Youngblood Leos första Broadway-show, del 5 – The End

NY RANGERS – ANAHEIM 5-1 (Slut)
• • •
It’s Saturday, I’m in love.
Jo, känslan från gårdagen har blossat upp på nytt.
Fredagens kittlande löfte infrias ju med aplomb när jag slår igen laptoppen och reser mig för att gå – och får se en svensk NHL-debutant göra sitt allra första mål.
Något sådant har aldrig hänt tidigare och därför är det som att Askkungens sko sitter på min fot när jag såsmåningom kliver ut i den milda decemberkvällen.
• • •
Filip The Killer!
Vad ska man annars kalla karln som avgör alla förlängningar så fort pucken släpps.
I tisdags tog det 18 sekunder mot Flyers, ikväll tar det 33 mot Hurricanes.
Mördande, skulle vi sagt i podden.
• • •
– Det här har jag drömt om i hela mitt liv, säger Edström på mjuk värmländska när jag sträcker upp mikrofonen mot honom och jag får nästan ställa mig på tå för han är alltså drygt två meter lång, karln.
Som tillhörde han egentligen Knicks i omklädningsrummet vägg i vägg.
Det räcker ju nästan för att konstatera att han borde nitas fast i laguppställningen med omedelbar verkan.
Om man är så stor och ändå så rörlig och snabb…vad mer finns att begära?
• • •
Nä, det var klart. Senators sumpade det gyllene läget och förstörde min tipsrad.
Jag som hade tänkt sjunga ”Last night the DJ saved my life” på julfest imorrn.
• • •
När han vaknade i Hartford hade Adam inte en tanke på något annat än att han skulle spela AHL-match med Wolf Pack under fredagskvällen och i den övertygelsen stärktes han vid en morning skate i XL Center (där jag såg Springsteen 2007, vill jag flika in…).
Men sedan kom samtalet från Rangers och så var det Car Service i två timmar ner till Manhattan.
– Ibland tror jag det kan vara bra med så snabba ryck, så unga killar inte hinner tänka för mycket, säger coach Lavy och det har han nog alldeles rätt i.
• • •
Nu har jag nynnat på Jackson Brownes ”Running on Empty” i åtta timmar för det var detta älskvärda nummer den grymma Garden-DJ:n spelade när jag kom upp på pressläktaren vid 18.00, lokal tid.
• • •
Lavy är överhuvudtaget lyrisk över Edströms insats och ser ut att vara på väga att utbrista ”Givetvis!” när någon frågar om svensken rentav spelade sig till ett säte på chartern som direkt efter denna fredagsfajt ska ta laget till Boston för lördagens holmgång i TD Garden, men oklarhet råder om Boninos hälsa så han bara mumlar något.
Jag är dock säker: Vi kommer få se mer av bjässen från Karlstad framöver.
• • •
Till slut bombade Mika en sitt direktskott också – och det var lika överväldigande som vanligt.
Kanonerna i Columbus kan ju dra nåt gammalt över sig, Mika-bomben i New York smäller mycket högre.
• • •
När jag kommer ut genom den stora backstage-entrén på 33:e gatan står Leo och pratar med svenska kompisar utanför spelarbussen och vi enas helt hastigt om att ses i Newark på söndag.
Så jag kanske måste ge mig ut i regnet ändå.
• • •
Adam Edström är den 47:e sjunde svensken i historien som lirat med NY Rangers – och i nuläget den ende av dem som gjort ett mål på en match.
Va, vill ni ha namnet på allihop?
OK.
Henrik Lundqvist, Hardy Åström, Johan Holmqvist, Mika Zibanejad, Anders Hedberg, Tomas Sandström, Jan Erixon, Ulf Nilsson, Niklas Sundström, Michael Nylander, Jesper Fast, Ulf Dahlén, Carl Hagelin, Peter Sundström, Ulf Samuelsson, Oscar Lindberg, Kent-Erik Andersson, Kim Johnsson, Markus Näslund, Anton Strålman, Mikael Samuelsson, Andreas Johnsson, Pär Djoos, Viktor Stålberg, Peter Andersson, Peter Wallin, Erik Gustafsson, Fredrik Sjöström, Juha Widing, Lias Andersson, Christian Bäckman, Mattias Norström, Kjell Samuelsson, Patrik Nemeth, Fredrik Claesson, Johan Witehall, Peter Popovic, Nils Lundkvist, Johan Lindbom, Tim Erixon, Jan Mertzig, Anders Eriksson, Ronnie Sundin, Bert Robertsson, Ulf Sterner – och Adam Edström.
Flest matcher? Henik Lundqvist med 887 – plus 130 i playoff.
Flest matcher av alla utespelare? Jan ”Xet” Erixon.
Poängkung? Mika.
Skyttekung? Mika.
Mest utvisningsminuter? Tomas Sandström – följd av fellow Fagersta-pojken Uffe Samuelsson.
• • •
Nu är det jag som Running on empty, det har minst sagt varit en lång dag.
Imorrn ska jag alltså på julfest på kvällen, men vi hinner med matinén mellan Wild och Canucks innan dess.
Häng med då, är ni fina. Det är ju saturday, we’re in love!