NHL-bloggen

Som Borg mot McEnroe 1980

Björn Borg, Wimbledon, 5 juli 1980….
När det som hände Colorado Avalanche i onsdags händer – det sker inte ofta, men ändå någon gång då och – tänker jag alltid på den svenske världsstjärnan och det han gjorde där på det datumet.
Avs var ju home free, de hade ena skridskon inne i sin första konferensfinal på 20 år och skulle precis börja kolla lämpliga hotell i Edmonton och Calgary (den serien var inte färdigspelad ännu). Då, i allra sista stund, rycktes drömmen ur famnen på dem. Eller snarare: De tillät att den rycktes ur famnen. De tappade 3-0-ledning och de tappade även den 4-3-ledning Nathan MacKinnon i vad som verkade vara exakt rätt ögonblick ordnade med årets snyggaste mål. Och så förlorade de i Sudden Death Overtime.
Efter så brutala trauman kan man bli knäckt och nedbruten och förlora sin kapacitet att utföra de enklaste arbetsuppgifter.
Eller så gör man som Burken den där varma eftermiddagen i grönskan sydväst om London för 42 år sedan.
Han sumpade sju matchbollar mot John McEnroe i fjärde set i finalen i världens mest prestigefyllda turnering – och förlorade till sist tennishistoriens kanske mest dramatiska tiebreak.
Johnny Mac var i det läget helt övertygad om att han hade sin idol, den oslagbara världsettan, i brygga och skulle vinna lätt.
Men Björn inte ens blinkade. Han kom ut till femte set som om ingenting hade hänt, spelade sin allra bästa tennis och vann sin femte raka titel.
Sådan kyla, sådant nästan sjukligt starkt psyke, kan man egentligen inte ha men kungen från Södertälje hade det ändå och ska Gabriel Landeskog och hans kamrater orka resa sig efter chocken i Ball Arena och sätta in en dödande motattack i St Louis ikväll måste nog de också ha det.
Annars väntar en ohygglig Game 7 på söndag och då kan det vara game, set and match för Blues.
Just Gabbe och just Mac sa de rätta sakerna på presskonferensen efter Game 5, men vi som följt det moderna Avalanche några år tror på det de sa – att de bara laddar om och ser chansen att istället avgöra i Enterprise Center som en underbar möjlighet – när vi sett det hända.
Samma försäkringar har fallit platt till marken många gånger tidigare.
Borg, ska man komma ihåg, sa ingenting. Han bara gick ut och gjorde.
Så agerar verkliga vinnare.
Your call, Colorado Avalanche.
• • •
Idag har det varit snudd på haveri i holken. Webbläsaren jag använder för det här fick plötsligt fnatt och uppdaterade sig själv, helt oombett, och plötsligt var allt borta – inklusive möjligheten att komma in i bloggen och skriva. Och i Stockholm är det inte bara fredag utan fredag under en långhelg, med högts begränsdad bemanning på tekniken som följd.
Det är information som får blodet att isa sig i ådrorna hos de som känner mig närmare, för de vet att jag inte bara är teknisk analfabet utan i just den sortens situationer också har en explosionsartat kort stubin – och mycket riktigt vrålade jag ett tag värre än en Gerard Gallant som just sett Tony DeAngelo rappa hans stjärnor över vaderna med klubban.
Men faktiskt, jag lyckades lösa problemen på egen hand. Tror jag. Det gör fortfarande lite ont i magen, just för att det var jag själv som agerade helpdesk, men so far so good.
Var dock redo på vad som helst de kommande timmarna…
• • •
Till sist har coach Bednar fattat.
Burra är tillbaka i laguppställningen ikväll och därmed skulle jag vilja påstå att Avalanches aktier stärks rätt rejält.
Den skojfriske skåningen är ALLTID som bäst i elimination-matcher och brukar till och med kröna dem med ett mål eller två.
Kom ihåg var du läste det först.
• • •
Det gick en flaska Pinot igår – och den satt finemang.
Synd bara att jag efter ett par glas inte kunde låta bli att gå i polemik med mailande pappskallar utan självdistans och humor, men fullsprängda av övertygelse om att de alltid har rätt och att det är nyttigt för omvärlden att de rättar, korrigerar och berättar hur det verkligen ligger till.
Den finns få typer jag har svårare för, men vissa ordval i natt blev kanske väl starka.
Sorry, det var de kaliforniska druvorna som talade.
• • •
Blues, å sin sida, har inget att förlora – ikväll heller. Ingen trodde de skulle ha en chans i Denver, inte med Ville Husso i kassen, men de visade samma karaktär och resning som Matt Damon-karaktären i ”The Martian” och vann och nu är allt som händer i princip bonus.
Såna lag skakar man inte av sig hur som helst.
Som om Avs inte visste det vid det här laget….
• • •
ESPN må vara mediokra på direktsänd hockey, men fängslande dokumentärer kan de göra och idag kom första officiella trailern från den kommande om den blodiga rivaliteten mellan Red Wings och Avalanche i slutet av 90-talet.

