstås glad när han gör mål – men inte tillnärmelsevis lika glad som när Devils draftade lillbrorsan Luke i somras.
För det krävs nog OT-mål i Game 7 i Stanley Cup-finalen.
• • •
De sjunger i The Rockhhh.
Allihop.
Folk tycker om att vara tillsammans och göra saker ihop igen.
God bless them.
• • •
Elvis gjorde en av sina sista spelningar i Spectrum i Philadelphia, i slutet av maj 1977, och nu har han tydligen återuppstått vägg i vägg och ser till att Flyers-fansen får checka in på Heartbreak Hotel.
• • •
Inte för att han gjort bort sig ikväll, men jag litar inte på Jonathan Bernier. Rätt vad det är ställer han till det.
Devils får se till att MacKenzie Blackwood tar sin jävla vaccinspruta – snart.
• • •
Haha, det här är ju inget annat än en materialförvaltarskandal!

• • •
Bratten, alltså. Jag gillar verkligen honom. Han river och sliter och snurrar och – ständigt i hög fart – och gör det besvärligt för de som ska försvara sig mot honom och hans kompisar.
• • •
Nu är jag sugen på en jamare och det kan jag förvarna om redan i detta inlägg: Det blir inga rapporter från sena matchen i Anaheim. Jag åker raka vägen från The Rock till en bardisk på 57:e gatan om någon timme, för det har jag fan förtjänat efter det inledande racet.

Per Bjurman