NHL-bloggen

Back In The New York Groove

Leaving New York never easy, sjöng REM,
Nej, sant.
Men att komma tillbaka är desto lättare.
Det är nästan det allra bästa med ett bo här. Man kan bli trött på stöket och trängseln och dygnet-runt-larmet och trafiken och vansinnet och flyr lättad till andra horisonter mellan varven – men så återvänder man och blir åter lika förälskad som första gången och förstår precis vad Jay-Z menar när han konstaterar att these lights will make you feel brand new.
Det är med andra ord en exalterad bloggare som efter tio dagar i västerled gör comeback på Broadway för att se New York Rangers spela ishockey mot Florida Panthers ikväll.
Han känner sig ny, han känner sig revitaliserad, han känner sig gränslöst lycklig över att befinna sig i universums mitt och få uppleva alltihop igen: Myllret, pulsen, energin, jäkten, gapet och skriket och förnimmelsen att vardagen är en salt film regisserad av Martin Scorsese.
Så, baby:
Let’s go!
• • •
Från och med denna nådens måndag i november 2021 är det för övrigt inte bara vi som bor här – eller reser över världen som Vippare – som kan ta del av den filmiska magin på Manhattans gator och avenyer.
Efter att ha varit stängda sedan mars förra året öppnade USA äntligen, äntligen sina gränsen för normalt resande idag – för alla fullt vaccinerade.

Jag utgår kallt från att de mest ivriga NHL-nördarna satt på SAS-kärran från Arlanda i förmiddags och ser till att turistkvoten åter börjar fyllas i The Wooooorld’s most famous arena ikväll.
Och bloggen ber att från djupet av sitt slitna gamla hjärta få hälsa er välkomna tillbaka.
Ni har, i sanning, varit saknade.
• • •
Huruvida även Rangers är upphetsade över att komma tillbaka till Metropolis efter sina veckolånga vistelse på andra sidan kontinenten är mer tveksamt.
Jojo, de älskar säkert att få hänga i sina paradvåningar högt ovan bruset, men första hemmamatchen efter en lång roadtrip är ju…ja, ni vet. En prövning. Och det är inte vilka som helst de tvingas upp mot den här gången. Det är pantrarna – de enda i hela ligan som efter snart en månad inte förlorat under ordinarie matchtid (och bara förlorat en match på övertid).
Vad säger vi i denna blogg såna gånger?
Jo, vi säger så här:
Morsning korsning.
• • •
Markan, Markan, Markan!
Så – jag ville bara få det sagt.
• • •
Morning skates, med tillhörande vimmel i omklädningsrummen efteråt – vad innerligt jag saknar det momentet i tillvaron ändå.
Om allt varit som det ska hade bloggen en dag som idag tagit sig över Manhattan i arla morgonstunden, suttit med en kaffe i den i övrigt tomma hallen och sett såväl Rangers som Panthers skejta och sedan gått ner till omklädningsrummen och registrerat underhållande detaljer och snackat lite skit med de svenska spelarna.
Bengan Hörnqvist har därvidlag alltid varit en gåva från gud för en bloggare, så vi – ni och jag – går verkligen miste om nånting utan de där mötena.
Kom igen, NHL. Slappna av. Öppna rummen. Let the good times roll again.
• • •
De vet hur man tar emot fint folk i Vegas.
Jack Eichels ankomst igår var en lika festlig happening som Max Paciorettys häromåret.
När ska jag bli värvad dit – och mötas av blåsorkestrar, showgirls och upphetsade konferencierer?
• • •
Bra grej:
De Europa-turister som kastade sig på första bästa plan i morse landade åtta timmar senare i en ljuvligt ljummen sensommardag.
Dålig grej:
Vi gick över till vanlig vintertid i helgen, så det skymmer redan under eftermiddagen och vid 17.00 är det mörkt.
Det har jag mycket, mycket svårt att acceptera.
Fast det är å andra sidan bara 43 dagar kvar till vintersolståndet och då vänder det igen.
Vi får försöka trösta oss med det.
• • •
Tipsrad a la Bofink:

•NY Rangers – Florida 1
•Washington – Buffalo 1
•Toronto – LA 1

• • •
Senaste veckan har jag haft första telefonkontakten med både Jonathan Dahlén och Lucas Raymond och kan avslöja att de inte bara är lysande hockeyspelare.
De är trevliga, lättsamma, tillgängliga personer också.
Det har inte alla ynglingar som kommit över de senaste åren varit, om man säger så – och det är okej. Man ska vara som man är och ingen har någon ödesbestämd skyldighet att göra det lätt för mig.
Men vänlighet och glädje och lust att prata underlättar onekligen i livet som NHL-korre och bloggare.
• • •
Apropå Atlanten-resornas comeback tycker jag det här var rent rörande.

För att fira att Europa kan äntligen kan återuppta resorna till Den Nya Världen – en konstant sedan 1600-talet, om än inte i luften från början – utförde British Airways och Virgin Atlantic en synkroniserad takeoff från Heathrow i morse.
Fuck you, corona-viruset.
• • •
Tillförlitliga källor på svenska västkusten gör för övrigt gällande att även Simon Edvinsson är en skön typ – och verbal som få.
Nästa säsong – när allt VERKLIGEN måste vara normalt igen – kan inte komma snabbt nog.
• • •
Lite drygt två veckor återstår. Sedan är det urpremiär i UBS Arena – Islanders nya crib ute i Belmont Park.
Det ilar faktiskt till lite i mellangärdet när jag skriver det.
• • •
Ulrika LGR, du bangar väl inte nu, bara för att det här är en given förlust för dina grabbar?
Adam Fox och Nisse kan ju göra bra saker ändå.
• • •
Now, Bengan levererar förstås även fast omklädningsrummen är stängda.
När jag på traditionellt vis kommer trampande genom det utrymme vid zamboni-garaget där gästerna alltid värmer med fotboll en dryg timme innan puckdrop har han och lagkamraterna lyckats dunka upp bollen ovanpå kabelklustret i taket och kommer inte åt den.
– Öh, Bjurre, ropar Bengan på svenska, har du en klubba?
Nej, även om man skulle kunna tro det går jag inte omkring med hockeyklubba om dagarna.
Till slut får en vakmästare fram en stege och klättrar upp och rycker i kablarna när han misslyckas tar kärnrektorn från Sollentuna över.
Sedan är bollen snart i spel igen.


Hörnqvist for president!
• • •
Mellan 2006 och 2015 låg jag i princip på rull till Detroit, men nu var det otroligt länge sedan jag var där.
Dags igen, though, är det inte?
• • •
Jaha, det är nåt slags militärkväll på Garden för Rangers värmer upp i kamouflage-ställ.
Vad drygt, de ska man stå upp och vara patriotisk hela tiden, annars får man onda ögat av omgivningen.
• • •
Kul att Axel Jonsson-Fjällby får debutera med Caps mot Sabres ikväll.
Ni håller mig uppdaterad om hur han sköter sig, yes?
• • •
Ok, in the words of Ace Frehley:
I’m back inte New York groove.
Nu åker vi.

Per Bjurman