Elvis på Garden på Elvis födelsedag

Men…otroligt.
Idag, 8 januari, är det Elvis Presleys födelsedag.
Om han – The Hillbilly Cat! – fått leva hade han blivit 89 år just denna soliga och kalla måndag.
Och vad händer då?
Jo, jag ska se en annan Elvis – 64 år yngre – live på arenan där födelsedagsbarnet under tidiga 70-talet gjorde några av sina mest ikoniska liveframträdanden.
Elvis från Ånge alltså.
Elias Pettersson.
Han är i stan med rocking Vancouver Canucks.
Det kan man i sanning kalla en händelse som ser ut som en tanke.
Skäl finns att misstänka att Elias själv inte är det minsta medveten om sammanträffandet, och att han bara skulle rycka på axlarna om det påtalades. Kisar i hans ringa ålder brukar inte ha så mycket till övers för The Memphis Flash.
Men jag tar mig ändå friheten att se denna slump som Divine Intervention och räknar med att The Ånge Flash just ikväll kommer vara lika elektrisk och salt och svängig som hans namne när han de heta junikvällarna 1972 framförde exempelvis ”That’s All Right”, ”Polk Salad Annie”, ”Suspicious Minds” och ”You’ve Lost That Loving Feeling” och sedan gav ut dem på livealbumet ”Elvis – As Recorded at Madison Square Garden”.
Get ready, folks.
Elvis is in the building!
• • •
Som de konstaterade, abborna.
Pengar, pengar, pengar – måste vara roligt i rik mans värld.
Nu vet vår vän Lill-Nyllet allt om det och tja, God bless och salute.
Man kan förstås tycka att det är oanständigt att idrottare tjänar hundratals miljoner, men de kan något som nästan inga andra kan och tillräckligt många är villiga att pröjsa för att få ta del av färdigheterna och då säger marknadens själva grundprinciper att de kan sälja det de råkar besitta för fantasisummor och så är det bara med det.
Själv tycker jag det verkligt fascinerande är att Wille så att säga förhandlat på isen och under hösten helt enkelt gjort sig oumbärlig.
Om det har jag skrivit en krönika och den kan man läsa här.
• • •
Ett annat skäl till att jag förväntar mig att högre makter lägger sig i och gör denna match alldeles särskilt oförglömlig är att den är Storfinkens sista för den här gången.
Han – storebror Ola – sitter återigen i ett prime-säte på ena kortsidan, men imorrn flyger han tillbaka hem till Sverige och det säger ju sig självt att han ska få ett riktigt outplånligt minne med sig över havet, inte sant?
Start your engines, Mika.
• • •
Vet inte om ni hann notera, men vi hade problem med kommentatorsfunktionen här i bloggen tidigare idag. Alla gamla kommentarer försvann och inga nya gick inte att skriva.
Mycket obehagligt indeed, men jag hann uppfatta haveriet, som berodde på några bommar under en uppdatering, innan jag somnade och larmade Dala – sportens egen Steve Jobs – och han löste problemen.
Så skåla nu för Dala, en fantastiskt stabil klippa – som namnet mycket riktigt indikerar dessutom ursprungligen från ärans och hjältarnas landskap.
• • •
Vår egen Memphis Flash, Chall-Åsa, får inte se sitt lag ikväll, Leafs spelar först imorrn, mot hajarna, men nu när hemstaden helt otippat blivit ett litet tema i bloggen hoppas hon hedrar oss med sin närvaro i alla fall. En liten stund åtminstone.
• • •
Om slutspelet startade idag skulle är det högst tänkbart att vi skulle få en final mellan Winnipeg och Florida.
Ojvoj.
• • •
Elvis hade sitt mest makalösa band, TCB Band, med sig den där gången på Garden för 52 år sedan och vill man kan man ju se det som att Elias också har det.
Brock Boeser är briljante gitarrhjälten James Burton, JT Miller explosivt svängige trummisen Ronnie Tutt, Quinn Hughes orubblige basisten Jerry Scheff, Thatcher Demko besjälade pianisten Glen Hardin och Nils Åman och Nils Höglander gudabenådade kören Sweet Inspirations…
OK, jag ska försöka hålla igen med Elvis-referenserna, jag vet att många där ute bara kliar sig i huvudet, men…jag kan inte lova en sån här kväll.
• • •
Rangers?
Dom vet jag inte riktigt var vi har just nu. De hänger sig ju kvar i truppen och enskilda spelar glänser till och från, men kollektivt känns det som det var ett tag sen man såg dem övertyga på samma sätt som under de bästa sekvenserna i höstas – framförallt i spel fem mot fem.
Mot riktigt avancerat motstånd, som ikväll, framstår de för närvarande som ett nummer för litet.
• • •
Don’t be cruel, fru fortuna – låt denna tipsrad gå in (sorry, där kom det visst en Elvis-referens till i alla fall…):

