Urpremiär i Excel Energy Center, del 2

MINNESOTA – BOSTON 1-1 (Period 1)
• • •
Well, det här har ju börjat ungefär som en samtida Wild.-match SKA börja när en blågul korre till slut tar sig hit.

Mojo Johansson gör mål, på assist från Joel Eriksson Ek, och är inblandad i ytterligare en strut – som visserligen döms bort för offside, helt korrekt, men ändå.
Och i kassen…well, som Paul Simon sjunger i ”50 Ways To Leave Your Lover”:

Hop on the bus, Gus
You don’t need to discuss much
Just drop off the key, Lee
And get yourself free

Gus The Bus Gustavsson från Skellefteå står lika stabil som en vindpinad björk i Västerbottens djupaste skogar under en januaristorm och ser länge inte ut att vara ens i närheten av att släppa in de puckar serieledarna med rätt så alarmerande frekvens tillåts mata mot honom.
För så är det:
Han behöver vara bra, Wild släpper i alla fall tidvis till ohållbart mycket lägen och skott – och till slut får ju DeBruskarn in en puck också, men om det inte varit för att bussen står parkerad där den gör hade gästerna pangat in två-tre mål till.
• • •
JEE är ett hårstrå i Mississippi från att spräcka nollan redan efter en dryg minut, men då får Ullmark ut sin långa stortå och nopesidopsi.
• • •
De firar hemmamål i The X med samma brölande mistlur som den de använder i The Rockhhh och det innebär ett första minustecken i mitt anteckningsblock.
Å andra sidan är det fint att publiken i momentet efter kör call-and-response till Isley Brothers ”Shout!”, så det minustecknet kan ses som neutraliserat.
• • •
I några matcher, som den chockerande mot Chicago i tisdags, har de redan playoff-klara Boston-björnarna haft vissa problem med motivationen, men inte idag.
De vet att de har en värdig motståndare och agerar därefter.
Om det inte varit för Gustavsson..
• • •
Trots att självaste Michael Russo twittrat om min närvaro verkar ingen, ännu så länge i alla fall, erinra sig att jag var den ende som inte gav Kaprizov den där förstaplatsen i Calder-omröstningen 2021.
Men rätt vad det är trillar nog 25-centaren ner någonstans och då får jag väl gömma mig i MN Johans källare.,..
• • •
Kedjan med Mojo, JEE och Boldy har överhuvudtaget varit hetast på isen so far.
Och som The CEO of Everything, den jäveln, messar från ett 27-gradigt Florida är Mojo förmodligen on a misson för att visa att han inte förtjänar att skickas runt som en postförsändelse av PostNord, eller vad de heter.
• • •
En reporter som sköter publikvärmningen efter matchvärmningen heter Krull i efternamn,
Det finner jag lätt underhållande.
• • •
Det där med att det ofta är svårt att hitta media-entrén i NHL-hallar är inget skämt.
De placeras ofta i de mest lugubra hörn och åtskilliga är gångerna jag vandrat förvirrad mellan lastbryggor och parkeringsgarage och ingen har kunnat hjälpa för random ordningsvakter utanför amerikanska arenor vet verkligen ingenting.
Priset togs av gamla Philips Arena i Atlanta, där man fick trampa mer i en biltunnel under arenan för att hitta rätt dörr. Innan jag och Höken första gången hittade den var jag snudd på Jordan Binnington.
• • •
Vad gäller denna lördagskväll finns det två saker som talar emot era idéer om att jag ska stanna i X:et och kolla på college kids.
1. Särskild ackreditering gäller för Frozen Faceoff-slutspelet och jag har ingen sådan.
2. Det lockas med rajtantajtan på stan…
• • •
Jamen, vad kul att Simon Edvinsson begår NHL-debut med Wings idag. Det hade jag missat helt. Heja.
• • •
Sunken har de dåliga minnen av i Boston. Som del av Blues helt mördande checking-kedja förstörde han finalen 2019 för dem och jag gissar att en sån som Marchand fortfarande får tourettes när han ser honom.
• • •
Ok, bloggen har första X:et-perioden någonsin under bältet och känner sig lyrisk över det.
Nu ska han leta på Hästpolo-mannen.