Veckans Lista 2/11
Tjena mors, era skojare.
En liten sub-klassiker står på programmet ikväll:
Blogg från Palm Springs.
Jo, ja, jag styrde hit igen, för det är mitt home away from home out west, jag bara tycker om att vara här och göra ingenting mellan varven, och vid några exklusiva tillfällen har det ju blivit live-sändningar från poolplasket i den solstekta stillheten.
Just den här gången inleder vi med en Veckans Lista, för en sådan var det ett tag sedan vi förde till torgs, och sedan dundrar bofinken in i the action under kvällens gång; kanske inte från start, klockan är bara eftermiddag här då och soltimmarna måste tillvaratas, men förr eller senare dyker jag upp.
VECKANS LISTA
1. Rick Westhead
– TSN-journalisten som metodiskt, envetet och med föredömlig värdighet drog ut den förfärliga Chicago-skandalen i ljuset. Lika givet som det oftast är att Connor MvDavid ska vinna Hart Trophy, lika självklart är det att Westhead ska ha ett Pulitzer-pris i år.
2. Markan
– NHL:s bäste målvakt. Jo, just nu lever Jacob från Gävle upp till det respektingivande epitetet. Han har faktiskt varit snuskigt bra senaste veckorna. Fortsätter det på samma sätt har Sverige sannolikt sin tredje Vezina-vinnare till sommaren. Och Tre Kronor turneringens potentielle härskare i OS i Beijing i februari.
3. Carolina Hurricanes
– Enda obesegrade laget när vi skrinnar in i movember. Och det är ingen tillfällighet. Rod The Bods killar spelar som man gör när man fått för sig att man verkligen ÄR oslagbar.
4. Oilers powerplay
– I flera år har vi ropat ”Ooh!” och ”Aah!” om Tampas PP, men nu, när McDavid börjat skjuta och allt, är Oilers precis lika mördande. Den som tar utvisningar med ett sådant hot hängande över sig är lika dumdristig som den som badar med brödrost på badkarskanten.
5. Coach Granato
– Man är faktiskt något slags geni om man får lag som årets Buffalo-upplaga att tränga sig in mellan Florida och Tampa i toppen av Atlantic-tabellen.
6. Kidsen
– Det är inte bara de svenska rookisarna som utmärker sig, även om Lucas Raymond råkar lysa som en helt nyupptäckt planet i solsystemet. Moritz Seider, Trevor Zegras, Anton Lundell, Dawson Mercer, Drew O’ Connor och Tanner Jeannot understryker också att the kids indeed are alright.
7. Tsar Igor
– Rangers blir utspelade match efter match men vinner i alla fall. För en tsar har ersatt en kung på målvaktstronen.
8. San Jose Barracudas
– Well, det var ju i princip de som mot alla odds slog Winnipeg när Covid i helgen hade stulit simförmågan av nästan varenda haj. Storartat.
9. Brattens straff
– Grannlåt från Stocksund är den bästa grannlåten, det sa redan de gamla grekerna.
10. Climate Pledge Arena
– Det går inget vidare för Kraken, men en ny, återkommande folkfest har uppstått i nordväst.
VECKANS BU
•Gary Bettman
– Vi har senaste dygnen blivit påminda om vad kommissionären och hans närmaste hantlangare mer än något annat är: Advokater. Iskalla, cyniska, hjärtlöst kalkylerande advokater. Precis som Al Pacino när han porträtterar Djävulen i den där risiga filmen med Keanu Reeves.
•Jordan Binningtons pajaskonster
– Någon av ledargestalterna i Blues-truppen måste ju ta tönten i örat och förklara att han skämmer ut både sig själv och klubben när han får sina puerila vredesutbrott.
•Coyotes
– Som sagt, det verkar som att ökenhundarna kommer prenumerera på en plats på Bu-listan i år.
• • •
Snälla nån, tiden har lika bråttom som Nathan MacKinnon på flykt i friläge.
Det var ju bara alldeles nyss de släppte den första pucken under Opening Night, men nyp mig i dubbelhakan – vi är redan inne i november. Eller movember som den här månaden ju heter på NHL-språk.
Fast det innebär å andra sidan att säsongen nu hunnit få tydligare konturer och mer uttalad karaktär. Snart, om drygt tre veckor, är det Thanksgiving och då har tabellen enligt gamla traditioner satt sig också.
Så – jag klagar inte. Inte egentligen. Jag är bara lite brydd över att det visat sig pappa hade rätt när han påstod att tiden accelererar när man passerat 50.
