Det tvåhövdade karnevalståget, del 4 – The End

COLORADO – EDMONTON 4-0 (Slut)
• • •
Colorado Avalanche är två segrar från Stanley Cup-finalen och fortsätter det så här kan de vara där innan vi hinner blinka.
Inte för att de ställde till med samma offensiva show i andra matchen som i den första, men det behövdes inte heller för de stängde ner Oilers superstars fullständigt.
Samtidigt:
Man är inte i verkligt trubbel förrän man förlorat på hemmaplan och det har inte Oilers ännu
Men, well, jag skulle inte känna mig alldeles lugn och trygg på planet hem till Alberta om jag var Mister Woodcroft.
Prognosen är inte god.
• • •
Det här tramsandet spelare i underläge håller på med i slutet av matcherna…förstår de verkligen inte att de bara framstår som, you know, töntar?
• • •
– Frankie, Frankie, Frankie, skanderar fansen oavbrutet i den ljumma vårkvällen utanför Ball Arena.
Det gör de rätt i.
Den gode tjecken Pavel Francouz håller alltså nollan i en match som han visste skulle komma att definiera hela hans person i hemstadens ögon.
Fantastiskt.
• • •
McDavid, Draisaitl, Kane – vi såg verkligen inte mycket av dem ikväll. Och det är första gången under hela slutspelet man kunnat säga något sånt.
• • •
De ropar något annat i Denver-kvällen också.
– We want the cup! We want the cup! We want the cup!
Då vet man att vi kommit långt – och att enorma saker satts i rörelse på sina håll.
• • •
OK, nu ska jag som sagt hänga med 20-årsjubliarerna Bunk och Prop Joe ett tag – innan jag går och lägger mig och vilar mig i form till morgondagens föreställning på Garden.
Väl mött vid vår underbara lägereld då, allesamman.