Stanley Cup-finalen 2023

Som de skulle sagt i en berömd tv-serie om fyra kvinnors vardag i min hemstad:
And just like that är vi framme vid årets absoluta höjdpunkt igen…
För det är ju så. Varje år rör sig mitt – och många andra hockeynördars – tillvaro under nio långa månader långsamt men oförtrutet mot det extatiska klimax som går under namnet The Stanley Cup Final.
Ibland, under den oändliga serielunkens mörkaste och kallaste vinterkvällar, kan det kännas oändligt avlägset. Likt en omöjlig dröm som aldrig kommer gå i uppfyllelse. Som när man var liten och längtade så desperat efter sommarlovet och det dröjde så länge att det inte gick att förstå.
Men plötsligt – just like that! – hänger jag åter en finalackreditering runt halsen och går in i en ishall skrudad för fest och träffar de upprymda unga män som ska spela sitt livs största matcher och i ett slag bleknar minnet av sena promenader från The Rock till Penn Station i dödens vind, sömniga november-matinéer på Garden och sittningar i korresoffan när Columbus och Arizona spelar hockey renons på allt.
Väntan är verkligen över. Vi är här nu. Den omöjliga drömmen slår in ännu en gång och ytterligare en hockeysäsong kulminerar med det allra största som finns.
Det bubblar i hela stora Bofinken – som i just ett barn som sjunger ”Den blomstertid nu kommer” på skolavslutningen och sedan rusar ut i sommaren, fullständigt berusad av insikten att det till sist faktiskt ändå händer.
Den här gången är det som bekant Vegas Golden Knights och Florida Panthers som stävar ut i det skimrande spotlight-sken hockeygudarna reserverar för just detta magiska ögonblick och som ni noterat finns det en del surpuppor och gnällpipor som jämrar sig om att denna match-up är är tråkig och ointressant och ”plastig” och ett upprörande brott mot traditionerna.
Jaja, låt dem leva livet griniga om de vill, det är deras problem.
På plats här i Las Vegas, där första ronden alldeles strax brakar igång i T-Mobile Arena, är the thrill lika intensiv som vanligt.
Den 40-gradiga luften fullkomligen rister av upphetsning, av förväntan, av nipprig nervositet och av den förföriska känslan av högtid, enkom möjlig att förnimma när något verkligt betydelsefullt och enormt ska äga rum.
Det är så jävla underbart.
Välkommen till Stanley Cup-finalen 2023!
• • •
Tack för sedvanligt vänliga ord om Stora Finaltipset.
Det stora, tycker jag, var inte att vi slog rekord med 250 medverkande utan att att många hade så intressanta ”takes” och synpunkter.
Man blir ju alldeles förvirrad och osäker när det finns så många starka, genomtänkta argument för bägge sidor.
Panthers kan verkligen fullborda en sweep igen – men det kan Knights också. Och sju knallhårda matcher är också tänkbara..
• • •
Under gårdagen var det traditionell Media Day i en fancy lobby i T-dojjan och visste vi inte innan vem som har huvudrollen i den här pjäsen i år stod det definitivt klart då.
När Matthew Tkachuk anlände och tog sig mot sitt lilla podium kom jag osökt att tänka på scenerna utanför Sheraton i Stockholm på 90-talet när Backstreet Boys checkade in inför konserter på Globen.
Hockeyjournalister och pojkbandsfans är väldigt snarlika emellanåt.
Det var om Chucky de andra katterna fick prata också.
Som Sasha Barkov svarade när någon undrade om hur många frågor han fått frågor om den celebre lagkamraten.
– Fem. På två olika språk.
Själv njöt jag av att se hur det lyste i ögonen på de unga männen som till sist – eller igen, i några fall – nått ögonblicket de drömt om sedan de var små knattar.
De försöker att inte visa det, men det lyser igenom. Hur lyckliga de är. Hur upprymda. Hur saliga.
• • •
Uppsamlingsheatet i Stora Finaltipset kan bli långt när det är knappare med tid, men i år hann de allra flesta svara i tid.
Några eftersläntare har vi dock och här är dom.