•NY Rangers – Vancouver 2
•Philadelphia – Pittsburgh 1
•Minnesota – Dallas 2
•Colorado – Boston 1 (OT)

• • •
Minnesota har kallat upp Jesper Wallstedt från Iowa och det troliga är att han – framtidens Wall of St Paul, som de hoppas där uppe – snart begår sin debut. Om inte ikväll så definitivt senare i veckan.
Mycket spännande. Vi utgår från att MN Johan går och kollar sedan lämnar detaljerad scouting-rapport.
• • •
Svenska målskyttar på Hillbilly-kattens födelsedag: Elvis från Ånge (förstås!), Nils Åman, Rocket Ricky Rakell, Joel EE och Nils Lundkvist.
• • •
Får ett mail från elak bekant med en cynisk synvinkel på Lill-Nyllets stora dag.
”Det bästa med det här är ju att han har sitt kontrakt säkrat och kan komma hem och spela VM med Tre Kronor när Leafs åkt ur första playoff-omgången igen…”.
Aj.
• • •
Now, Ånge-Elvis – As Recorded at Madison Square Garden ikväll – har ju också ett kontrakt som går ut efter den här säsongen och brace for impact: Hans nya deal blir nog ännu mer spektakulär.
12-12.5 miljoner kan vi antagligen räkna med där – i åtta år, maxlängden på NHL-kontrakt nuförtiden. För Elias hör också till den yttersta eliten och Canucks är helt beroende av honom, det är han som leder marschen in i framtiden.
När han i somras själv talade om förlängning – med Ekeliw! – sa han förvisso att han vi ville se att det verkligen händer bra saker i Vancouver innan han bestämde sig , men det skulle jag gissa att han sett nu och är redo att sträcka fram näven åt Patrik Allvin.
• • •
Varning: Både jag och Storfinken sov av någon anledning extremt dåligt inatt. Det var som att vi, på Ted Gärdestad-vis, hade en egen fullmåne i holken och helt enkelt inte tilläts somna – och när jag ändå trodde att jag var på väg in i dvala upptäckte jag det där kommentatorshaveriet och blev så ängslig att glödlampan i huvudet absolut inte gick att stänga av.
Så nu finns lite risk att jag är sloppy i uppspelen, tafatt i närkamperna och uddlös i avslutningarna – men ni får ha överseende.
• • •
Har ni varit inne och röstat på svenskarna i All Star-omröstningen nu då?
Om inte – gör det här!
• • •
Franz Beckenbauer var ju en stor idol som jag inte sällan låtsades vara när jag och Jonas Nygårds, Ola Östergren och Johan Lång mellan de riktiga matcherna i Västtyskland spelade vårt eget fotbolls-VM i lekparken i Nedre Tjärna i Borlänge sommaren 1974.
Må han vila i frid.
• • •
Canucks spelar ju även på Long Island imorrn och ja, jag hade tänkt åka dit.
Men nu säger väderprognoserna att det återigen blir en mess med regn och vind, så jag gör återigen som The Wolf i Pulp Fiction, håller upp en fiktiv kristallkula och ser…en sittning i korresoffan!
Men torsdag är jag på plats i UBS, I promise. Då kommer 92 Million Dollar Willy dit, nämligen.
• • •
Även David Bowie, Shirley Bassey, Little Anthony från Little Anthony & The Imperials, Robby Krieger från Doors och Klara Söderberg från First Aid Kit föddes 8 januari.
Det är ett mycket speciellt datum.
• • •
Canucks hör till de få lag som har ett medialt bortafölje som åtminstone påminner om de som hängde alla lag i kjolarna för tio-femton år sedan och därför är det hyggligt trångt i pressboxen i kväll.
Det måste man gilla ändå.
• • •
Bara Hyttmyran vet håller jag från och med nu på Miami Dolphins i NFL-slutspelet.
• • •
Sedan i lördags rider Lotto-linan igen.
Ja, Rick Tocchet har alltså återförenat Ånge-Elvis med Brock Boeser och JT Miller och det är förstås en dödlig formation, men man spelar högt när man lägger alla ägg i samma korg på det sättet.
Det säger jag å andra sidan för att man SKA säga så, egentligen tycker jag bara det ska bli skitkul att se dessa tre killers ihop.
• • •
Konferenciern på Golden Globe-galan igår, Jo Koy, hade ingen bra kväll och recensenterna åt honom till frukost i morse.
Bäst var NY Post som skrev så här:
”Koy actually made every Oppenheimer joke imaginable except the most obvious one: I’m bombing up here!”
Haha, det kallar jag fyndigt – och elakt!
• • •
Well, I heard the news, there’s good rockin’ tonight!
Elvis är här.
Nu åker vi.