Examen på Broadway

För att citera Leo Getz, Joe Pesci-karaktären i Dödlig vapen-filmerna:
Okay, okay, okay, okay, okay (ska sägas jättesnabbt!).
New York behöver ta ett djupt andetag och kalibrera sin uppfattning om det som hänt senaste dygnen.
Ja, upphottade Rangers börjar se rätt bra ut, GM Drurys glänsande förstärkningar smälter långsamt in i sin nya omgivning och de har i de senaste matcherna på Garden stått för hisnande offensiva uppvisningar.
Men det var ett Pittsburgh i upplösning och en juniorversion av Nashville de mosade under the bright lights of Broadway och nota bene: Det betyder inte att vi i ett slag har en självklar Stanley Cup-contender på Manhattan.
Det stora testet, den verkliga värdemätaren, själva examen, väntar ikväll.
För nu går de upp mot Carolina Hurricanes och en mer kvalificerad motståndare går inte att hitta, i alla fall inte söder om Massachusetts. Visar det sig att Blueshirts kan dominera även dessa gäster på likadant sätt, eller i alla fall slå dem med samma vapen, då börjar nog till och med jag tro på en riktigt exalterande vår i världsstaden Henry Hudson sådde fröet till när han i september 1609 för första gången seglade upp längs den flod som idag bär hans namn.
Det är därför det går att ana en extra buzz i de ljuvligt ljumma vårvindar som sveper runt knutarna på The Woooorld’s Most Famous Arena idag.
Vi får ju veta nu. Korten ska läggas på bordet. Är Patrick Kane- och Vladimir Tarasenko-upplagan på riktigt?
Som samma Pesci sa i en helt annan film:
Here we are. New York City, the land of opportunity…
• • •
Det här har varit en raritet till tisdag i bloggens tillvaro, bestående av morning skate i en arena och – alldeles snart – match i en annan.
Ni förstår, jag behövde komplettera lite grejor efter helgen i St Paul, så trots att jag kom hem efter 01.00 igår – trafiken från JFK är en mardröm även mitt i natten! – gick jag upp i svinottan och tog mig till The Rock i Newark för Devils och Wilds förmiddagsövningar.
Sedan hoppade jag på NJ Transit-tåget tillbaka till Penn Station och nu ska jag se Rangers och Hurricanes på Garden.
What a life, eh?
• • •
Efter några falska ”kanske” och ”vi får se” verkar det helt klart att Ryan Lindgren de facto gör comeback för Rangers ikväll.
Att just hans vara eller icke-vara orsakar så mycket ståhej har jag svårt att vänja mig vid. För blott några säsonger sedan var den nu 25-årige Minneapolis-sonen (!) bara en back bland andra.
Men det går ju inte att förneka att han numer är extremt viktig i rollen som defensiv maestro. Med den självuppoffrande ”Lindy” på isen är spelet i egen zon ofta stadigt och gediget och rejäl. Utan honom…not so much.
• • •
Minnesota-besöket slutade lika förtjusande som det började. MN Johan kom under tidiga eftermiddagen igår och hämtade mig på hotellet och så åkte vi upp till Stillwater – historisk liten idyll norr om Minneapolis, känd inte minst för att det var dit de skandinaviska immigranterna kom med sina ångbåtar längs St. Croix-floden – och åt en riktigt utsökt lunch.



Därefter kördes jag till flygplatsen och jag säger det igen: Gästfriheten där uppe, manifesterad i Johan, slår ju allting.
• • •
Det kändes som att Erik K ville visa Oilers vad de kunnat haft när han slog sitt personliga rekord med två mål i Rogers Place igår kväll – och samtidigt krossade det svenska poängrekordet för backar.
Men sedan påminde Mattias Ekholm med två egna cannolis vad de faktiskt har istället.
Big Back Showdown!
• • •
Tomas Tatar tycker det är roligt med svenska. Han börjar i alla fall tjoa och hojta när jag står och pratar med Jesper Boqvist i Devils omklädningsrum.
– Tjena, tjena…vem är du, säger han på något slags slovakisk svengelska.
Hm.
Jag kunde påmint om att vi en gång åt lunch ihop med Zäta och Hästpolo i downtown Detroit, men kommer mig aldrig för med det.
• • •
Ifall någon undrar…nä, jag roas inte alls av Brynäs tråkiga öde.
I yngre dagar hade jag säkert jublat, särskilt som svartgula i bekantskapskretsen inte precis visade medlidande när mitt blåvita lag fladdrade i den allsvenska snålvinden, men med åren har jag blivit snäll och fördragsam och vill ingen något illa.
Dessutom skulle det kännas mycket underligt med en högstaliga i Sverige utan Brynäs.
De har varit där under samtliga 56 vintrar jag upplevt och något litet borde ändå få vara beständigt.
• • •
I Wilds omklädningsrum sitter Burger Klingberg, Joel EE, Bacon Brodin och Zuuuke på rad som The Special Scandinavia Forces.
– Ett jäkla härligt gäng, säger Burger.
Bloggen kan bara instämma.
• • •
Med den oacceptabla förlusten mot Senators igår halkade alltså Penguins ner under strecket och frågan är om de lyckas häva sig upp igen innan allt över.
Närmast väntar back-to-back på bortaplan mot Avalanche och Stars och you tell me – hur ska Sullivans haveri till lagbygge kunna ta en enda poäng där?
• • •
Ikväll känner jag att min intuition är stark, så den här tipsraden kan mycket väl rendera mig en av Filip Wiklunds fina guldmedaljer.