– 4-2 Vegas
Pekka Lindmark

– Vegas i sex.
Kevin McGran, Toronto Star

– Blir det en tredje raka för Nostradamus Nordy? Jag sticker ut hakan och säger (hoppas) 4-1 till Panthers.
Wild Bill hade gärna fått vinna men Butch Cassidy unnar jag ingenting, så får gärna bli 4-0 Panthers!
Joakim Nordström

– Dammet har lagt sig. Det är dags!
Jag var på plats i TD Garden när Tkachuk avgjorde game 5 och täppte igen truten både på mig och den lokala tjockis på raden bakom som hade spenderat de senaste tre timmarna med att spilla/spotta Sam Adams i min nacke, så väl som resten av de bortskämda New England-supportrarna som såklart hade tagit ut segern i förskott. Sedan dess har Florida mejat sig fram med eldkastare genom den östra konferensen och vunnit 10 av 11, samtidigt som Tkachuk gjort ytterligare tre matchvinnande mål, samt tre matchvinnande assist. Och Bobrovsky ska vi inte ens tala om.
Frågan är dock om den 9 dagar långa vilan har fått eldkastaren att svalna. Och om ett slutspelserfaret Vegas, kryddat med en het Eichel, därför kan skaffa sig ett försprång tidigt i serien. För erfarna är dom! Och casha in markerna vill dom! 
Med det sagt har jag i ärlighetens namn följt Florida närmare än Vegas sedan den kvällen min mörkblå jeansjacka blev vattnad med Sam Adams och jag är nog därför färgad i mitt tippande. 
Florida vinner efter 6. 
4-2 Florida.
Kalle Eriksson, University of New Hampshire

Och så var det så att jag helt skandalöst glömde att lägga in Jhonas Enroths tips, för det kom vi Kalles pappa Niklas och jag blandade bort korten. Here it is.

– Las Vegas vinner med 4-2, tror jag. Alla deras fyra kedjor är farliga och backuppställningen är väldigt stabil. Dom känns något starkare.
Jhonas Enroth

Men nu stänger vi butiken, inga fler tips kommer registreras.
• • •
Nalle, Brian Slagel hälsar att han tycker det är jäkligt cool att du har ett ex av ”Metal Massacare”.
Brian – som utöver den metal han hjälpt till att sprida i världen också älskar hockey och alltid närvarar vid den hör sortens events – är för övrigt en av de bästa människor jag någonsin träffat. Så vänlig, så generös, så rolig och så godhjärtad att det knappt går att beskriva.
• • •
Det känns som hela mansåldrar passerat sedan vi senast såg katterna på is och det långa uppehållet – tio dagar, som det egentligen handlar om – är sannerligen ett ämne som återkommer frekvent i förhandsdiskussionerna.
Momentum kan, menar många, gå förlorat under ett break så utdraget och det är ju helt sant att exempelvis Senators anno 2007 aldrig återfann fotfästet efter att ha suttit och väntat på Anaheim-ankorna i nio dygn.
Men jag tror Maurice & co har koll på hur man hanterar en dylik situation och Orrsling låter övertygande när han säger att pausen tvärtom varit utmärkt för laget, så man kunnat återhämta sig och ta hand om lite skador i truppen.
• • •
I hissen på Cosmopolitan under tidiga torsdagskvällen hör jag två unga män tala svenska och innan jag kliver ur en våning innan dem säger jag förstås ”Ha en trevlig kväll”, varmed en av dem ropar ”Hey, min syrra känner dig, Johanna Frändén”. Sen slås dörrarna igen.
Ett klassiskt ögonblick.
• • •
Vad de två svenska finalisterna så till Papa Bofink under Media Day kan man läsa här.
Och här är min lilla krönika om hur jag ser på alltihop.
• • •
Något oväntad i frukostmyllret på Cosmo idag.

