Big Time Kraftmätning på Broadway, del 3

NY RANGERS –WINNIPEG 1-3 (Period 2)
• • •
Wenny!
Förr eller senare förstod vi ju att han skulle baka sin första New York-cannoli och nu är den färdiggräddad och serverad.
Det sker när han under ett powerplay får tag i en retur precis framför kassen och kan svepa in pucken bakom bortkollrad Hällebucken.
Kul!
• • •
Det är för övrigt ingen tillfällighet att det krävs ett PP för att hemmalaget ska lyckas ta sig in i protokollet.
Jets är ett pain-in-the-ass-lag om jag nånsin sett ett; forecheckar ettrigare än hungriga ekorrar, skär av alla filer värda att ta sig fram längs i mittzonen och ger inte hemmaspelarna en kvadratcentimeter av manöverutrymme nedanför egen blålinje.
Samtidigt har såna som Scheifele och Connor och Ehlers och Monahan ett jäkla offensivt bett.
Nu, i den här matchen, skulle det förvåna väldeliga om de inte bara stänger ner alltihop i tredje och vinner komfortabelt.
• • •
Lite komiskt ser det ju ut när ena linjemannen precis i början av andra ramlar in i Rangers bås – och sånär blir sittande i Jonathan Quicks famn.
• • •
Och jo, givetvis märks det att Rangers saknar Lindgren och Trouba.
Förbluffande vore det annars, de är två av lagets allra bästa backar och lämnar stora tomrum efter sig – särskilt mot så här kvalificerat motstånd.
• • •
Undrar du om suckaren? Jo, han är här i kväll också – och han suckar och suckar och suckar och suckar och suckar och suckar.
• • •
Roman Josi håller på att blanda sig i Norris Trophy-tugget.
• • •
Det är kallt i pressboxen ikväll, jag fryser om händerna som satt jag på utomhusläktaren på Lugnet i Falun och skrev om bandy.
• • •
Han ger ett lite gnälligt och rent otrevlig intryck ibland, Mark Scheifele, men hockey kan han spela.
• • •
Så fort de fick sniffa på wild card-strecket brakade Islanders ihop fullständigt.
Jösses.
• • •
Nä, jag fortfarande inte lärt mig stava namnet Scheifele per automatik.
Det måste kollas upp – varje gång.
• • •
OK, vi hörs när Hesa Fredrik sagt sitt.