Den stora nystarten, del 5 – The End

NY RANGERS – ST LOUIS 4-0 (Slut)
• • •
Hallå från sommaren!
Ja, nyss hände det.
Klockan blev två – och därmed tre på en gång.
Magiskt – på så många sätt.
Då satt jag för övrigt fortfarande och skrev så det började ryka ur laptoppen, för ikväll fanns det verkligen saker att rapportera om.
Tårtan, Ullmark, Wenny, Hedman och allt i nattens svep.
Check it out på sportbladet.se
• • •
Jag ber att få ändra Dagens Låt.
Det är nu Ann Peebles ”I Can’t Stand The Rain”.
När jag kommer ut på åttonde avenyn efter matchen på Garden vräker det ner som i duschen i holken om morgnarna och när jag tagit mig till hotellentrén där jag brukar beställa Uber är jag så genomblöt att det kan liknas vid parodi.
WTF!?!
• • •
Frågar förstås Wenny om den vita klubban.
– Jag måste ju utmärka mig på nåt vis, så jag syns, flinar han.
Fast han syns ju ändå, tack vare sina färdigheter på isen.
– Mycket bra, lyder coach Lavys omdöme mycket riktigt.
• • •
Nu har jag hunnit studera Tårtans meltdown i Tampa mer ingående och det är ju helt fantastiskt.
Han vägrar helt enkelt lyda McCauleys order och står kvar i båset och svär:
– Fuck no! I’m not going!
Haha, herrejösses – vi har fått ännu en Youtube-klassiker med samma huvudrollsinnehavare.
Men bötessumman lär bli betydande…
• • •
Rempe-ramsorna dånade på Garden i slutminuterna och till slut kunde Lavy inte stå emot trycket.
Han släppte in Jätten i ett sent PP.
Mycket underhållande.
• • •
OK, nu är klockan här borta väldigt mycket – även om den egentligen inte är det.
Imorrn ska jag försöka hänga med lite i de tidiga matcherna, om inte annat så som uppladdning inför Oscar-galan.
Tills dess:
Peace!