Club 600 in session

Hur är det vi brukar säga i den här bloggen?
För mycket av det goda är alldeles underbart!
Så nu väntar en hockey-backanal helt i vår smak, för denna mastodont-lördag öppnar Club 600 i NHL.
Club 600?
Ja, inte mindre än 30 av ligans lag – alla utom Calgary Flames och Anaheim Ducks – har dejter planerade med det galvaniserade gummit och det betyder att 600 unga män det stundande halvdygnet kommer storma ut under de bländande strålkastarna i femton olika arenor spridda över hela kontinenten.
Varje roster i varje match består ju av 20 ombytta spelare – utom när New York Rangers håller på och krånglar med enorma trejder…– och 20 gånger 30 blir 600, det kan till och med en matematisk analfabet som jag räkna ut, i alla fall med hjälp av miniräknare.
Hence:
Club 600 is in session!
Det är mycket sällsynt med denna typ av monsteromgångar, om än lite vanligare så här i sluttampen av den eviga serielunken. Lördag 25 mars och torsdag 13 april, den näst sista grundserieomgången, har vi också femton matcher att sätta gaddarna i och lördag 8 april blir det ännu värre. Då är det för första gången på hela säsongen full omgång – och för första gången någonsin 16 NHL-matcher på samma gång. Den helt unika Club 640 begår med andra ur-premiär den eftermiddagen och kvällen.
Men redan nu, idag och ikväll, dignar faten av detta ljuvliga överflöd – och det är bara att ta för sig.
Så välkommen till Club 600, klubben där det aldrig blir för mycket av det goda.
• • •
Igår var jag ju ledig och då hände – ingenting.
Jo, jag hade ju planerat att gå ut och ta del av Manhattans exempellösa nattliv ännu en gång, men det regnade och var kallt och jag kände mig allmänt oinspirerad och trött och till slut messade jag mina bästa vänner och ställde, till deras högljudda protester, in alla sociala övningar.
Sen låg jag i soffan och hade ångest över att jag var så tråkig. Vad fan, Mister Night Time Is The Right Time, liksom. Hur kan han välja att vara stugsittare en fredagkväll i New York City?
Men idag vaknar jag och är desto mer nöjd med det beslutet, för jag känner mig pigg och frisk och vaken och det jag inte gjort om jag suttit vid bardisken hos Duffy frampå småtimmarna.
Värt att komma ihåg det, när djävulen försöker locka med sina frestelser. Ståndaktigheten betalar sig på längre sikt…
• • •
I Calgary mår de flesta som vaknar denna morgon betydligt sämre, gissar jag. Inte för att de nödvändigtvis var ute och rumlade i natt, men det lokala NHL-laget lyckades ännu en gång floppa mot en förment underlägsen motståndare på fredagskvällen.
Det är faktiskt helt häpnadsväckande hur många ägg Flames lägger. Mot Ducks, hemma i Saddledome, SKA de inte kunna förlora – inte när de har chansen att skaffa nytt häng i jakten på en slutspelsplats.
Att de ändå gör det indikerar att något är fundamentalt fel i omklädningsrummet och man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att ana att agenten Allan Walsh var något på spåren när han för några veckor sedan twittrade om Darryl Sutters hopplöst negativa attityd.
Sutter kan vara ett bra alternativ som tillfällig ersättare hos lag som behöver hårdare nypor ett tag, men de flesta tröttnar på sutrollet rätt så snabbt.
Nu är det förstås för sent att sparka honom – väl? – men till nästa säsong tror jag den totala motsatsen Bruce Boudreau skulle vara en perfekt man i det båset.
• • •
Även idag är det rätt ruttet väder i New York – för någon timme sedan till och med snöade det – så det kommer inte bli några större problem att stå emot djävulens locktoner denna Saturday Night heller.
Tror jag…
• • •
Av de 600 spelare som knyter på sig skridskorna under dagen finns det två som kommer ha fler ögon riktade mot sig än alla andra.
Connor McDavid och Auston Matthews.
De två superstjärnorna möts bara två gånger per år och nu händer det för andra gången på en dryg vecka – i staden där den ene växte upp och där den andra är störst av alla idag.
Senast, i Edmonton förra onsdagen, var det McDavid som vann kampen i kampen med två mål, en assist och 5-2-seger och man kan nog utgå från att Matthews vill ha revansch i Scotiabank-borgen nu.
Det blir något att se.
• • •
Per ”Klubban” Bjurman borde väl egentligen inte göra sig besvär, när det spelas 15 jädra matcher kan en så usel tippare bara göra bort sig ännu grundligare.
Men som de dåliga alltid säger: Det är kul bara att få vara med.
Så här kommer i alla falla långlånga raden.

•Boston – Detroit 1
•Pittsburgh – Philadelphia 2
•Buffalo – NY Rangers 1
•Colorado – Arizona 1
•Tampa – Chicago 1
•Toronto – Edmonton 1 (OT)
•Montreal – New Jersey 2
•Columbus – St Louis 1
•Carolina – Vegas 1 (OT)
•Florida – Winnipeg 2
•NY Islanders – Washington 1
•Seattle – Dallas 2
•Vancouver – Ottawa 2
•San Jose – Minnesota 2
•LA – Nashville 1

• • •
I natt sker det.
När klockan slår två på amerikanska östkusten flyttar vi omedelbart fram den en timme och sedan har vi, ljuvligt nog, sommartid.
Det betyder att matcherna i två veckor framåt börjar en timme tidigare för er där hemma i Sweden och att ni exempelvis imorrn kan bänka er för divisionsfinal i The Rock redan vid midnatt.
Fem plus, inte sant?
• • •
Svenska medlemmar i Club 600 som gör mål: Lucas Raymond, Rakell, Mika, Rasmus Dahlin, Lill-Nyllet, Bratten, Pierre Engvall, Elias P, Mojo Johansson, Adrian Kempe, Arvidsson.
• • •
En tvåa i Pennsylvania-derbyt är förstås en liten chansning, men dels vill Flyers alltid jävlas med Penguins – och dels tror jag det blåser så friska vindar genom organisationen nu när Chuck Fletcher fått gå att hela laget lyfter.
Han har inte fått något vettigt gjort under hela sin stint som GM på Broad Street, men handlingsförlamningen kring årets trade deadline blev förstås droppen även för Comcast Spectator, ägaren, och – bye bye.
Nu tar vår gamle vän Brie-osten över tillfälligt, men sedan ryktas det att Ray Shero blir ny GM.
Ja, well, Niklas Eriksson är ju upptagen i Örebro nu, så de får val ta det som finns tillgängligt…
• • •
Dagens låt: Faces ”Oh La La”.
• • •
En av kommentatorsspåret stora profiler, den till Tennessee utvandrade smålänningen HEK, han som sett till att vi alla tänker på LAGET när Nashville Predators uppträder, fyllde igår 75 och jag tar för givet att alla andra härmed förenas med mig i ett rungande hurra!
• • •
Well then.
Nu öppnar vi dörren, tänder strålkastarna och snurrar igång discokulan.
Club 600 är öppen!