Olli forever, right?
• • •
Jag talar även med Radko Gudas under mediadagen och det gör jag på ärans och hjältarnas språk, för i slutet av 90-talet spelade pappa Leo en säsong i Sverige och då var lille Radko med.
– Ja, vi bodde i Ljungby i Småland. Pappa spelade för Troja och jag snappade upp språket. Jag kan inte prata så mycket men förstår det mesta, säger den tjeckiske ZZ Top-kopian och låter som att han kan prata alldeles utmärkt.
• • •
Det här är min sjuttonde Stanley Cup-final på plats i Nordamerika och det ska bli mycket intressant att se var på denna privata topplista över de bästa årgångarna – värderade efter kvaliteten på hockeyn, graden av dramatik, svenska framgångar, kvaliteten på resor och logistik och skoj i största allmänhet…tja, helhetsupplevelsen, helt enkelt – årets fest hamnar.
1. 2008
2. 2018
3. 2014
4. 2009
5. 2017
6. 2022
7. 2007
8. 2019
9. 2011
10. 2013
11. 2015
12. 2016
13. 2021
14. 2010
15. 2012
16. 2020 (Räknas egentligen inte överhuvudtaget, eftersom hela slutspelet ägde rum i bubbla och jag satt hemma i korresoffan

Varför 2008 var bäst? Well, sju svenskar vann med ett svinbra Red Wings, det gick att köra bil mellan Detroit och Pittsburgh och bloggen hade en field day med spelare, spelare släktingar, kollegor och läsare.
Det får gärna bli likadant nån gång igen…
• • •
Axel Frändén, har jag nu fått klart för mig att det var jag träffade i hissen.
Om han läser det här får han gärna skicka ett mail, så vi kan ses och hälsa ordentligt!
• • •
Första målskytten i Stanley Cup-finalen 2023?
Jag tror det blir antingen Reilly Smith eller Carter Verhaeghe.
• • •
Roligast av allt är förstås det faktum att de där sura puritanerna och traditionalisterna vi talade om i inledningen kommer bli så oerhört provocerade av inramningen i T-Dojan.
Som Dan Rosen konstaterar i denna underhållande artikel lär vi få ett par Elvis, några Marilyn, showgirls, mimare (!) och jonglörer på läktarna.
Men vadå, så är det väl i ishallen på Bredstorps idrottsplats i Tranås också?
• • •
1. William Karlsson, Vegas, 14 poäng (10+4)
2. William Nylander, Toronto, 10 poäng (4+6)*

3. Adrian Kempe, LA, 8 poäng (5+3)*

4. Jesper Fast, Carolina, 8 poäng (5+3)*
5. Viktor Arvidsson, LA, 7 poäng (1+6)*
6. Mattias Ekholm, Edmonton, 7 poäng (1+6)*
7. Alex Wennberg, Seattle, 7 poäng (2+5)*

8. Jesper Bratt, New Jersey, 6 poäng (1+5)*
9. Gustav Forsling, Florida, 6 poäng (2+4)
10. Gustav Nyquist, Minnesota, 5 poäng (0+5)*
11. John Klingberg, Minnesota, 4 poäng (1+3)*
12. Mika Zibanejad, NY Rangers, 4 poäng (1+3)*
13. Adam Larsson, Seattle, 4 poäng (2+2)*
14. Victor Hedman, Tampa, 3 poäng (0+3)*
15 .Marcus Johansson, Minnesota, 2 poäng (2+0)*
16. Pierre Engvall, NY Islanders, 2 poäng (1+1)*
17. Calle Järnkrok, Toronto, 2 poäng (1+1)*

18.Erik Gustafsson, Toronto, 1 poäng (1+0)*
Kevin Stenlund, Winnipeg, 1 poäng (1+0)*
Oskar Sundqvist, Minnesota, 1 poäng (1+0)*
Sebastian Aho, NY Islanders, 1 poäng (0+1)*
Carl Grundström, LA, 1 poäng (0+1)*
Mattias Janmark, Edmonton, 1 poäng (0+1)
*
Linus Ullmark, Boston, 1 poäng (0+1)*

Tiebreaker 1: Antal matcher
Tiebreaker 2: Antal mål
*(spelat klart)
• • •
Så här såg det för övrigt ut när Dan Rosen ville utmana mig på armbrytning igår kväll – för att jag insisterade på att svenska räkmackor är delikatesser.

