Serieledarna mot Buffalo on a mission

Hej folket – bloggen är åter vid liv och gör sig just nu redo för en föreställning med serieledarna i The Woooorld’s Most Famous Arena.
Det är rätt uppseendeväckande.
Om jag räknat rätt har jag sett runt 700 grundseriematcher på Madison Square Garden sedan jag jag började bevaka NHL-hockey hösten 2005 – och högst en handfull av dem har NY Rangers startat som sammanlagd tabelletta.
Så här på rak arm kan jag inte erinra mig senast det förhöll sig på slikt vis – inte på krokig arm heller, really – men jag utgår från att Kung Henrik baxade laget ända upp i toppen vid några tillfällen under sina verkliga heydays mellan 2012 och 2015.
Norm och vardag är det dock verkligen inte – lika lite som nyktra kvällar i Gris-Olles liv – så kvällens duell mot Buffalo Sabres står ut, trots att den äger rum mitt under inledningsfasen av Den Stora Lunken.
Jag ämnar läppja på den som man läppjar på en bättre konjak, långsamt och njutningsfyllt, för nej – ännu har ingen lyckats övertyga mig om att det är så här det kommer vara på Broadway i år.
• • •
Jamen, jösses.
När jag vaknade igår kunde jag inte förstå att det fortfarande var mörkt efter 09.00.
Det var det inte.
Klockan hade hunnit bli över nio på kvällen – och jag sovit i tja, femton-sexton timmar.
Något liknande har jag aldrig varit med om tidigare.
Men tydligen behövde systemet den knockout-dvalan och well, för första gången sedan dagarna innan Hall of Fame-äventyret i Toronto kände jag mig utvilad när jag klev upp.
Enda problemet:
När man vaknar halv tio på kvällen, efter en sån maraton-vistelse hos John Blund, är det inte direkt lätt att somna om på vettig tid.
Med andra ord:
Jag är något fucked-up idag igen.
Men nu biter vi ihop, tar oss genom denna måndag och knäcker jetlag-monstret med en normal natts sömn när vi är klara framåt småtimmarna.
På något annat sätt kan det inte få bli…
• • •
Själva verkar Blåskjortorna betydligt mindre överraskade över sin succé än vi som rynkade våra fåniga expertnäsor när Lavy tog över – och alltjämt minns genomklappningen i slutspelsserien mot Devils.
– Vi har hela tiden vetat att vi har ett riktigt bra lag, men jag tycker faktiskt inte spelat vår bästa hockey ännu, kungjorde K’Andre Miller i lördags.
Ojvoj.
Vad som verkar helt klart är att Laviolettes idéer – till min häpnad, det ska erkännas – tagit skruv på Manhattan på ett helt annat sätt än i Washington. För medan Caps bara såg fyrkantiga och obekväma ut under hans befäl opererar Rangers som ett verkligt helgjutet kollektiv i Lavy-systemet – på ett sätt jag aldrig sett här, ens under Tårtan-eran.
Så, well, jo – kanske ÄR det så här det kommer vara i stan nu.
• • •
Check out the kid!

Ja, det där är alltså Isak Rosén – den unge leksingen som bara häromdagen plockades upp från Rochester, gjorde NHL-debut med Sabres mot Devils i förrgår och nu ska spela sitt livs första match i The Woooorld’s Most Famous Arena.
Eftersom jag inte har något bättre för mig under morgonen – och inte kan sova… – går jag på morning skate för att höra hur det känns.
– Väldigt cool. Jag var här och såg en match ifjol och har drömt om att spela i denna hall sedan dess. Nu händer det. Det är overkligt, säger han med ögon som lyser av hänförelse.
Som sig bör.
Första framträdandet på Madison Square Garden är en once-in-a-lifetime-happening för alla – idrottare såväl som rockstjärnor, cirkusartister, politiker och påvar.
• • •
Kaffe kaka – femte raka, HEK.
Nashville Predators är ingenting mindre än NHL:s hetaste lag just nu.
Det är ju inte bara det att de vinner. De gör det mot lag som Winnipeg Jets, själva on an imponerade roll innan besöket i Bridgestone Arena, och genom att spela in i helvete bra.
En tripp down south står nu högt på to-do-listan.
• • •
När Simba Sjöberg – ja, på plats igen; han korsar Atlanten lika frekvent som Tranås-borna korsar övergångsstället på Storgatan – ska filma en intervju med Rasmus Dahlin efter träning dånar musiken i omklädningsrummet så HockeyNews.se:s utsände undrar om backstjärnan från Västergötland kan be någon skruva ner volymen.
– Det behövs inte, det är jag som sköter det här, svarar Rallan och tar fram en fjärrkontroll och ser till att det blir tyst.
Haha, det har hänt en del sedan rookie-hösten 2018.
• • •
Det verkligt sura med med att jag i min nya roll som sömntuta monumentale missade gårdagens tipsomgång är att jag tror att jag faktiskt kunnat få alla rätt.
Men ja, jag är ju inte precis med i toppen och tampas, så det kvittade väl – och nu har jag dessutom chansen att kompensera med den här gyllene raden:

