The Battle of New York Monumentale
För att travestera Arne Hegerfors, salig i åminnelse:
Nu firar vi St Patrick’s Day på Ponti…förlåt, Madison Square Garden!
För inte nog med att det verkligen ÄR St Patrick’s Day idag: En hockeyikon som kallas Saint Patrick har tagit med sig laget han coachar från Long Island till Manhattan för The Matiné of The Century.
Nej, vi ska inte gå overboard och påstå att dagens New York-derby har samma dignitet som matchen Arne kommenterade den där midsommarnatten för 30 år sedan.
Men det är ändå en sjusatan till showdown Rangers och Islanders står inför i den skira söndagseftermiddagen.
Rangers slåss för att försvara förstaplatsen i Metropolitan-divisionen och Isles slåss för att alls ta sig till playoff – och de eviga rivalerna, marinerade i frätande hat visavi varandra, vet dessutom att de kan komma att mötas på nytt i en garanterat episk slutspelsserie om en dryg månad.
Så, jo, lite känns det likafullt som 24 juni 1994 och mina vänner – större blir det inte.
Så igen:
Happy St Patrick’s Day – med extra emfas!
• • •
Det finns trött och det finns trött. Sen finns det det jag är idag, vad det nu ska kallas.
Givetvis kunde jag inte somna när jag stämplade ut efter Staurday Maraton för tolv timmar sen. Först behövde jag varva ner med lite gammal Seinfeld – World’s are colliding folks, independent Per is dying! – och sen låg jag på klassiskt vis och vred av mig vånda över att jag MÅSTE somna.
När larmet till slut dånade hade jag trynat ungefär två timmar och instinkten att bara slänga mobilen i väggen och fortsätta sova var lika stark som instinkten att ta ett djupt andetag efter en halvminut under vattenytan i poolen, men efter ett antal snoozar plågade jag mig ändå upp och här är jag nu, en zombie från Walking Dead i kavaj.
Blir det plötsligt tyst i bloggen under kvällen vet ni vad det beror på – då har jag checkat ut och därpå väg till Kingdom come.
• • •
Capitals och Red Wings – det var de av lagen i den östra kön som förvaltade möjligheterna som givits dem igår. De andra – Sabres, Devils, Penguins och just Islanders – fuckade upp royally.
Vad ska man dra för slutsatser av det?
Inga alls, enligt en lätt cynisk kollega jag sitter och språkar med i pressrummet här på Garden.
– Alla lagen runt den där sista wild card-platsen suger lika mycket, så precis vad som helst kan hända. Slumpen avgör, säger han och gäspar.
Så nu vet ni.
• • •
Tillåt mig, St Paddy-dagen till ära, lista mina favoriter av allt irländskt:
Shane McGowan, Brendan Behan, Van Morrison, Guinness, James Joyce, Undertones, Aftonbladets egen Oisin Cantwell, George Best, U2, Samuel Beckett, Sinead O’Connor, Oscar Wilde, Thin Lizzy och the boys of the NYPD Choir.
Har ni nåt mer att komma med?
• • •
Rempire State Building är fortfarande avstängd, så det blir det ingen returfajt mot Matt Martin idag.
Det är bra det – men lite tråkigt också, tycker åtminstone den mörkare halvan av min persona…
• • •
Klockan är bara ett på dagen när denna rond i The Battle of New York startar, men rest assured – Gris-Olle och hans vänner har redan hunnit fira den gröna högtiden grundligt och är i ruggig form
Med antagonister från Long Island, som firat lika omsorgsfullt, på gästspel på Gardens läktarsektioner är kalabalik under det välvda cirkustaket helt garanterad.
• • •
Hur just Islanders kunde vaska sin drabbning mot avhängda Senators igår, i UBS Arena, är ett litet mysterium.
Det tyckte även Sanke Patrick själv när han höll irriterad presskonferens efteråt.
– Come on, vi är bättre än så här. Vi bara gav bort den här matchen, grymtade han.
Varför händer sånt?
Ibland fattar jag verkligen ingenting.
Men kanske är det som den citerade kollegan här ovan säger – att allihop suger…
• • •
Dagens tipsrad har jag formerat på följande sätt – och jag hoppas jag inte blandar ihop några inblandade den här gången (ja, ni märker ju, den här hjärnan är på väg att koka över…)
•NY Rangers – NY Islanders 1
•Vegas – New Jersey 1
•Columbus – Winnipeg 2
•Chicago – San Jose 1
•Ottawa – Carolina 2
•Pittsburgh – Detroit 2
•St Louis – Anaheim 1
• • •
Rangers var långt ifrån perfekta i Pittsburgh igår, de gjorde sig framförallt skyldiga till bristande koncentration i defensiven vid talrika tillfällen, men som de lätt häpna ABC-kommentatorerna gång på gång påpekade höll passningsspelet i de offensiva attackerna tidvis absolut världsklass.
Det har verkligen blivit det här lagets särmärke: De kvicka, ofta raffinerade passningar – och mycket lite i hockey är ju vackrare, så vi som sitter här och blänger har verkligen inget emot den utvecklingen.
• • •
Blågula målskyttar på den irländska högtiden: Mika, Wennberg, Pierre Engvall, Wild Bill Karlsson, Mini-Nyllet, Fabian Zetterlund, Lucas Raymond.
• • •
Läser att Viasat har Bengan Hörnqvist som gäst i studion idag och hey, lucky you!
Är det någon man ska lyssna på när det spelas stor och viktig hockey är det Bengan.
• • •
Hur är det med fotbollskulturen i Tranås?
På vägen till pressläktarhissen ser jag Islanders värma med sedvanligt fotbollskickande i zamboni-garaget och Simon Holmström tricksar snyggt med bollen några gånger, men när han ska passa vidare sätter han den i ansiktet på Mat Barzal.
Hm.
• • •
Det tror ni förstås inte, men jag har varit i Dublin några gånger. Dels på Eurovision Song Contest-vecka 1997, dels på ett antal turnépremiärer, bland annat med Spice Girls (!).
Trevlig stad, bedårande land, absolut, men jag fick samma känsla där som i England:
”Det är USA jag ska till, inte hit”.
Sen åkte jag över Atlanten.
• • •
Hade inte räknat med att få extraknäcka som flyttgubbe denna söndagförmiddag, men när jag kommer till pressläktaren är det kaos med en massa extra stolar någon lämnat efter sig vid nåt annat evenemang, så jag och Larry och Ethan från NY Post får kånka och bära i tio minuter.
Alltid händer det nåt oväntat.
• • •
OK, är ni redo?
The Battle of New York börjar alldeles strax och det kan mycket väl bli en detroisk midsommarfest.
Nu kör vi!