•NY Rangers – Carolina 1 (OT)
•Washington – Columbus 1
•Philadelphia – Florida 2
•New Jersey – Minnesota 2 (OT)
•Buffalo – Nashville 1
•Boston – Ottawa 1
•Montreal – Tampa 1
•NY Islanders – Toronto 1 (OT)
•Winnipeg – Arizona 1
•St Louis – Detroit 1
•Dallas – Seattle 1
•Anaheim – Calgary 2
•Vancouver – Vegas 2

• • •
Nicklas Bäckström, Jacob Markström, Jakob Silfverberg, Elias Lindholm, Mattias Ekholm, Calle Järnkrok, Adam Boqvist, Jesper Boqvist, Oskar Lindblom…
Ja, Brynäs hör också till de som har allra flest gamla stjärnor här i Nordamerika och tro mig – de lider alla svårt just nu.
• • •
Efter min lilla utflykt till Newark kommer jag påfallande tidigt till kvarteren runt Garden och hinner rentav med ett premiärbesök i NHL:s nya butik nere i Hudson Yards.
Den känns helt oväntat mindre välsorterad än den gamla på sjätte avenyn, men jag hittar i alla fall en snygg San Diego Gulls-jersey som jag nästan köper, för med en sådan skulle man ställa sig in hos de verkliga nördarna.
Sedan sitter jag ett tag på en bänk i en timme och bara njuter av det frapperande i att det är 30 grader varmare här än det var i St. Paul i lördags morse…
• • •
Svenska målskyttar 21 mars: Mika (givetvis), Quickie Fast, Rasmus Sandin, Bratten, Joel EE, Klingberg, Goalofsson, Engvall (såklart mot Leafs!), Lill-Nyllet, Edvinsson, Backlund och Elias Pettersson.
• • •
Hurricanes är, det vet vi ju, ett av ligans allra bästa lagbyggen men har som så många andra haltat en smula senaste veckorna och kan åter bli av med förstaplatsen i Metro om de förlorar ikväll samtidigt som Devils vinner på andra sidan floden.
Dock: Extra motivation lär glöda i hjärtat på Aho, Teräväinen och de andra inför en showdown som den här – måhända en preview inför första slutspelsomgången.
Åka av lär det bli.
• • •
Dagens låt: Palace Brothers – You Will Miss Me When I Burn.
Från Brynäs till alla andra i SHL, liksom.
• • •
Den här vyn från pressrummet på sjätte våningen på Garden står jag ofta och kontemplerar över.

Där nere, i korsningen åttonde avenyn-33:e gatan, är det alltid stök och bök och folk och trafik och kaos och alldeles, alldeles underbart…
• • •
Quickie Fast ser mycket samlad ut när han dyngar iväg en hård volley under Canes värmning med fotboll en dryg timme innan puckdrop.
Det är därför jag har även honom på listan över kvällens målskyttar.
• • •
Söndagskvällen i St Paul glömde jag berätta om. Den var inte dum den heller, jag satt på Tom Reid’s Hockey City Pub och såg Bratt-Wursten fullborda NHL-karriärens första hattrick och jodå: MN Johan dök upp även där.
Ni med planer på att matcha hans servicenivå under bloggens besök i era städer står inför en utmaning…
• • •
Nu överlevde ju Brynäs ikväll – vilket jag hörde om direkt, det här introt har hamrats ihop med Radiosportens livesändning i lurarna! – och därmed kan det nog hända att även såna som Bäckis och Järnkrok och Lindy Lindholm blir så till sig att de gör mål i kvällens omgång.
• • •
OK, tajm för examen på Garden.
Snart vet vi en massa saker.
Vad kul det ska bli!