•Columbus – Boston 2
•NY Rangers – Buffalo 1
•Ottawa – Florida 1 (OT)
•Colorado – Tampa 1
•Calgary – Vegas 2
•San Jose – Washington 1

• • •
Det är Sjöberg som påstår att Dahlin kallas Rallan, men jag tycker först han säger Brallan och det låter mycket roligare, så…well, ni känner mig, nu blir det Brallan.
• • •
Svenska målskyttar måndag 27 november: Mika, Isak Rosén (jo, jag känner fan det på mig), Wild Bill Karlsson och Fabian Zetterlund.
• • •
Apropå Isaks Garden-debut frågar jag just Brallan vad han minns av sin första match på denna mytomspunna adress.
– Ingenting, svarar han efter en stunds betänketid.
Så mycket för mina teorier om magin på Broadway…
– Men, fortsätter han, jag minns att jag kom fri mot Henke Lundqvist första gången vi möttes. Och jag missade (mungiporna nedåt, demonstrativt).
Well, det är inget att vara ledsen över, det gjorde de flesta.
• • •
Lustigt är det, men jag känner mig övertygad om den där ettan i Sharktank om några timmar.
• • •
Tillbringar lunchen och eftermiddagen på rask vandring i kvarteren runt Garden, för jag misstänker att sömnproblemen i rätt så hög utsträckning beror på att jag bara använder hjärnan och de flesta dagar inte rör på fläsket mer än mellan korresoffan och kaffebryggaren, och noterar att en armada av poliser i kravall-mundering börjar fylla gatorna timmarna innan matchstart.
Kan det bli trubbel ikväll?
Det skulle inte förvåna. Vi har haft talrika, stökiga pro-palestinska demonstrationer på Manhattan senaste veckorna och de brukar gå ut på på störa det som kallas business as usual.
NHL-matcher på Garden är i högsta grad business as usual, så…det är nog lika bra att vara redo.
• • •
Goalofsson då, minns han nånting av sin första showing i The Bright Lights of Broadway?
– Nja…man spelar så många matcher, de flyter ihop. Men jag minns hur det kändes innan, det gör jag. Det var verkligt exalterande.
Tänkte väl.
• • •
Att Dean Evason fortfarande är coach för det Minnesota som nu torskat sju matcher på raken är ett mysterium.
Vad väntar Billy G på? Det är bara att ta bort honom och ställa Jay Woodcroft i båset, för satan.
BREAKING NEWS: En halvtimme efter jag skrivit de raderna kommer nyheten att jodå, nu HAR Guerin sparkat både Evason och hans högra hand Bob Woods.
Men ersätter gör inte Woodcroft utan – John Hynes!
Meh, av alla luftpastejer till namn där ute…
• • •
Det är inte bara svensk media – alltså Sjöberg och jag – som är nyfikna på unge Rosén.
Han är föremål för en regelrätt scrum med Buffalo-reportrar efter skejten och visar sig vara alldeles förträfflig både på att prata engelska och på att föra sig i största allmänhet.
Men så är han ju uppvuxen i Leksand också, då blir det per automatik så.
• • •
Ja, det vore roligt att ha något att rapportera även om Rangers morning skate, men de envisas med gömma sig i skogarna i Tarrytown – 45 minuters bilväg norr om Manhattan – på matchdagar.
Frustrerande.

Det borde vara lag på obligatorisk närvaro i arenan där skådespelet ska äga rum, så en hard working bloggare kan utföra sina arbetsuppgifter!
• • •
Ryktet om vad Corey Perry ställt till med Chicago – inte möjligt att upprepa här, mind you – var riktigt smaskigt, men givetvis inte sant.
Det dementeras å det mest bestämda av välplacerade källor i Windy City och yeah, nån måtta på sjasket får det vara.
• • •
Både Brallan och Goalofsson beskriver insatsen i The Rockhhh i lördags som Sabres sämsta på hela säsongen.
– Men vi har haft väldigt bra möten sedan dess och är riktigt sugna på revansch nu, säger Dahlin.
Ja, ingen ska inbilla sig att det här blir en walk in the park för serieledarna.
• • •
Just Sjöbergs sajt, HockeyNews.se, påminner om att det igår var exakt arton år sedan Marek Malik, den olyckan, satte en av tidernas straffar i denna lada.

I was here, som det heter – och lika chockad som alla andra. Det var ju som att se Dala Dahlqvist näta med en cykelspark a la Zlatan.
• • •
Under sin lediga dag på Manhattan igår umgicks Brallan med bror och farbror, influgna för den här helgen, och till kvällen avnjöt de förstklassig middag på bättre krog – medan storögd Isak Rosén gick på promenad.
Nu vet ni det också.
• • •
Om de tog ett blodprov på mig nu skulle det lukta kaffe, det är jag helt övertygad om.
• • •
Well then. Nu häller vi upp den där konjaken, tar en liten klunk och låter den skölja runt i gommen.
Serieledarna är här – och det är Buffalo on a mission också.