Welcome to The Jungle, del 6 – The End
NY RANGERS – NEW JERSEY 1-2 (Slut, OT1)
• • •
Man ska aldrig, aldrig gå på en slutspelsmatch med förhoppningar om att hinna med något annat efteråt.
På samma sätt ska man aldrig, aldrig önska sig ett snabbt slut så man hinner sova litegrann innan en tidig flight dagen därpå.
Då blir det alltid, utan undantag, utdragen förlängning. Det vet alla som håller på med det här,
Följaktligen:
Inte blir det någon utgång och möte med länge saknad vän ikväll.
Slaget om Hudson River avgörs först när klockan passerat 23 och sedan tar det så lång tid med intervjuer och skrivande att det bara är att åka hem.
Det är som att hockeygudarna, i konspiration med vanliga gudar, vill understryka att man inte ska bli girig och begära mer av livet än playoff-magi.
Det har de förstås rätt i.
Att få vara med om kvällar som den här är ett enormt privilegium och gå ut kan man göra nästan alla andra lördagkvällar på året.
• • •
– Okej, grabbar, då ses vi igen på måndag för en likadan intervju, säger Bratt-Wursten och flinar när jag och Sombrero-Johan är klara med våra frågor.
Ja, det skulle inte förvåna.
Devils har snabbt förstått hur playoff-hockey ska spelas, gjorde en kanonmatch ikväll och var värda den här segern.
Det håller Jesper – som stod för den eminenta framspelningen till Dougie Hamiltons sudden-mål – med om.
– Vi förtjänade inte att vinna de två första matcherna, då var Rangers mycket bättre, men för första gången i hela serien spelade vi riktigt bra matchen igenom den här gången, konstaterar han.
And it’s a series.
• • •
Hur var det Springsteen sa? It’s midnight in Manhattan, it’s no time to get cute?
Well, det är midnatt och mycket mer därtill när vi ramlar ut på åttonde avenyn och jag har inga planers alls på att bli cute för ingen har förvarnat om att regnet ska ösa ner men det gör det.
Vad fan?
• • •
I serien ”Klassiska slutspelsklyschor” tar Rangers efter Hamiltons avgörande poäng genom att slå fast att de inte hade räknat med att vinna fyra raka mot en så bra motståndare.
Bla bla, ha ha.
• • •
Alright then, läggdags i holken.
Om mindre än elva timmar dundrar vi vidare med matiné på Long Island och då, mina buddies, sitter jag här i korresoffan igen, redo att låta orden flöda.
Tills dess:
Peace in the valley!