The Stuff That Dreams Are Made Of, del 7

CAROLINA – BOSTON 3-2 (Slut)
TORONTO – TAMPA 1-2 (Slut)
• • •
Nä, drömmen dör i Toronto – igen.
Och den här gången är det verkligen synd om Maple Leafs och deras fans och deras stad.
De var värda så mycket mer i år, de var värda en förverkligad dröm.
Samtidigt: Tampa, man. De spelar inte bäst, men de är bäst på att vinna och det är det som är grejen.
• • •
Florida-derby coming up alltså.
Det kan bli nåt vi verkligen aldrig drömmer – och jo, Linyreg, roadtrips längs Alligator Alley känns i ett slag väldigt lockande.
• • •
Sen har mästarna Gustav Vasy också. Han är från en annan planet – en där DNA:t består av proteiner som blir strömförande inför de svåraste utmaningarna.
Jesus Christ.
• • •
Men jag fattar inte tv-kommentatorernas babbel om att stora förändringar nu måste till i Toronto.
Va?
Den här gången har de ju inget alls att skämmas för. De stora stjärnorna spelade som besatta – inte minst i denna Game 7.
De råkade bara stöta på ett lag som det är så oerhört svårt att slå.
Om de fått möta Bruins i förstarundan istället hade de, som jag sa redan innan alltihop började, tagit sig vidare.
Men ok, en ny coach kanske måste anställas.
• • •
Hur många är redo för lördagens tredje Game 7?
Den börjar nu, i Edmonton, Alberta.
Vem blir Maxi Domi och Nick Paul där?