St. Patrick’s-derby i New York

O Danny boy, the pipes, the pipes are calling
From glen to glen and down the mountainside
The summer’s gone and all the roses falling
’Tis you, ’tis you must go and I must bide

Ja, idag sjunger vi irländska folksånger i New York – och alla andra civiliserade amerikanska städer.
Det är ju St. Patrick’s Day, den gröna öns nationaldag, och eftersom denna nation befolkas av fler människor med irländska rötter än Irland itself firas den med rungande eftertryck.
Då passar NHL på att bränna av ett New York-derby på Madison Square Garden.
Vågat, minst sagt.
För firandet består trots allt inte i första hand av sång, människor och fasader insvepta i grönt eller spontana hyllningar till alla med rött hår och fräknar.
Framförallt häller Amerika på detta datum i sig Guiness och Jameson som han som exploderar i Monty Pythons ”Meningen med livet” trycker i sig mat och exempelvis Manhattan förvandlas redan under förmiddagen till ett veritabelt slagfält.
Några timmar senare, när jag vandrar ut i diset för att ta mig till hockey- och underhållningstemplet på åttonde avenyn, är scenerna nästa obeskrivliga. Ni tror mig inte, men det ligger drivor av fyllon utanför barerna. Några spyr, andra försöker slåss fast de knappt kan stå upp, en jag ser står lutad mot en bil på gatan, med brallorna nedhasade till knäna, och mummelsjunger sjunger just ”Danny Boy”.
Nu, till kvällen, tränger sig tio tusen av dessa grundligt marinerade knuckleheads in på Gardens trånga läktarsektioner för att ta del av en hockey-classico som ofta väcker så starka känslor att det lätt spårar ur även när åskådarna inte har en 75:a irländsk skitwhiskey innanför västen.
Ni fattar.
Vad som helst kan hända här ikväll.
Själv är jag glad att jag sitter i pressboxen, högt över Gris-Olles party, och kan rapportera om vad som händer utan att behöva vara delaktig.
Ännu gladare är jag över att ni är med mig i spåret så vi kan fira vår egen, värdigare St Patrick’s här i bloggen.
För det är ni, va?
Underbart.
The pipes, the pipes are calling!
• • •
Det började som en skakning på nedre däck…
Sedan kom stötarna slag i slag och till slut riste det i hela NHL-skutan.
Ja, onsdagen var en uppfriskande happening till dag för oss som tycker att trejder hör till det roligaste som finns här på planeten Tellus.
Särskilt exalterad blev jag förstås över Calle Järnkroks trejd till kusinen Elias Lindholms Calgary. Det är såna affärer en kvällstidningsmurvel lever för.
Fast om jag var exalterad vet jag inte hur man ska förklara de Gävle-bördiga kussarna egen reaktion. När man får tag i spelare som precis blivit trejdade brukar de vara upprivna, chockade och stressade, men en timme efter nyheten om flytten till Alberta lät Calle ungefär som om någon just ringt och meddelat att han vunnit en jackpot på Megamillions.
– Jag och Elias är mer som bröder än kusiner. Vi har skämtat om att spela ihop i NHL men trodde aldrig det skulle hända. Det känns helt fantastiskt, jublade den vanligtvis fåordige allt-i-allon från Sätra (min gamle vän Eken hävdar att alla Brynäsare det är något med kommer från stadsdelen Sätra så jag utgår från att det är så även i detta fall…).
Några timmar senare, när Flames hade spolat av Devils, hade jag en lika euforisk Elias i luren.
– Jag hade svårt att fokusera på den här matchen, så peppad är jag över att Calle ska komma hit, hette det.
Man blir ju väldans glad av sånt – och jag kan inte vänta på att få se dem ihop i den där illröda matchtröjan.
• • •
Det är en frisk Bofink ni läser just nu. Jag kände mig lite hängig igår, så jag tog ett Covid-test och det visade sig vara negativt – och idag mår jag betydligt bättre.
Jag antar att det bara var min sorglustiga kropp som ville påminna om att det blir bättre om den får sova någon gång då och då.
• • •
Rangers utförde sin egen lilla move igår och som Gallant säger på presskonferensen två timmar innan puckdrop:
– Jag känner mig mycket gladare idag än igår.
Ja, han får ju chansen att stuva in Frank Vatrano i laguppställningen och Frank Vatrano är en mycket bättre hockeyspelare än de andra som befolkat kanterna i bottom six i Rangers.
Bredd, djup – Blueshirts har det på riktigt nu.
• • •
Jameson, vill jag ha sagt, är en vidrig dryck. Det finns nästan inget värre i livet än stunder när människor man inte tycker att man kan säga nej till radar upp shots med denna spolarvätska på bardisken.
Fy satan!
• • •
Det är ombytta roller i den här ronden i The Battle of New York. Eller nygamla, kanske man ska säga.