My god, sista klippet med Konstantinov…det träffar ju som en knytnäve i solar plexus.
Jag kan inte VÄNTA på att se ”Unrivaled”, man.
• • •
Ojdå, Bruins meddelar att Brad Marchand idag opererat båda höfterna och blir borta åtminstone sex månader.
Det innebär att han missar de inledande två månaderna av grundserien i höst.
Not so good.
• • •
Men jag behöver lite hjälp, vem i trailern från den där dokumentären är det som säger ”I fucking hate them, I will always hate them”.
Johan Forslund, det måste du veta?
• • •
Vad för bemötande som väntar på Nazem Kadri i Enterprise Center ikväll kan man undra. Finns det en chans att några av de salivsprutande brölarna tagit något till sig av de senaste dagarnas debatt och måhända tonar ned hätskheten?
Knappast, är jag rädd. Samma hatstorm lära blåsa upp igen. Människor är som de är. Men han kan i alla glädja sig åt att besöket i St Louis är det sista för säsongen, no matter what.
• • •
Idag skulle jag egentligen gått till barberaren och blivit både klippt och rakad, men ovan nämnda wojne wojne med datorn kom emellan, så här sitter jag lika ovårdad och lurvig som igår – och det kanske är en tanke med det. Under slutspel får man ju egentligen krångla med framförallt skägget, right?
• • •
I enlighet med den George Costanza-besläktade tesen att det ständigt går tvärtemot hur man sagt att man vill att det ska gå säger jag härmed att vi absolut inte vill se någon showdown mellan McDavid och MacKinnon i västra konferensfinalen.
Hu, vilket tråkigt Goliath vs Goliath-möte DET skulle bli…
• • •
Berube ändrar inte ett vinnande lag, så nope – ingen Calle Rosén på isen ikväll heller.
• • •
Från och med nu blir det korta tipsrader, för det kommer aldrig igen spelas fler än en match per kväll.
Så när andrarundan är över steppar jag ut från det här tältet. Men ikväll – så här går det:

•St Louis – Colorado 1
– För mig framstår det som mer eller mindre givet att Blues tar detta och tvingar fram en Game 7 på söndag. Visserligen måste de vinna för att hålla säsongen vid liv, men det känns ändå som att Avs har hårdare press på sig. De FÅR inte misslyckas i år och har sviktat förr när förväntningarna blir för stora. Dessutom tvivlar jag på Kuemper. Han har bara varit marginellt bättre än Grubauer ifjol, medan Husso spelade förträffligt i förrgår. Dock: Burra är en X-faktor. Jag säger bara Game 7 i Tampa 2018. Gissa vem som gjorde två mål för Washington då…

• • •
De är alltid hövliga och gästvänliga down south, så jag blir inte alls förvånad över att en klubb som huserar där nere, i en av delstaterna utefter the eastern seaboard, omedelbart svarar på Game 7-mail och gör klart att en bofink alltid är välkommen i deras pressbox.
Fint som Ljunglöfs Ettan, det.
Någon av er som kommer dit om det blir en sådan match?
• • •
TNT-producenterna känner igen en succé när de ser en, så yeah – Henke sitter i studion även ikväll.
• • •
Svenska målskyttar i afton: Burra!
• • •
Konferensfinalerna kommer, fick vi just veta, börja antingen på tisdag eller onsdag.
Om Avalanche tar sig vidare redan ikväll börjar de hemma mot Oilers på tisdag, i alla andra scenarion börjar västra serien på torsdag. Tampa, å sin sida, börjar borta mot antingen Carolina eller Rangers på onsdag.
There you go.
• • •
Nu har Avalanche, likt Björn Borg 1980, suttit på stolen vid sidlinjen och pustat en stund.
Nu är det bara att gå ut och helt iskallt serva hem det här.
Time, gentlemen…

Per Bjurman