Farväl till ikoner – tre gånger om
Time to say goodbye, som det heter i Andrea Bocellis tårdrypare till brottarhit.
Nä, inte för oss här i bloggen förstås, vi har ju precis återupptagit vår heliga relation.
Men tre tunga NHL-ikoner tog, i förbluffande snabb följd, farväl denna tisdag.
Zdeno Chara, PK Subban och Keith Yandle meddelade alla att de spelat färdigt och går i pension.
Lite vemodigt, kan jag tycka. Framförallt i fallet Chara. Han har för tusan spelat i ligan i 24 år och hör till på samma sätt som sargerna hör till.
Men ingen undkommer tiden, den jagar ikapp alla – även naturfenomen från Slovakien. För att inte tala om bofinkar från Borlänge. Denna trippelsorti påminner mig om att det knappt finns några spelare kvar från min första NHL-säsong.
Av de stora är det bara Crosby och Ovetjkin – vi var rookies samtidigt! – plus Corey Perry, Marc-Andre Fleury, Craig Anderson, Zach Parise, Jeff Carter, Ryan Suter, Mark Giordano och Joe Thornton, om han nu fortsätter.
Svenskar?
Nä, alla blågula jag hade ynnesten att få bevaka 05-06 har lagt av – de flesta för länge sedan.
Vemodigt var ordet.
• • •
Att unga spelare som inte hunnit bevisa någonting stannar hemma från träningscamper för att få sin vilja igenom, det skaver fortfarande hos mig, men med det sagt känns Dallas Stars som en rätt perfekt destination för Prins Nils.
Där är konkurrensen på högersidan i backuppställning betydligt mer beskedlig och det är på högersidan Piteå-sonen vill och ska spela.
Förhoppningsvis tar han en plats direkt och inleder det som kommer bli en finfin NHL-karriär vad det lider.
• • •
Lag som kommer bli bättre än ni tror i år: Detroit, Ottawa, Buffalo, New Jersey, Vancouver och Anaheim.
• • •
PK Subban är ändå bara 33. Nog trodde jag att han hade ytterligare några säsonger i sig. Men man ska förstås göra som man känner och han är ju ekonomiskt oberoende.
Det skulle jag också vilja vara, men…well, i nästa liv, kanske.
• • •
Det går inte att säga något annat än att Nathan MacKinnon är värd monsterkontraktet han skrev på idag.
Han kommer vara enastående i många, många år, det är jag lika övertygad om som Avs-ledningen tycks vara.
• • •
Flyers är självdestruktiva ibland, men de har samtidigt en förbannad otur.
Sean Couturier, kanske hela truppens viktigaste spelare, har skadat sig på nytt och missar avsevärd tid även i år – och Ryan Ellis, bäst i backuppsättningen, verkar aldrig komma tillbaka.
Hu, det kan bli en låååång säsong på Broad Street.
• • •
Det var det hela idag.
Nu ska jag åter grotta ner mig i texter till den NHL-bibel som är under produktion – och i diton till bloggens egen preview.
Man sitter inte och rullar tummarna den här tiden på året, that’s for sure…