De senaste fem åren har Islanders varit överlägset bästa laget i stan och dominerat divorna från Manhattan – ja, de ser Rangers så – fullständigt.
Men nu, plötsligt, simmar Rangers i gräddsås i övre delen av tabellen medan Long Islands stoltheter trampar gyttja långt, långt under strecket.
Men det betyder inte nödvändigtvis att dynamiken på isen just ikväll förändras. Ett derby är ett derby, det existerar i sitt eget lilla universum helt oberoende av yttre omständigheter och får Islanders bara slå storebror en gång till kan jag försäkra att såväl spelare som fans är nöjda med livet igen.
Bra urladdning blir det, det törs jag lova.
• • •
Major development i pressrummet, osedvanligt fullpackat en sån här derbykväll.
Någon har satt sig på Larry Brooks stol, så för första gången på sjutton år får han sätta sig på min sida av av rummet.
Det är som om någon skulle ha tagit Wayne Gretzkys säte i Oilers charterplan 1985 och tvingat honom att sätta sig längst bak.
Skandal.
• • •
I enlighet med den klassiska definitionen av vansinne, om att man gör samma sak om och om igen och förväntar sig annorlunda resultat, borde jag ha hoppa av det här tipsracer nu.
Men jag ÄR vansinnig, so no quit – här kommer kvällens rad.

•NY Rangers – NY Islanders 1
– Jag tror ändå att Rangers just nu är så mycket bättre att de kan kalla sig herrar på täppan i Gotham även framåt halv tio ikväll.

•Vegas – Florida 2
– Jo, riddarnas kräftgång fortsätter.

• • •
Som Henrik Leman påpekade på Twitter igår är ju det festligaste med Rangers första trejd innan måndagens deadline att Frank Vatrano låter som namnet på en Sopranos-karaktär.
Allra mest kommer jag dock att tänka på Frank Pentangeli i ”Gudfadern 2”. DET är en karaktär det. Som för övrigt också råkar vara känd som ”Frankie Five Angels” och nu när jag kommit på det ämnar jag kalla Vatrano just det framöver.
Han är hockeyns Frankie Five Angels.
• • •
Jo, Eken bekräftar i sms från Stockholm: Även Järnkrok kommer från Sätra.
˝Han växte upp ett slagskott från yours truly”, heter det.
Hur mycket man ska tro på det där vet jag inte, men there you go.
• • •
Tråkigt för Ottawa att Thomas Chabot brutit en hand och blir borta resten av säsongen. Ännu tråkigare är det dock för de som har honom i sina fantasy-lag. Han spelar sjukt många minuter per match och är därför en fantasy-dröm, men no more.
• • •
Hoppas Nemeth sätter det avgörande målet ikväll. Då är St. Patrick’s-rubrikerna säkrade.
• • •
Den spontana reaktionen på Vatrano-trejden var ju att ah, då blir det ju ingen Rakell.
Men det kan det tydligen visst bli.
Enligt vad jag hör från kollegor in the know är Rangers inte alls klara ännu. De vill fortfarande ha Rocket Ricky – och en bra stay-at-home-back.
• • •
Mycket god nyhet igår. Från och med första april upphäver Kanada kravet på negativt Covid-test för inresa. Är man bara fullt vaccinerad får man komma in som vanligt. Om nu bara USA tar samma beslut sitter Bofinken snart i Saddledome och kollar på kusinerna från Gävle.
• • • 
Björn Falk, inte får vi väl sällskap av dig ikväll? Det vore väldigt roligt, tycker jag.
• • •
De är ju inte bara främsta svensklaget nu, Flames. Med både Elias, Markan och Calle är de Brynäs west. GM Treliving borde höra sig för om inte Bäckis, Ekholm, Silfverberg, Johan Larsson, Oskar Lindblom och bröderna Boqvist är tillgängliga också.
Sen kan vi döpa om hela Calgary till Läkerolfabriken.
• • •
Slava Ukraini!
• • •
När det där ämnet kommer upp, vilka klubbar de svenska stjärnorna spelat för innan de flög över Atlanten, börjar jag alltid fundera på vilka som skulle få starkaste lagen i SHL/Allsvenskan om det blev årslång NHL-lockout och alla tvingades skriva på för klubben de tillhörde när de drog.
Just Brynäs skulle milt uttryckt få rätt ordentliga förstärkningar, men jag tror jag ser en given SM-final mellan Djurgården och Frölunda.
Eller vad säger ni?
• • •

Skorna, de jag fick putsade i förrgår, skiner fortfarande som de mest glittriga aftonklänningarna på röda mattan innan Oscar-galan.
Att man kan bli så glad av något så litet.
• • •
Länge fick Rangers spelare inte värma utan hjälm, det handlade om något gammalt försäkringsärende som skrämde ägarna, men den regeln måste ha förändrats för nu är både Trouba, Strome, Reaves och Goodrow ute på isen med bar skalle.
Men Mika då, med sin lejonman – borde inte han också visa upp sig för the fans?
• • •
Frankie Five Angels har nummer 77. Ha, Victor Hedman over here!
• • •
Ok, bröder och systrar.
Nu låter vi The Battle of New York börja.
Happy St. Patrick’s allesamman!