• • •
Vad gäller Bettman visade han sig från sin allra sämsta, robotartade juristsida under gårdagens presskonferens – och patetiskt nog gjorde han vad han kunde för att slippa frågor från just Rick Westhead; först när Pierre LeBrun offentligen skammade kommissionären vände han sig, motvilligt, till den som borde fått ordet först.
Med anledning av det har PHWA och vår president Frank Seravalli gjort följande uttalande.
Jag stöder det helhjärtat.
• • •
Ja, Adam Fox är förstås värd alla dollar i sitt nya drömkontrakt, och mer än så, men gosse – Drury kommer behöva bli kreativ som en hel Brisebois när även Kaapo och Leffe-Laffe ska knös in under lönetaket om något år.
• • •
Ett litet tips:
Om du någonsin ska köra mellan Vegas och Palm Springs – ta genvägen genom öknen mellan Barstow och slutdestinationen, stanna i det ingenting som heter Lucerne Valley och ät lunch på Cafe 247.
Där står tiden stilla sedan länge och jag blir varje gång lika förvånad över att Harry Dean Stanton-karaktären i ”Paris, Texas” inte kliver in genom den gistna dörren.
• • •
William Karlsson bröt foten när han täckte skott i T-dojjan i fredags och gör sådana som Mark Stone, Max Pacioretty, Alex Tuch, Mattias Janmark, Nolan Patrick och Zach Whitecloud sällskap på ligans längsta långskadelista.
Därför börjar kvällens tipsrad med en självklar spik:
•Toronto – Vegas 1
•Montreal – Detroit 2
•Philadelphia – Arizona 1
•Minnesota – Ottawa 1
•Calgary – Nashville 1
•Vancouver – NY Rangers 1 (OT)
•Anaheim – New Jersey 1
•San Jose – Buffalo 2
• • •
Hot take just nu, om man ska tro de röster jag hör på NHL-stationen på bilens satellitradio:
John Tortorella tar över Florida Panthers.
Ingen bra idé, ber jag att få invända. Tårtan är – eller kan vara – ett bra alternativ när lag befinner sig på glid och behöver piskas in to shape, både fysiskt och mentalt, men Panthers är ju on a roll och ska bara fortsätta som tidigare och mår med all säkerhet bäst om Brunette och Samuelsson får stanna kvar vid rodret.
Om någon organisation ska städsla Tårtan är det Maple Leafs. Eller Kraken. Eller Stars. Eller…jo, Blackhawks – fast det är just nu en clusterfuck jag tror att Kapten Ahab helst undviker.
• • •
Det är svårt att sluta örfila sig själv när man har Patrick Kane i sitt fantasy-lag men glömmer att aktivera karln från IR och får se honom fullborda ett hattrick i comebacken.
• • •
Vi som innan säsongsstarten såg Cole Caufield som given Calder Trophy-vinnare har en del att fundera på.
Han skickades till AHL igår.
Tufft, men så blir det ibland. Ett plötsligt genombrott innebär inte att det kommer fortsätta gå bra per automatik – särskilt inte som många ynglingar, medvetet eller omedvetet, får det för sig.
Sedan ska man ju ta i beaktande att det nog var lättare att briljera i det Habs som existerade i somras och det som uppträtt i höst.
• • •
Det går inte att inte att tänka sig en plats mindre kompatibel med hockeykultur än Palm Springs och de bedårande grannkommunerna i Coachella Valley – Cathedral City, Rancho Mirage, Palm Desert, Indian Wells och Indio. Tampa är rena Surahammar – eller Manitoba om ni vill hellre vill det – i jämförelse.
Och likafullt håller de på att bygga en ishall längs 111:an, mitt i Palm Desert – och där ska Seattle Krakens AHL-lag spela från och med nästa säsong.
Det finner jag direkt oerhört – och min plan är att jag under mina golden years ska hänga i den hallen och vara en sån outhärdlig kuf som plågar svenska Kraken-prospects med historier om hur mycket bättre allt var förr.
Självklart ska jag ha rutig gubbkeps och grå members only-jacka.
• • •
Avgå, Gary Bettman.
Så – nu har även jag sagt det.
• • •
Det framtida Palm Springs-laget har inget namn ännu, men jag har några lämpliga på lager:
Palm Springs Rattlesnakes, Coachella Valley Desert Rats och Jacinto Mountains Tarantulas.
Varsågod, Jeffrey Bruckheimer.
• • •
Titta, en hemlig källa försåg mig med bild från ögonblicket när Pete DeBoer fick beskedet att Wild Bill Karlssons fot gått av.
• • •
Ok, nu sänker jag det sista av min lilla Vanilla Latte på Starbucks i downtown PS och går ut och shoppar.
Vi hörs, som sagt, lite senare.
Mycket nöje, friends.