Winner winner chicken dinner, del 6 – The End

NY RANGERS – BUFFALO 5-4 (Slut)
• • •
Seattle Kraken kan ju spela hockey.
De inte bara slog Washington – de gjorde det riktigt övertygande.
Och de svenska målen – satan så snygga.
Nu kommer de kasta lax med extra schvung på fiskmarknaden i arla morgonstunden.
• • •
Ökenhunden som avgör i Staples Center (den klassiska hallen heter fortfarande så i någon vecka till, ju) har den samtida hockeyns kanske vackraste namn
Kyle Capobianco.
Det är ju rent poetiskt, för fan.
• • •
Man behöver inte vara geografinörd – vilket jag dock råkar vara – för att finna det lite underhållande att Washington ikväll spelade i Washington för första gången någonsin.
• • •
Min spanska är inte den bästa, och inte min italienska heller, men Capobianco…betyder inte det, typ, den vite kaptenen?
• • •
Pratar med Järnkrok någon timme efter slutsignalen i Climate Pledge och han är frank.
– Det har inte varit skitkul att vara förlora och förlora.
Nej, det kan man ju tänka sig.
• • •
Åh, tequila, Kmannen.
Det skulle man inte ha något emot att lysa upp en söndagkväll i november med.
Men Mister Bofink nöjer sig med lite vatten, senaste Succession-avsnittet och lite Sopranos-podd.
Imorrn ska jag producera material åt print-uppslaget – köp, köp, köp på onsdag! – så det blir tyst i bloggen men spåret är öppet och på tisdag återvänder jag igen, kanske rentav med utlovad korv stroganoff-kväll…