Nä, han föreslog inte armbrytning, det bara blev en så bild när vi hade dragit några Seinfeld-monologer.
• • •
Precis som för sex år sedan har de rest ett tält på baksidan om T-dojjan där vi murvlar får sitta och hamra på laptopparna innan och efter matcherna.

Så länge A/C:n pumpar finns inget att klaga på, men skulle den sluta fungera kan dom servera stekt journalist på MGM Park imorrn, för det är så fruktansvärt hett i Vegas just nu att det inte går att promenera 50 meter utan att bli dyblöt av svett.
Pray for us…
• • •
Ojvoj, Mike Babcock is back, tydligen. Han kommer enligt samstämmiga rapporter ta över Columbus Blue Jackets.
Begär trejd, grabbar…
Nä, han har förhoppningsvis lärt sig sin läxa och torde vara en mer ödmjuk människa och coach nu.
I så fall kan det nog bli bra. Kanske.
• • • 
Henke is in town, för TNT kör live-studio från plazan utanför T-dojjan. Det kan inte jag se, men väl ni och jag gratulerar så hjärtligt.
• • •
Jag har två lotter i Game-winning-goal-lotteriet: Pietrangelo och Mike Amadio. Inte klockrent, särskilt inte som den som drog före mig fick William Karlsson. Men – okej är det.
• • •
Om du är på väg till finalstaden i Nevada-öknen vill jag bara förvarna om att trafiken är en fruktansvärd bitch just nu.
De håller på att asfaltera om hela Strippen, plus andra genomfartsleder, för Formel 1-loppet i november och fullständigt kaos har utbrutit.
Ja, man kan tycka att det är sanslöst att de vänder upp och ner på hela stan för ett event en enda helg om ett halvår, men de kommer tjäna miljarder den helgen – se hotellpriserna om du inte tror mig – och då får allmänheten lida bäst den vill.
• • •
Hälsar på Keith Jones och vi är nu överens om att Flyers ska ha fler svenskar framöver.
Då blir Niclas Viberg glad…
• • •
Henke är inte enda svenska hockeylegendaren som ”gör” finalen i kostym, så att säga.
Bengan Hörnqvist har självfallet åkt med sina lagkamrater i Florida till Vegas han med.
Nej, på grund av hjärnskakningssymtom kan han fortfarande inte spela, men har en betydelsefull roll i alla fall.
– Ja, han är otroligt viktig med sin erfarenhet av att vinna och sin förmåga att inspirera, säger Forsling.
Det kan jag tro. Bengan säger alltid det som måste sägas – till vem som helst.
• • •
Bettman håller traditionsenlig presskonferens en och en halv timme innan puckdrop i första finalen och inte för att jag hör så mycket av vad han säger, det är problem med ljudet i det kyffiga intervjurummet men förstår jag saken rätt är allting bättre än någonsin.
Som vanligt.
• • •
Er Bofink har, till sin extatiska glädje, fått en perfekt plats mitt på pressläktaren.
Ett problem bara:
Finlands egen Niklas Holmgren, Antti Mäkinen, sitter strax intill och ska referera live, så jag kommer ha finländska vrål i öronen hela tiden.
Haha, alltid får man vara med om något nytt.
• • •
Waltz, din skojare, här har skrivits hur mycket som helst om Barkovs storhet senaste månaderna.
Sluta vara så överkänslig och se konspirationer för att det inte står om dina favoriter i varje mening – i svensk media.
I enkäten var det för övrigt gott om finländska experter också, om du läser nog.
• • •
Här har vi första finalstassen: All black – samt rosa slips (och ja, jag har ordnat slipsknuten sedan bilden togs…)

• • •
Well, showtime närmar sig i redan euforiska T-dojjan.
Det är dags för Stanley Cup-finalen 2023.
Just like that…